Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Stängda bibliotek har inte stoppat de lässugna – men det finns en oro för att barnens läsning har lidit

Bokhyllor vid Rikhardsgatans bibliotek.
Bildtext De fysiska besöken till biblioteken har inte varit möjliga i samma utsträckning som det var innan coronapandemin, men bibliotekens utökade e-tjänster har varit populära.

Till bibliotekens viktigaste uppgifter hör att uppmuntra till läsning, främja läsförmågan och att bistå med böcker, men hur har det här uppfyllts i coronatider när bibliotekens verksamhet har varit begränsad?

Enligt överinspektör Susanne Ahlroth, som ansvarar för den svensk- och tvåspråkiga biblioteksverksamheten vid Regionförvaltningsverket, har biblioteken kunnat fullfölja sina uppgifter trots coronapandemin. I likhet med många andra branscher har lösningen kommit i form av digitala verktyg och tekniska lösningar.

Hon berättar att många av bibliotekens tjänster har gått att erbjuda över nätet, men alla tjänster är inte möjliga att erbjuda virtuellt.

– Man kallar biblioteket för samhällets vardagsrum och den delen har inte funnits under pandemitiden när man inte har kunnat gå till biblioteket för att tillbringa tid där.

Susanne Ahlroth på Nordsjö bibliotek.
Bildtext Susanne Ahlroth är överinspektör på Regionförvaltningsverket och ansvarar för den svensk- och tvåspråkiga biblioteksverksamheten. Hon tror att framtidens bibliotek kommer vara en blandning av e-tjänster och fysiska tjänster, men att tyngden fortsättningsvis kommer att finnas på de fysiska besöken.

Genom att utöka sina tjänster över nätet har biblioteken trots omständigheterna kunnat nå ut till både barn och vuxna som inte har kunnat besöka biblioteken.

– Ifjol minskade biblioteksbesöken med en tredjedel men utlåningen minskade bara med en femtedel, medan användningen av bibliotekens e-material ökade med 40 procent. 

Möjliga konsekvenser för den framtida läslusten

På Richardsgatans bibliotek i Helsingfors bekräftar bibliotekarie Tobias Larsson att vissa av bibliotekens tjänster inte har gått att ersätta.

– Det vi inte kan kompensera för är besöken och det att man får komma till biblioteket, hitta sina egna böcker och leta sig fram genom hyllorna.

De som i vanliga fall skulle ha kommit hit med skolan är utlämnade till sina föräldrars prioriteringar. 

Bibliotekarie Tobias Larsson vid Richardsgatans bibliotek i Helsingfors.
Bildtext Tobias Larsson är bibliotekarie på Richardsgatans bibliotek i Helsingfors. Han säger att det inte går att ersätta ett biblioteksbesök när man går och navigerar bland bokhyllorna.

De som i vanliga fall skulle ha kommit hit med skolan är utlämnade till sina föräldrars prioriteringar. 

― Tobias Larsson

Larsson är bibliotekarie på barnavdelningen och oroar sig över hur bibliotekens begränsade verksamhet har drabbat barn och unga.

– När biblioteket inte är öppet som vanligt blir vissa barn lidande av det. De som i vanliga fall skulle ha kommit hit med skolan är utlämnade till sina föräldrars prioriteringar. 

Det här tror Larsson att kan ha konsekvenser i framtiden.

– Jag är rädd för att vi kommer att se en skillnad efter coronatiden på vilka barn som har haft tillgång till böcker och vilka som inte har haft det. I Finland ska alla ha tillgång till böcker, det är ju själva idén med Finlands biblioteksväsende, men nu har det satts lite ur spel för ganska många.

För att inte vara allt för pessimistisk fyller Larsson i:

– Kört är det ju aldrig! Man kan bli en storläsare även som vuxen, men det lättaste är att väcka läslusten när barnen är små. Det är så mycket lättare då. Det är lite på samma sätt som att du kan lära dig att simma eller cykla som vuxen, men det är så mycket lättare att göra det när du är liten.

Inga skolbesök har varit möjliga

Hur har då Larsson gjort för att nå ut till skolor? Främst genom att ha digitala bokprat som han har kombinerat med att skicka bokpaket till skolorna med de böcker som han pratar om. Ett tillvägagångssätt som har fungerat bra, och som har gjort att han har kunnat nå ut till skolor.

– Vi har gjort ett otroligt digiskutt på biblioteket. Vi har kanske gjort 25 års digital utveckling i fritt fall under förra året och det här året, berättar han.

Richardsgatans bibliotek i Helsingfors.
Bildtext Att bibliotekens betydelse för läsandet har varit eller är stor är någonting som nästan alla svar har gemensamt när Svenska Litteratursällskapet frågar om finlandssvenskars läsvanor. Bilden är från Richardsgatans bibliotek i Helsingfors.

Det här att biblioteket är ett rum och en plats har stor betydelse för många. Det är inte bara ett ställe som man kommer och lånar böcker till.

― Susanne Ahlroth

Så, trots stängda dörrar och begränsad verksamhet har biblioteken med hjälp av att de har utökat sina digitala tjänster kunnat nå ut till människor. Kommer det här att hänga kvar? Enligt Ahlroth tar med sig mycket och hon säger att det nya normala för biblioteken kommer att vara en hybridmodell av tjänster över nätet och fysiska tjänster.

– En av bibliotekens uppgifter är att främja den kulturella och samhälleliga dialogen, och det kan man kanske försöka göra digitalt. Men det här att biblioteket är ett rum och en plats har stor betydelse för många. Det är inte bara ett ställe som man kommer och lånar böcker till.

Inte alla av bibliotekens tjänster har gått att ersätta med e-tjänster
Inte alla av bibliotekens tjänster har gått att ersätta med e-tjänster - Spela upp på Arenan

Vad betyder biblioteket för dig? Det är en av de frågor som Svenska litteratursällskapet ställer i sin pågående insamling om finlandssvenskars läsvanor. Insamlingen pågår till slutet av året. Gemensamt för nästan alla som hittills har svarat är att biblioteken spelar eller har spelat en viktig roll för deras läsning. Om du vill dela med dig av dina läsvanor hittar du till insamlingen här.