Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Sommaren är de inhemska grönsakernas högsäsong – på Kimitoön odlas bland annat eftertraktad blomkål

En man sitter på knä i ett växthus av plast och håller en växande vattenmelon i handen.
Bildtext Grönsaksodlaren Anders Abrahamsson odlar också vattenmelon – men den får vi vänta på till augusti.

Just nu är de inhemska grönsakerna som bäst, vilket innebär att grönsaksodlarna jobbar på för full rulle för att kunna leverera fräscha och färggranna grönsaker till våra matbutiker. I sommar har grönsaksodlaren Anders Abrahamsson på Kimitoön redan upplevt två hagelskurar och nu orsakar värmeböljan och torkan extra arbete eftersom grödorna behöver bevattnas så gott som hela tiden – men Abrahamsson är positivt inställd till det hela.

Den varma sommaren som vi har i Finland som bäst innebär att de inhemska grönsakerna mognar snabbt. Samtidigt som det är högsäsong för grönsaker kan det också innebära problem för jordbrukaren.

– Dels ska man hinna med och skörda grönsakerna när de är mogna. När en grönsak växer så snabbt vill kvaliteten inte riktigt hålla och grönsaken är inte så långvarig i butikshyllan, säger Anders Abrahamsson.

Enligt Abrahamsson har det hittills gått någorlunda bra med skörden på Kullas gård på Kimitoön, men han påpekar att t.ex. broccolin är väldigt känslig för det varma vädret.

– Den växer så extremt snabbt, säger Abrahamsson.

En planeringslåda där små växter har dykt upp ur jorden.
Bildtext Dessa grödor är en vecka gamla.

Tidigare i sommar, före värmeböljan och hettan landade i Finland, tampades Anders Abrahamsson med både hagelskurar och regn. Två hagelskurar kom kort efter varandra och orsakade stora skördeskador.

– Vi pratar om flera tiotusentals euro som gick till spillo. Men man kan inte haka upp sig på det, och man kan inte göra så mycket åt vädret. Kommer det hagel så kommer det hagel och då är det bara att sätta sig ner och se på. Samma gäller för värmeböljan och hettan, vi pumpar så mycket vatten som vi bara orkar och hinner och så mycket som åkrarna tål, konstaterar Abrahamsson.

Enligt Abrahamsson pumpas 500-1000 ton vatten på åkrarna dagligen.

– Det är en hel arbetsdag extra jobb, säger Abrahamsson.

Ett växthus av plast där det finns många lådor med jord.
Bildtext Här odlas bland annat blomkål, broccoli och zucchini.

Trots att väderförhållandena har orsakat stora skördeförluster har Abrahamsson ändå en positiv inställning.

– Jag brukar kanske gå och svära om det i en dag men sen brukar jag nog bli glad igen. Man kan se på det som växer bra i stället för det som förstörts, säger Abrahamsson.

En låda fylld med vita blomkålshuvuden.
Bildtext Blomkålen är väldigt efterfrågad.

I år provas det på spetskål

På Kullas gård odlar Anders Abrahamsson alla möjliga slags grönsaker på somrarna. Det finns bland annat blomkål, broccoli, frilandsgurka, isbergssallad och zucchini – och till och med vattenmelon.

Största delen av de grönsaker som odlas på Kullas gård levereras till matbutikerna. Förutom Kimitoön och andra orter i Egentliga Finland levereras grönsaker också till butiker i Nyland. 

Enligt Abrahamsson brukar man för det mesta kunna svara på efterfrågan eftersom man anpassar planteringsmängderna efter det, men att det också kan förekomma störningar i produktionen när det gäller vissa grönsaker.

– Vädret har ju tyvärr ställt till det för oss, så stundvis kan vi bli utan något som till exempel blomkål och broccoli för dem gick hagelskurarna hårt åt. Vi planterar hela tiden mera och mot hösten blir det nog mera regelbunden leverans, säger Abrahamsson.

