Coronan belastar anställda inom social- och hälsovården – var tredje oroar sig för sin hälsa

Ungefär var tredje person som jobbar inom social- och hälsovården upplever att arbetsmängden har ökat och att de känt oro för sin hälsa under coronapandemin, visar Arbetshälsoinstitutets senaste undersökning Mitä kuuluu.

Mest oroade för sin hälsa var röntgenvårdare, sjukskötare, laboratorieskötare och laboranter samt närvårdare och primärvårdare. Framförallt personer under 30 år har känt sig belastade på arbetsplatsen under coronapandemin.

"Coronan har orsakat extra belastning inom den redan tidigare belastade social- och hälsovården, och orken hos många arbetstagare håller på att ta slut", säger forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet i ett pressmeddelande.

Att coronan drabbar särskilt unga personer är oroväckande med tanke på hur man ska lyckas hålla kvar anställda inom social- och hälsovården, enligt specialforskare Kirsikka Selander vid Arbetshälsoinstitutet.

– Oberoende av yrke berättar de yngsta att de har drabbats av extra belastning oftare än äldre åldersgrupper. När man kombinerar det här med de andra oroväckande uppgifterna i resultaten från Mitä kuuluu, att de yngsta yrkespersonerna inom social- och hälsovården återhämtar sig sämst, måste man fråga hur vi kan få de som är yngre än trettio år att stanna kvar i branschen.

Höga krav på att vara flexibel bidrar till belastningen

Enligt Kirsikka Selander har anställda inom social- och hälsovården tvingats vara mer flexibla än tidigare, vilket har påverkat orken i arbetet.

– Inte ens vid liten snuva har anställda fått komma till arbetet och därför har andra varit tvungna att vara flexibla och kompensera bristen på arbetskraft. Samtidigt har semestrar inte tagits ut för att man ska kunna tillgodose vårdbehovet, säger Selander.

Forskarna vid Arbetshälsoinstitutet efterlyser kompetent ledarskap för att belastningen inom social- och hälsovården ska kunna åtgärdas.  

– Nu måste man målmedvetet satsa på ledningen av arbetshälsan. Resultaten av den årliga enkäten om arbetshälsa ger en fingervisning om vart åtgärderna ska riktas och hurdana åtgärder som ska vidtas. Nästa års resultat kan visa hur man har lyckats med de här åtgärderna, säger forskningsprofessor Jaana Laitinen.

För att social- och hälsovårdsreformen ska lyckas lönar det sig att satsa på arbetshälsan, påpekar Laitinen.

Arbetshälsoinstitutets Mitä kuuluu?-arbetshälsoundersökning besvarades hösten 2020 av drygt 22 500 anställda inom social- och hälsovårdsbranschen. Svarsprocenten var 67.