Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vaccinexperten Hanna Nohynek: Målet med coronavaccinationerna börjar så småningom vara uppnått – dags att diskutera hur vettigt det är att fortsätta med restriktionerna

Uppdaterad 02.07.2021 09:00.
Överläkare Hanna Nohynek vid Institutet för hälsa och välfärd.
Bildtext Hanna Nohynek på Institutet för hälsa och välfärd.

Senast när alla som vill ha vaccinet har kunnat få två doser av det, så borde man allvarligt fundera på hur nödvändigt det är att upprätthålla restriktioner i samhället, säger Hanna Nohynek som är överläkare på Institutet för hälsa och välfärd och medlem i den nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor (KRAR). Hon efterlyser en samhällelig diskussion kring hurdan risknivå vi är beredda att acceptera.

Hanna Nohynek påpekar att vi senare den här månaden i stort sett har uppnått det huvudsakliga målet med Finlands coronavaccinationsprogram. 

Då har de äldre och riskgrupperna som är 16 år eller äldre fått vaccin två gånger. Dessutom har i stort sett alla som är minst 16 år också fått en första dos då.

Den strategiska målsättningen med Finlands coronavaccinationer är att i första hand sträva efter att "förhindra sjukdomsbördan som coronaviruset orsakar, dvs. allvarliga sjukdomsfall, dödsfall i förtid och förlorade levnadsår samt att bevara hälso- och sjukvårdens bärkraft". 

Med Pfizers vaccin är skyddet mot allvarlig sjukdom 94 procent redan efter en dos, och det stiger till 96 procent efter dos 2. För Astra Zenecas vaccin är skyddet 71 procent efter en dos, och 92 procent efter dos 2. 

Det framkom i en analys gjord av den engelska folkhälsomyndigheten förra månaden, där man fokuserade på coronavirusets deltavariant (tidigare kallad den indiska varianten) som coronavaccinerna har bitit lite sämre på än andra kända varianter.

– Man kan fortfarande bli infekterad och smitta andra efter en dos. Men redan den första dosen ger alltså ett gott skydd mot allvarlig covid-19 och mot dödsfall. Så på det viset är vi nästan framme vid vårt mål redan den här månaden, påpekar Nohynek.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kommenterade också på torsdagen att alla coronavacciner som är godkända inom EU (vacciner av Pfizer-Biontech, Moderna, Astra Zeneca och Johnson & Johnson) ser ut att skydda mot alla coronavirusvarianter som förekommer i Europa, inklusive mot deltavarianten.

I oktober borde alla personer över 16 år i Finland ha kunnat få två doser, uppskattar Institutet för hälsa och välfärd.

– Senast då har vi alltså uppnått målet med vaccinationsprogrammet, förutsatt att vaccinerna kommer i den takt som vi förväntar oss, säger Hanna Nohynek.

Inte möjligt att förhindra alla fall

Är det så att redan nu på sommaren borde vi inte bekymra oss för om smittan sprids, i och med att de flesta äldre och de flesta i riskgrupperna har fått minst en vaccindos, och i många fall två? 

– Det är just det vi i samhället borde fundera på. Ska vi sätta som målsättning att försöka stoppa så många smittfall som möjligt? Forskare säger att det här inte är möjligt och att smittan ändå sprider sig, säger Nohynek.

I vilket skede skulle det vara bäst att slopa restriktionerna eller att lindra dem en hel del?

– Det beror på hur mycket vi är villiga att stå ut med smittkedjor som inte nödvändigtvis ens leder till allvarliga sjukdomsfall. Smittfall kommer så länge som gränserna är öppna och det fortfarande finns många ovaccinerade personer i världen.

Nohynek anser att det inte är vettigt att vi försöker upptäcka varenda coronainfektion och hon efterlyser nu en samhällelig diskussion kring hurdan risknivå vi är beredda att acceptera.

– Frågan är hur många sådana här infektioner vi måste stoppa. Om vi vill stoppa dem alla så skulle vi behöva stränga restriktioner framöver, men priset för människors hälsa är då totalt sett extremt högt.

Hon påpekar till exempel att social samvaro är viktig för barn och ungas sociala utveckling, och att det kan få långvariga negativa konsekvenser om man begränsar den samvaron alltför mycket.

– Psykiska problem har också blivit vanligare på grund av att mycket i samhället har varit stängt. Och många har till exempel inte vågat gå till läkaren eller tandläkaren trots att de skulle ha behövt göra det.

Dessutom är det förstås illa för näringslivet när folks liv begränsas, tillägger hon.

