Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Erfaren taxiföretagare lider ekonomiskt då hon vägrar köra för nya färdcentralen: "Jag kan räkna", anger hon som orsak

Två stora taxibilar bredvid varandra på en gård.
Bildtext Teija Vartiainen-Elf har sammanlagt numera bara fyra taxibilar kvar då hon tvingats sälja tre.

Långa väntetider när kunder behöver en taxi, bilar som aldrig dyker upp och oerfarna chaufförer. Det är verkligheten för Västra Nylands färdcentral, enligt ordförande för handikapprådet i Esbo. En erfaren taxiföretagare, som inte vill gå med i färdcentralen, säger att intäkterna därifrån inte räcker till chaufförens lön.

På gården i norra Esbo mellan hus och buskar står tre stora taxibilar anpassade för rullstol. En är för tillfället ute på uppdrag. Tidigare hade företaget Espoon Tilaustaxit sju bilar, men tre har man tvingats sälja. Företaget grundades 1982 och vd Teija Vartiainen-Elf har kört sedan dess.

– Vi har ett tiotal stadigvarande kunder. Förra månaden hade vi 234 körningar medan vi 2019 innan corona och färdcentralen hade över 1 000 beställningar per månad, säger Vartiainen-Elf.

– Ännu klarar vi oss men vi har använt alla direkta stöd som vi har fått. Samhället kan inte stödja oss mer utan vi måste klara oss själva. Därför måste jag sälja den där hallen, säger hon och pekar mot en röd byggnad ungefär hundra meter bort.

När Västra Nylands färdcentral körde i gång tappade Vartiainen-Elf 35 kunder. Varför hon själv inte kör för färdcentralen återkommer vi till senare i artikeln.

En röd stor byggnad.
Bildtext Den här hallen tvingas Teija Vartiainen-Elf sälja.

Alla andra kommuner förutom Esbo drog sig ur

Det var i början av februari 2021 som färdcentralen i Västra Nyland körde i gång. Starten var svår. Centralens uppgifter är att förmedla färdtjänstfordon till dem som behöver.

Esbo stad rubricerar ett pressmeddelande i februari med “Färdcentralen fick lyckad start” samtidigt som stadens eget handikappråd i ett utlåtande räknar upp flera problem.

Taxibilar anländer inte inom utsatt tid, kunders behov beaktas inte när det gäller bilen, utlovade meddelanden om att beställningen mottagits skickas inte, bilar uteblir under veckoslut och beställningen skickas inte vidare till Lähitaksi, tillgängligheten för synskadade har inte beaktats i beställningsapplikationen med mera …

Under våren reagerade övriga nio kommuner som skulle bli en del av färdcentralen och drog sig ur. Enbart Esbo blev kvar, men problemen har fortsatt och förvärrats.

"Handlar enligt mig om utsättande om man inte får kontakt eller taxin inte dyker upp"

Ordförande för handikapprådet i Esbo, Pirkko Kuusela, säger att under maj och juni har responsen angående färdcentralen handlat om lång väntan i telefon när kunder ringer för att boka taxi eller att taxin aldrig dyker upp.

– Väntan i telefon kan vara lång och vissa orkar inte vänta utan ringer på nytt men får ingen kontakt. Många kan inte använda applikationen eller textmeddelande. Det handlar enligt mig om utsättande om man inte får kontakt eller taxin inte dyker upp, säger Kuusela.

Det handlar enligt mig om utsättande om man inte får kontakt eller taxin inte dyker upp

Färdcentralen skriver i ett pressmeddelande från 30 juni att den utlovade svarstiden på 60 sekunder inte håller och genomsnittstiden för att svara är fem minuter. I en Facebookgrupp finns flera vittnesmål om längre svarstider än så.

Flera har anställts för att svara på samtal

Logistikdirektör Kari Sirviö vid Esbo stad säger att antalet telefonsamtal har varit så stort att operatören FCG inte har hunnit med.

– Men i slutet av juni har ytterligare fem personer anställts för att kunna svara på samtal, säger Sirviö.

Sedan tidigare svarar några tiotal personer på samtal, enligt Sirviö.

– Vi diskuterar kontinuerligt med operatören för att telefontjänsten ska fungera. 

Kvinna med glasögon och blont hår som tittar rakt in i kameran.
Bildtext Pirkko Kuusela är ordförande för handikapprådet i Esbo.

Bilen har uteblivit ett tiotal gånger

Pirkko Kuusela har också kontaktats av personer som blivit utan taxi helt och hållet. 

– När taxin inte har kommit har kunden själv tvingats fixa sin skjuts. Men problemet är att om det inte skrivs in i systemet att det finns problem med tillgången på taxibilar får kunden ingen ersättning för skjutsar som man själv tvingas ordna. Det lyckas heller inte för alla då det inte alltid finns rullstolstaxi.

Enligt Sirviö handlar det om enstaka fall där bilen aldrig dykt upp.

– Men om det görs en reklamation kan vi utreda om felet finns hos operatören eller hos chauffören.

Sirviö bedömer att det nu under en månad varit fråga om ett tiotal gånger i månaden som bilen uteblir. Sammanlagt förmedlas omkring 20 000 skjutsar per månad via färdcentralen.

