Kommentar: Franska förslaget skrämmer Finland – föreslår gemensamma lån också i framtiden

Nästa vecka väntas EU:s finansministrar godkänna de första nationella återhämtningsplanerna. Samtidigt vädras idén om att göra återhämtningsfonden permanent. Förslaget får de nordeuropeiska länderna att resa ragg, skriver Svenska Yles Brysselkorrespondent Rikhard Husu.

Det var Frankrikes finansminister Bruno Le Maire som i en tidningsintervju i helgen sa att den gemensamma upplåningen borde bli en bestående del av EU:s finansiering.

Det gäller i synnerhet satsningar på EU:s gröna övergång som kräver betydande investeringar.

I klartext öppnar Le Maires uttalande för att EU i fortsättningen kan komma att låna upp mer än de 750 miljarder euro som man kommit överens inom ramen för återhämtningspaketet.

Tidigare har bland annat Italiens premiärminister Mario Draghi sagt att han tror att vissa delar av återhämtningsfonden kan bli permanenta om verkställandet av de nationella planerna går som planerat.
Utspelen kan ses mot bakgrund av den intensiva debatt som fördes för ett år sedan när de förödande ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin började uppdagas.

Då fanns en överhängande oro över att svårt skuldsatta länder som Italien skulle gå på knäna utan stöd från de övriga EU-länderna.

Efter upprivande förhandlingar beslöt EU-ledarna att inrätta den historiska coronafonden som för första gången ger kommissionen fullmakt att låna pengar i stor skala under en begränsad period.
Samtidigt hade många länder varit beredda att gå längre i den finansiella integrationen, till exempel genom att införa ett permanent system med gemensamma europeiska obligationer.

Därför är det inte överraskande att diskussionen återupptas när besluten om återhämtningsfonden börjar vara inne på målrakan. Precis lika förväntat är att de nordeuropeiska länderna reser ragg när sådana här planer kommer på tal.

I en intervju för franska Le Monde betonar statsminister Sanna Marin att återhämtningsfonden är en engångsföreteelse.
Som ofta väger Tysklands åsikt tungt i ekonomiska frågor. Kompromissen om återhämtningsfonden byggde till stor del på en överenskommelse mellan Tyskland och Frankrike.

Längre än så här var det inte möjligt att gå under Angela Merkels ledning. När Merkel ger över till nya krafter efter höstens tyska parlamentsval finns förutsättningarna för ett skifte i Tysklands hållning till att fördjupa den gemensamma finanspolitiken.

Några förändringar över en natt är ändå inte att räkna med.

"Det kommer att dröja ett tag innan vi använt de 750 miljarder vi har. Förbundsdagsvalet och det franska presidentvalet blir nästa steg," säger Tysklands finansminister Peter Altmaier.