En salladsodling.
Bildtext Här väntar bland annat sallad på plantering.

Enligt Abrahamsson är alla grönsaker som odlas eftertraktade, men vissa är mer populära än andra.

– Blomkålen brukar vara väldigt eftertraktad. Dessutom är den också en rolig växt att sälja för den brukar bli ganska fin, säger Abrahamsson.

Som grönsaksodlare och jordbrukare är Abrahamsson nyfiken och tycker om att prova på att odla nya grödor - också sådana som anses vara omöjliga att odla i Finland. I fjol provade Abrahamsson på att odla batat, men skörden blev dålig på grund av kallt väder.

I år har Abrahamsson provat på att odla vårlök och spetskål. Vårlökarna förstördes av hagelskurarna men spetskålen har haft bättre framgång. Spetskålen är också Abrahamssons favoritkål för tillfället och den är god att grilla. Abrahamsson har ett läckert recept att bjuda på för tillredning av spetskål:

– Skär den i halvor, häll soja, olja, smör och salt i halvorna och grilla dem i 10-15 minuter. Sedan strör du på en nypa av din favoritörtblandning och så är kålen klar att äta, säger Abrahamsson.

Åldrande grönsaksodlare är en utmaning

En annan stor utmaning inom grönsaksodlingen och jordbruket som bransch är att jordbrukarna minskar i oroväckande takt på grund av att utövarna blir allt äldre.

– Medelåldern på jordbrukare i Finland är mellan 53 och 55 år och inom grönsaksodlingen är den betydligt högre, säger Abrahamsson.

Finns det faktiskt inte yngre grönsaksodlare eller jordbrukare som kan ta över efter dem som håller på att bli gamla?

– Det korta och koncisa svaret är nej, det finns inte. Dels får vi jordbrukare själva titta oss i spegeln eftersom vi varit bra på att undervisa våra barn i att det inte är lönsamt att bli jordbrukare. Lönsamheten är nog en utmaning, det kan man inte sticka under stol med, säger Abrahamsson.

En bit av en odling.
Bildtext Blomkål så långt ögat kan nå.

Han tror att bristen på engagemang bland yngre personer också dels beror på den bild som ges av jordbruket som en stora miljöbov av medier och myndigheter.

– Jordbruket har varit älsklingsfotbollen som det alltid sparkas på – är det till exempel algblomning någonstans så är det ju jordbrukaren som har orsakat den och det finns inte någon tvekan om att det skulle vara någon annan, säger Abrahamsson.

Enligt Abrahamsson leder det minskande antalet grönsaksodlare till att sortimentet och utbudet minskar och att man börjar närma sig en monokultur.

Har du några tips eller ord av uppmuntran till de yngre personer som är skeptiska över att satsa på jordbruk?

– Går det dåligt en dag så kommer det en ny dag och så fixar man det och fortsätter. Vi jobbar på åkern och då går det inte alltid som man tänker sig, både motgångar och framgångar hör till den här branschen.

En låda med gurka.
Bildtext Frilandsgurka odlas också Kullas gård på Kimitoön.

Abrahamsson betonar att den som vill vara jordbrukare måste sätta sig in i saker och lära sig hur grönsaksodling fungerar, och att det också finns konsulter och rådgivare som kan hjälpa.

– Våga prova, man blir aldrig sämre av det åtminstone. Man kan ju alltid sluta om det inte passar för en, säger Abrahamsson.

När det kommer till coronapandemin, som har ställt till det för många branscher, har jordbruksbranschen i Finland inte påverkats märkbart. Abrahamsson tycker att pandemin faktiskt haft en positiv inverkan på jordbruket.

– Det som pandemin har fört med sig är en uppskattning gentemot lokalproducerad mat. Jordbrukare i Finland överlag har setts som lite mindre bovar än vad vi varit historiskt sett. Det har varit uppfriskande att vara lite uppskattad emellan också, säger Abrahamsson.