Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Nu utreds ett gemensamt nordiskt vaccinbolag – konkurrensfrågor och dyr testning stötestenar

Uppdaterad 06.07.2021 13:43.
Kvinna i vid laboratorierock och gummihandskar håller i ett blått kärl med små plastbehållare. Det ryska coronavaccinet tillverkas vid det ryska nationella institutet för epidemiologi och mikrobiologi samt vid läkemedelsfabriker i Ryssland.
Bildtext Vaccinforskning är både tidskrävande och dyrt.

Ett gemensamt offentligt ägt nordiskt bolag kunde kanske vara lösningen när det ska utvecklas vaccin vid nästa pandemi. Utredningar kring idén pågår inom Nordiska rådet, men frågetecknen är många.

Tanken att de nordiska länderna kunde gå samman och med gemensamma krafter forska i, utveckla och eventuellt till och med tillverka vaccin i framtiden diskuterades på Nordiska rådets möte nyligen.

På plats fanns bland annat den sannfinländska riksdagsledamoten Kaisa Juuso.

Hon berättade i Yles morgon-tv på tisdagen att det finns ett visst intresse för tanken, men att frågan inte är enkel.

– Här finns frågetecken bland annat vad gäller konkurrensen, om hur en sådan här offentligt ägd enhet skulle sitta i det sammanhanget.

Juuso är inte heller övertygad om att de nordiska länderna har möjligheter att lägga ut de pengar som vaccinutveckling och i synnerhet de kliniska testerna kräver.

"Forskning alltid internationell"

Mika Rämet, som leder vaccinforskningscentralen vid Tammerfors universitet, förhåller sig också försiktigt positiv till idén.

– Samarbete är alltid bra. Det är klokt att fördela riskerna mellan flera instanser, sa han i programmet.

Samtidigt är det inte enkelt att ta fram nya vaccin.

– EU har inte lyckats utveckla ett enda bra coronavaccin, bara för att ta ett exempel, påminde Rämet.

Han hoppas att ett eventuellt samnordiskt projekt framföral lt skulle fokusera på forskning.

– Tack och lov är pandemier inte speciellt ofta förekommande. Det betyder ändå samtidigt att det är ganska utmanande att förbereda sig på specifika utbrott.

I stället är det klokt att lägga krut på grundforskning, det är den vägen man sedan snabbt kan utveckla lösningar som fungerar i enskilda situationer, tycker Mika Rämet.

Han påminner också om att forskning och utveckling av vaccin nästan alltid är internationell verksamhet, redan nu.

– Exempel på det här är utvecklandet av ett vaccin mot typ-1 diabetes, här samarbetar finländska och svenska forskare.

Nästa steg i höst

På Arbets- och näringsministeriet förhåller sig avdelningschef Antti Neimala likaså öppet till idén om ett samägt nordiskt bolag som kunde utveckla och eventuellt också utveckla vaccin.

– Systemen och samhällena i de nordiska länderna är så lika, att det säkert finns förutsättningar för en sådan här idé.

Han påminner ändå om att vägen till ett stort nordiskt bolag i vaccinbranschen är lång.

– I dagens läge fungerar vår försörjningsberedskap så att vi i första hand kartlägger möjligheterna inom den privata sektorn. Steget till att anlita ett offentligt ägt nordiskt bolag är stort.

Ett sådant bolag är inte heller något som man ens i teorin kunde starta upp snabbt. Det säger Kaisa Juuso som är med om diskussionerna inom Nordiska rådet.

– Det här är alltjämt enbart på utredningsnivån. Olika utskott inom rådet jobbar med frågan och i höst kan vi eventuellt gå vidare. Det är också möjligt att det hela aldrig blir mer än en idé.