Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Servicefacket PAM drar Wolt inför rätta å sin medlems vägnar – har arbetat som Wolts matbud

En Wolt-cyklist, matbud.
Bildtext Matbudens rättigheter har länge varit omtvistade.

En tvist pågår om en medlem av Servicefacket PAMs anställning hos matleveransföretaget Wolt. Frågan är om medlemmen anses ha varit anställd hos Wolt.

Medlemmen arbetar som matbud, alltså den som levererar mat från restaurangen till kunden.

Servicefacket PAM menar att medlemmen anses ha varit anställd hos Wolt och därför har PAM i dag på torsdag stämt Wolt å medlemmens vägnar, med bland annat arbetstidslagen som stöd.

Medlemmen borde enligt PAM ha fått ersättning från sin arbetsgivare enligt semesterlagen.

I sitt åtal tar PAM även stöd av ett utlåtande av arbetsrådet vid arbets- och näringsministeriet.

Arbetsrådet har slagit fast att matbuden ska klassificeras som anställda och inte egenföretagare, men utlåtandet är inte juridiskt bindande.

Matbudens rättigheter har länge varit omtvistade

Matbudens rättigheter har varit omtvistade en längre tid. Matbuden arbetar som egenföretagare, men andra anser att egenföretagarnas villkor så starkt dikteras av matleveransföretaget att matbuden borde vara anställda med rätt till sociala förmåner, pension och betald ledighet.

Regionförvaltningsverket kräver att matleveransföretagen Wolt och Foodora ska ha en arbetstidsbokföring, vilket i praktiken betyder att de ska anställa sina arbetstagare.

Wolt har enligt Yle Uutiset sagt att de är beredda att dra regionförvaltningsverket inför rätta.

I Sverige, Danmark och Norge har matbuden fler rättigheter än i Finland, och flera rättsfall i Europa har utmynnat i att matbud är arbetstagare.