"Kan inte vara beroende av taxibilarna själv om de tar emot uppdrag från färdcentralen eller inte"

Färdcentralen ska ha 47 dagbilar och har avtal med nio taxiföretag för det. De här bilarna kör enbart dagtid. Dessutom har färdcentralen så kallade avtalsbilar, det vill säga vanliga taxibilar som färdcentralen har ett avtal med. Bilarna är inte reserverade för färdtjänsten utan kan vara upptagna med andra körningar.

– Det kan inte vara beroende av taxibilarna själv om de tar emot uppdrag från färdcentralen eller inte. I så fall kan det finnas ett överutbud eller som nu ett underutbud. Om ingen vill köra färdtjänst finns heller inga tillgängliga bilar, säger Kuusela.

På färdcentralens webbplats finns en lista med närmare 290 taxiföretag som färdcentralen har avtal med. 250 av dem är vanliga personbilar, medan resten är större och mindre taxibilar tillgängliga för till exempel rullstolsburna.

Enligt Sirviö är tillgången på bilar i regel bra. Undantag är nätter och i något fall kan en stor rullstolsanpassad taxibil saknas.

Handikapprådet skriver i ett utlåtande från juni att tillgången på avtalsbilar ser ut att vara dålig och att en del har upphandlats av andra kommuner.

Betalar inte för väntetiden

När avtalsbilarna upphandlades sattes ett pristak på 5,50 euro som grundavgift före skatt samt 1,50 euro per kilometer. Dessutom betalas extra för användning av hjälpmedel och för stopp på vägen som man kommit överens om på förhand.

– Företaget har sedan kunnat ge rabatt eller låta bli att göra det, säger logistikdirektör Kari Sirviö.

En del gick ner i pris när det gäller grundavgift och andra när det gäller kilometerpris, och vissa gav rabatt på båda

Sirviö säger själv att det bland chaufförer väckt diskussion att färdcentralen inte betalar för väntetiden, det vill säga den tid en chaufför assisterar en kund till exempel med rullstolen.

Kräver ni att företagen ger rabatt för att de överhuvudtaget ska få köra?

– Nej! Man kan låta bli att ge rabatt. Men en del gick ner i pris när det gäller grundavgift och andra när det gäller kilometerpris, och vissa gav rabatt på båda, säger Sirviö.   

Enligt honom kommer staden att följa med att företagen betala skatter och arbetsgivaravgifter.

"Jag kan räkna"

Teija Vartiainen-Elfs företag Espoon Tilaustaxi finns inte med på färdcentralens lista över avtalsbilar.

– Jag kan räkna. Vi har taxibilar anpassade för rullstol som kostar minst 90 000 euro medan en personbilstaxi kostar minst 35 000 euro. Det betyder att intäkterna måste vara större än för personbilar för att utgifterna ska kunna betalas, säger hon.

– Staden beslöt att grundavgiften är lägre och ingen tidsdebitering betalas heller, säger hon.

Men varför går du inte med i färdcentralen för att ens få en del körningar därifrån?

– Chauffören måste få lön. Om vi är med i färdcentralen som en dagbil tappar vi alla andra kunder eftersom vi då måste ta emot alla uppdrag som kommer därifrån. De intäkter vi får från det räcker inte till chaufförens lön. 

Hennes företag kör färdtjänst i Vanda-Kervo och där betalas ett tillägg på nästan 14 euro som inte betalas av färdcentralen i Esbo. Också grundavgiften där är högre än färdcentralens.

En stor taxibil parkerad på en gård.
Bildtext Företaget Espoon Tilaustaxit har funnits sedan 1982. Taxibilarna är anpassade för rullstolsburna men kan i princip beställas av vem som helst.

"Tyder på billiga anbud och oerfarna chaufförer"

Handikapprådets ordförande Pirkko Kuuselas uppfattning är att flera av de chaufförer som kör via färdcentralen är oerfarna.

– Upphandlingen tyder på det eftersom flera “bekanta taxichaufförer” blivit utanför. Det kan tyda på billiga anbud och oerfarna chaufförer.

Bekant taxichaufför eller bekant taxi kan beviljas i vissa fall och det betyder att man i praktiken har samma taxichaufför hela tiden.

Chaufförernas kompetens granskas

Just nu genomförs en auditering av färdtjänsten. Den görs av ett utomstående företag, CAP-Group Ab och handlar om att granska chaufförernas och taxiföretagens kompetens och granskar hur avtalet efterföljs.

I avtalen med taxiföretagen fanns krav på att chaufförerna har en viss kompetens. Det här kontrolleras först nu i samband med auditeringen.

Kraven var bland annat att chaufförerna kan tillräckligt finska eller svenska, att de kan hjälpa kunderna, att de kan fästa rullstolar och att de kan ge kundservice. 

Serviceproducenterna, det vill säga taxiföretagen, ska se till att chaufförerna har tillräcklig utbildning för uppdragen.

– Under auditeringen sitter en person med i bilen och följer med körstilen, hur rullstolen fästs och allmänt hur chauffören beter sig, säger logistikdirektör Kari Sirviö.

Rättelse 8.7 kl.11.24: Ordet invataxi ändrat till rullstolstaxi eller taxibil anpassad för rullstol.

Diskussion om artikeln