“Jag har varit gravid två gånger och aldrig fått prata svenska med läkaren” – många gravida har svårt att få svenskspråkig mödravård i Helsingfors

Flera gravida kvinnor vittnar om svårigheter med att få svenskspråkig mödravård i Helsingfors. Att det varje gång är en ny person man träffar på rådgivningen gör också väntetiden besvärligare för många.

För många gravida är det viktigt att få vård och rådgivning på sitt modersmål. Är man svenskspråkig och bor i Helsingfors är det ändå ingen självklarhet att man får det.

Merita Bruun väntar som bäst sitt andra barn. Hon berättar att rådgivningen nu fungerat betydligt sämre än 2016, då hon fick sitt första barn.

– Då gick jag på svenskspråkig rådgivning och tyckte situationen var jättebra. Jag hade samma hälsovårdare hela tiden, också efter födseln, säger Bruun.

Den här gången har det inte gått lika smidigt. Bruun började rådgivningen på svenska och träffade först en vikarie. Nästa gång möttes hon av en helt ny person, och fick höra att det skulle finnas bättre resurser och vara lättare att få tider på finska. 

Bruun tänkte att hon på finska åtminstone skulle få ha samma hälsovårdare hela tiden, men så blev det inte.

– Inte vet jag hur mycket sämre det skulle ha varit på svenska, nu har jag åtminstone fått tider. Men för tillfället har jag fem olika hälsovårdare jag träffat. 

Just nu vet Bruun inte ens vem hon ska kontakta i fall något är snett.

– Nu hade jag högt blodtryck och läkaren sade att jag själv ska mäta det, och fortsätter det vara högt ska jag kontakta min ansvariga hälsovårdare. Men jag vet ju inte ens vem det är av alla de personer jag träffat, berättar hon.

Bristande kommunikation mellan personalen

Bruun känner också att vården allt mer ligger på patientens ansvar, då kommunikationen mellan de olika hälsovårdarna inte alltid är så smidig. Bland annat har en hälsovårdare konstaterat att hennes hemoglobin ska mätas nästa gång, men så har Bruun nästa gång träffat en ny person som inte vetat om att det ska göras. 

– Hälsovårdarna vet inte vad som tidigare sagts och vad jag har informerats om.

Just nu går Bruun alltså på rådgivning på finska, men efter att barnet föds skulle hon helst byta tillbaka till svenska.

– För mig är svenskan speciellt viktig när man fortsätter. Jag pratar ju svenska med mitt barn, så det känns mer logiskt att också rådgivningen går på svenska sedan när barnet är med.

Blir det väldigt långa vägar att resa väljer Bruun ändå sannolikt sin egen hälsostation som ligger nära, även om det blir finskspråkigt.

– Men helst skulle jag ju gå på rådgivning här i Femkanten på svenska.

“Vad heter ens livmodertapp på engelska?”

För Lina Gahnström är situationen till och med besvärligare, eftersom hon inte överhuvudtaget pratar finska. Också hon väntar sitt andra barn. Länge fungerade allt bra och hon fick träffa samma svenskspråkiga hälsovårdare.

– Men för någon vecka sedan gick jag till min rådgivningstid och möttes av en finskspråkig kvinna. Min hälsovårdare hade försvunnit och nu fanns det inga svenskspråkiga på Degerös rådgivning.

Gahnström hade två val, antingen få rådgivning på ett språk hon inte kan eller byta till en hälsostation längre bort. Är man höggravid är det inte nödvändigtvis så lätt att ta sig långa vägar för att gå på rådgivning.

– Jag kan ibland bli lite trött på det här. Att inga läkare kan svenska, att hela min förra förlossning gick på engelska och att jag nu plötsligt då jag var i vecka 37 får en ny hälsovårdare utan varning som inte pratar mitt modersmål. Vad heter ens foglossning och livmodertapp på engelska?

Gahnström har aldrig under sina två graviditeter fått träffa en svenskspråkig läkare eller gått på ultraljudsundersökning så att hon skulle ha fått prata sitt modersmål.

– Tycker nog att det är något som brister, säger hon.

Pandemiläget bidrar till personalbrist

Katja Mattila, som är vikarierande överskötare för Södra distriktets rådgivningstjänster, bekräftar att mängden förlossningar har ökat i Nyland, och därmed också mängden kunder på Helsingfors mödrarådgivningar. 

– Det är ju en positiv sak. Men under våren har vårdpersonal hamnat i coronakarantän, och vi har därför varit tvungna att flytta en del mottagningstider.

Rusningen och de resursproblem som pandemin orsakat gäller alla rådgivningstjänster, men för de svenskspråkiga tjänsterna är läget speciellt utmanande.

– Det har alltid varit svårare att hitta svenskspråkig personal än finskspråkig, säger Mattila.

Också det nya patientdatasystemet Apotti, som togs i bruk i april, har orsakat fördröjningar på mottagningarna.

Inom rådgivningen har man också tagit i bruk den nya klientportalen Maisa, som enligt Mattila har varit omtyckt. Men problemet är att man i Maisa inte kan se vilket språk den vårdare man bokar tid hos pratar, vilket gör processen svårare för de kunder som vill prata svenska.

– Men det här ska åtgärdas och är nu under arbete, säger Mattila.

Helsingfors stads mål är att alla ska få rådgivning på sitt eget modersmål, och att man ska få gå hos samma hälsovårdare under hela processen. Men alltid lyckas det inte.

– Pandemitiden har varit utmanande, inte bara på grund av karantänregler, utan också för att själva coronavården krävt så mycket personal.

Förlossningsvården satsar nu på svenskan

Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) steg antalet förlossningar med 9 procentenheter i början av året, jämfört med samma tidsperiod i fjol.

– Vi vet att många ska föda nu i juli, och också i september har många beräknat förlossningsdatum, berättar Mervi Väisänen-Tommiska, överläkare och linjedirektör vid HUS avdelning för kvinnosjukdomar och förlossningar. 

Det är första gången på flera år som antalet födslar ser ut att öka. Enligt Väisänen-Tommiska har man vid HUS förberett sig inför den så kallade rusningssäsongen.

– Vi strävar efter att de som föder inte ska lida av det ökade resursbehovet, men det betyder ju sedan att vår personal varit tvungna att vara mer flexibla.

Väisänen-Tommiska är medveten om problemen och utmaningarna med den svenskspråkiga vården, och berättar att det är något man inom HUS satsat på att åtgärda, bland annat i form av ett tvåspråkighetsprogram som inleddes för ett och ett halvt år sedan. 

– Vårt mål är att alla våra kunder som pratar svenska eller finska ska kunna få vård på sitt modersmål.

Hon poängterar att det också finns en stor mängd kunder som pratar ett annat modersmål. Då går kommunikationen oftast på engelska.

– Vi har också en del personal som kan ryska, säger Väisänen-Tommiska.

Överlag tycker hon att vården på svenska för tillfället förverkligas bra.

– Ibland får vi respons om situationer där kunden inte varit nöjd med personalens språkkunskaper. Då följer vi upp läget och ser till att man under de följande mottagningstiderna har en svenskkunnig person närvarande.

Också i förlossningssalarna finns det enligt Väisänen-Tommiska för tillfället gott om svenskspråkig personal. 

HUS satsning på det det andra inhemska verkar ha burit frukt. Några dagar efter att Yle Huvudstadsregionen pratat med Lina Gahnström skickar hon meddelande om att hennes andra barn fötts – och den här gången fick hon prata svenska i förlossningssalen.

Artikeln har uppdaterats 6.7.2021 18:30; ordet rådgivare för har ersatts med hälsovårdare.