Man kan dra paralleller till influensavirus

Det gäller alltså att försöka leva med en sådan här måttlig risk som coronaviruset utgör, när folk är vaccinerade?

– Så skulle jag själva säga, eftersom vi inte kan bli helt av med coronaviruset. Vi måste fundera på hurdan toleransnivå vi har. Och ju högre vaccinationsgrad, desto bättre läge befinner vi oss i, för då kan fler allvarliga sjukdomsfall stoppas.

Hon betonar att vi måste acceptera en del risk för att kunna leva ett människovärdigt liv. Vi kan inte fortsätta isolera oss för evigt.

Hanna Nohynek liknar nu coronaviruset vid andra virussjukdomar som också kan vara extra farliga för vissa.

– Det finns många andra virus och bakterier som vi har lärt oss att leva med. Själv skulle jag jämföra med influensan. Där har vi i medeltal en vaccinationsgrad på 50 procent och bland vårdpersonalen på 90 procent. Men vi har accepterat att det varje år sker dödsfall till följd av influensan.

– Och när det gäller covid-19 så måste vi på motsvarande sätt fråga oss själva hur många dödsfall vi är villiga att acceptera.

Utmärkt skydd för de flesta och flockimmunitet

Vaccinet ger alltså inte ett 100-procentigt skydd, även om det är utmärkt för de flesta. Men det är lite lägre för äldre personer än för yngre, och lägre till exempel för personer med nedsatt immunförsvar.

Särskilt äldre och personer i riskgrupper har en stor nytta av att få en andra dos, konstaterar Institutet för hälsa och välfärd i en färsk undersökning som publicerades nu på fredagsmorgonen. Till exempel bland äldre steg skyddet mot allvarligt sjukdom som kräver sjukhusvård från 63 procent till 93 procent. Bland riskgrupper steg skyddet från 82 procent till 90 procent.

Hon påpekar att det skydd de allra flesta fullt vaccinerade får av vaccinerna är så bra att det inte är någon idé att vara rädd för coronaviruset längre.

– Samtidigt vill jag ändå inte förringa hur allvarligt coronaviruset kan vara. Det är ett allvarligt och oberäkneligt virus. Men å andra sidan så hoppas jag att vi alla ska kunna sluta vara rädda när vi har vaccinerats två gånger.

Flockimmunitet kan också uppstå så småningom. Det innebär kortfattat att när tillräckligt många i en befolkning blivit immuna mot en viss smittsam sjukdom så stoppar smittspridningen. Då skyddas också de som inte är immuna från att smittas.

Det här väntas ske när minst 70 procent av befolkningen har vaccinerats – eller kanske mer realistiskt vid minst 80 procent, i och med att deltavarianten sprider sig effektivare. 

Vaccin till barn och unga

12–15-åringar som är i riskgruppen kan få coronavaccin. Hur viktigt är det att också friska 12–15-åringar eller till och med ännu yngre vaccineras mot covid-19?

– Den nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor (KRAR) och Institutet för hälsa och välfärd har i ett utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderat att också friska 12–15-åringar ska kunna vaccineras. Allvarliga coronafall är inte vanliga i de här åldrarna men de unga kan däremot också drabbas av postcovid-symptom, påpekar Nohynek.

Med postcovid menas symptom som hänger kvar eller blir tydliga först en tid efter att man har haft covid-19.

Hon tillägger att när det gäller barn under 12 år så behövs det ännu mer forskning, till exempel kring hur vanligt det är med allvarlig covid-19 och postcovid i de här unga åldrarna.

Risk för postcovid?

Om restriktionerna tas bort och coronaviruset tillåts sprida sig obehindrat, betyder det då att mer postcovid-symptom är att vänta eftersom sådana kan uppstå också i samband med lindrig covid-19?

– Vi vet inte ännu hur väl vaccinerna skyddar mot postcovid. Det behövs mer forskning om det här.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att upp till var tionde coronapatient kan få postcovid.

Vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS bedömer man att de här symptomen ofta räcker i cirka tre månader. 

Långvariga besvär är också vanliga i samband med andra virussjukdomar

Dessutom försöker forskare få klarhet i huruvida personer med postcovid kan bli av med sina besvär eller få lindriga besvär kort efter att de har vaccinerats mot covid-19. Det finns vissa tecken på att det kan vara så, åtminstone för vissa patienter. 

2.7.2021 kl. 09.00: Artikeln uppdaterades med en hänvisning till en färsk studie av Institutet för hälsa och välfärd.

Kommentarsfältet under artikeln var öppet kl. 8.15–12.00 på fredag 2.7.

Diskussion om artikeln