Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

När kan vi leva normalt igen? Svåra gränsdragningar om liv och död under politikernas sommarpaus

Vaccinationsspruta sticks in i tatuerad arm.
Bildtext Ju fler som tar coronavaccin desto snabbare kan vi öppna samhället igen. Det är politikerna eniga om. Men det behövs debatt om vilka risker som kan tas för att öppna samhället.

Ett liv utan coronabegränsningar står högt på önskelistan för finländarna - och för politikerna som i dag gick på sommarledighet från riksdagen. Plötsligt höjda smittotal lägger hinder i vägen. Men politikerna anser att vi måste vänja oss också med risker när de flesta är vaccinerade, även om en del insjuknar.

Politikerna i de flesta partierna verkar vara ense om att coronarestriktionerna inte kan pågå i oändlighet.

- Vi måste absolut börja ett mer normalt liv och acceptera att coronan är med oss kanske en längre tid, säger den socialdemokratiska riksdagsledamoten Kim Berg från Österbotten.

Han tror att de sista coronarestriktionerna kan slopas under hösten. SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi talar försiktigt om slutet av året.

Vaccinexperten Hanna Nohynek har satt fart på debatten om det nödvändiga i att upprätthålla restriktionerna när alla som vill ha vaccinet har kunnat få två doser av det.

Vaccinationsprogrammets mål anses uppfyllt i oktober då alla personer över 16 år i Finland har kunnat få två doser. Men då behövs en samhällelig diskussion kring hurdan risknivå vi är beredda att acceptera, enligt Nohynek.

Vilken risk är acceptabel?

Vilken risknivå accepterar vi? Ska målsättningen vara att stoppa så många smittfall som möjligt, frågar sig Nohynek, men svarar själv: det är egentligen inte möjligt, smittan sprider sig ändå.

Tidigare accepterades smittan inte eftersom sjukvården inte skulle ha räckt till, och ingen var vaccinerad. Nu blir sjukdomen lindrigare redan efter en vaccinering.

Det kommer nya smittfall så länge gränserna är öppna och det finns många ovaccinerade människor i världen, påpekar Nohynek. Hon anser det inte vettigt att försöka upptäcka varenda coronainfektion, utan nu måste vi lägga ett tak för risknivån.

Nohyneks resonemang är inte nytt. Det finns de som från första dagen har sagt att priset för människans hälsa har satts för högt med stränga restriktioner. Social samvaro är viktigt och begränsningar kan ge långvariga negativa konsekvenser. Människors liv har begränsats och det är i sin tur illa för näringslivet.

Oktober?

Nu har politikerna press från medborgarna om en öppning av samhället. Veronica Rehn-Kivi har ett datum. Fredagens ändringar i smittskyddslagen gäller till den 15 oktober. Då borde de flesta finländare ha fått den andra dosen vaccin.

- Vi har redan en ganska bra situation i Finland, med bara tillfälliga bakslag som den olyckliga situationen då fotbollsanhängarna släpptes igenom i Vaalimaa. Vi kommer inte helt att slippa viruset någonsin, man får nu bara leva med det, säger Rehn-Kivi.

Men man kan inte hålla samhället stängt i all evighet, påpekar hon. Det finns allt skäl att underlätta resandet, enhetligt över Europa, och helt öppna samhället.

- Nohynek har ju helt rätt, jag tycker också det måste föras en diskussion hur vi går vidare då. Men sen blir det svårt at uttala sig exakt. När blir ett liv utan restriktioner verklighet? Om trenden fortsätter positiv som nu, kanske vi börjar närma oss en sådan situation i slutet av året, enligt Rehn-Kivi.

Nästa år?

Från och med nästa år borde det mesta återgå till det normala, säger Veronica Rehn-Kivi. Allt beror på hurudana mutationer det blir och hur viruset ändrar sig, om vi behöver ännu en tredje vaccination.

Ännu svårare är övervägningarna om gränsen för hur många dödsfall som kan tillåtas. När det gäller det vanliga influensaviruset är det tal om flera hundra dödsfall årligen.

- Det är klart att alla ska bli skötta så bra som möjligt, man vill ju undvika dödsfall, säger Veronica Rehn-Kivi.

Hon hänvisar till Institutet för hälsa och välfärd eller Social- och hälsovårdministeriet. Det är där besluten måste tas. Men diskussionen är viktig påpekar hon - och ännu viktigare är det att alla finländare verkligen tar coronavaccinet. Det inverkar på besluten att alla låter vaccinera sig.

En fri värld, med bättre hygien

De flesta politiker är försiktiga i sina formuleringar om när samhället kan öppnas upp. Ingen vill ge löften som inte går att hålla. Och ingen vill efteråt verka ansvarslös, ifall smittspridningen skulle öka och det krävs hårdare åtgärder.

Samlingspartiets gruppordförande Kaj Mykkänens utgångspunkt är ett öppet samhälle. I en intervju för Yle talar han om en fri värld, med lite bättre handhygien. Människorna måste få möjlighet att resa, studera, arbeta och mötas med varandra igen. Restriktionerna får inte göra större skada än nytta.

SDP:s gruppordförande Antti Lindtman vill se en dubbelvaccinering av 80 procent av finländarna innan vi kan sänka på vaksamheten. Därefter kan vi leva ett ganska normalt liv, enligt gruppordförande Lindtman.

- De nya virusvarianterna är förstås ett problem, men de kommer alltid. Vi måste leva med det i ett öppet samhälle, säger Sannfinländarnas gruppordförande Ville Tavio.

Centerns gruppordförande Juha Pylväs tror att coronaviruset blir en långvarig kompanjon. Det finns inte en återgång till tiden före coronan. Det kommer nya smittokedjor och de måste kväsas.

De grönas gruppordförande i riksdagen Emma Kari är också försiktig. Vi kan inte ännu förhålla oss till coronan som ett vanligt influensavirus, anser hon.

En fjärde virusvåg i höst skulle göra henne betänksam, och det är uttryckligen de allvarligare varianterna man borde leta efter.

THL:s stora skylt som säger att man ska hållas hemma om man är sjuk. Bilden är tagen i ett köpcentrum i mars 2020

Håll åtminstone skolorna öppna - stäng alkoholkranarna!

Ingen av gruppordförandena vågar förutspå större restriktioner i restauranger, kultur, sport eller hobby.

Stäng åtminstone inte skolorna. Den linjen har framförallt Vänsterförbundet hållit fast vid. Pia Lohikoski, viceordförande för Vänsterförbundets riksdagsgrupp, talar för att undvika stora skolstängningar. Men vi har erfarenhet av distansundervisning och hybridskola, de kan användas lokalt i karantänssituationer.

- Tröskeln ska vara speciellt hög för att stänga skolgången för de yngsta barnen, säger Päivi Räsänen från Kristdemokraterna. Om epidemin tar fart igen kan hon i första hand begränsa stora massevenemang med alkoholservering.

Några rekommendationer om ansiktsskydd vill ingen politiker se i höst.

Svårare återgå till restriktioner om det blir bakslag

Socialdemokraten Kim Berg tror att vi måste vänja oss med vissa risker. Men det problematiska med att lätta på restriktionerna är att det blir så svårt att gå tillbaka om läget igen förvärras.

- Jag förstår nog att folk börjar bli trött på coronan, alla vill leva ett lite normalare liv. Men samtidigt finns oron kvar om att det kommer nya smittfall som ger ett bakslag. Ett "normalt liv" blir ungefär som med influensaviruset, som vi har accepterat, gissar Kim Berg.

Han pekar på Finlands speciella vaccineringsstrategi. Vaccinet har getts åt så många som möjligt ens i en första dos. Det ger inte fullt skydd åt så många, men delvis skydd åt de flesta finländarna redan nu.

Däremot tar det längre tid innan hela Finland är dubbelvaccinerat, tillsvidare är det mindre än 20 procent av finländarna.

Det positiva här är att finländarna har varit mer positiva med att vaccinera sig. I flera länder är det svårt få folk att ta vaccinet, trots att där finns mycket vaccin, säger Kim Berg.

En negativ attityd till vacciner gör återgången till ett normalt liv utan restriktioner långsammare.

Augusti?

Den socialdemokratiska statssekreteraren Henrik Haapajärvi avslöjar att Social- och hälsovårdsministeriet är igång med en tredje version av den nationella coronastrategin, som ger möjlighet att ta det lite lugnare.

Men tills vidare är det en försiktighetsstrategi som gäller, med förra höstens snabba uppgång i antalet smittade i färskt minne.

En “Hybridstrategi 3.0” kommer till beslut i regeringen vid sommarens slut. Då beaktas den höga vaccinationsgraden, medan coronapasset får mindre betydelse.

De regionala myndigheterna skulle få beslutanderätt över lokala begränsningar och försiktighetsåtgärder, och de är i kraft så länge de behövs, enligt Haapajärvi. Han uttalar sig i en intervju i Kauppalehti

Det är i samband med behandlingen av den nya strategin som den etiska diskussionen om medvetna risker kan föras. Haapajärvi påpekar att risken för ökad dödlighet eller allvarligt sjuka som belastar sjukhusvården blir mindre ju fler som är vaccinerade.

Diskussion om artikeln