Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Talibangerillan rycker fram i norra Afghanistan: "Vi kontrollerar nu 85 procent av landet"

Talibangerillans talespersoner håller presskonferens.
Bildtext Vi kontrollerar 85 procent av landet, hävdade en av talibangerillans höjdare Shahabuddin Delawar (tv.).

Talibangerillan har fortsatt att ta över allt större områden i norra och nordvästra Afghanistan, inklusive de viktigaste gränsövergångarna till flera grannländer. Regeringen kontrollerar nu bara i praktiken en handfull belägrade distriktshuvudstäder i regionerna. Den afghanska regeringen befaras nu kunna falla om några månader.

Samtidigt som USA:s president Joe Biden på torsdag kväll meddelade att de sista amerikanska styrkorna kommer att ha lämnat Afghanistan den första augusti, har talibangerillan fortsatt att ta över allt större delar av landet.

Efter flera månader av framryckningar har gerillan ökat takten och tagit beslag på så gott som hela nordvästra och norra Afghanistan.

Den senaste veckan har flera av landets viktigaste gränsövergångar fallit i gerillans händer, senast Thorgundi vid gränsen mot Turkmenistan.

Flyktingar, kvinnor i Burka och deras barn, sitter på sanden i staden Herat.
Bildtext Flyktingar från Ghor i ett läger nära staden Herat. Några dagar efter att bilden togs hotas också Herat av talibangerillan.

Gränsen till Tadzjikistan är sedan en vecka i gerillans händer, medan landets viktigaste handelsövergång med Iran föll för några dagar sedan.

– Världen ska nu vara medveten om att vi har kontroll över 85 procent av landet, sade en av gerillans ledare Shahabuddin Delawar under ett besök i Moskva i fredags.

Säkerhetsstyrkorna i kaostillstånd

Afghanska soldater som tvingades fly till Tadzjikistan då gerillan tog över gränsen vittnar om ett totalt kaos i leden inför gerillans angrepp.

– Vi var belägrade i Shir Khan Bandar i över en vecka, sade en av soldaterna till AFP.

Enligt flera av soldaterna ska kontakten mellan enheter ha brustit och befälet ha övergett sina poster så fort angreppet mot gränsövergången blev mer intensivt.

En soldat vaktar infarten till staden Alishang i Laghman-provinsen efter att elitstyrkor återtog staden från talibangerillan.
Bildtext En soldat vaktar infarten till staden Alishang i Laghman-provinsen efter att elitstyrkor återtog staden från talibangerillan.

– Om det skulle ha funnits någon koordination överhuvudtaget skulle vi ha stannat kvar för att strida. Men när befälet försvann hade vi inget annat val än att dra oss tillbaka.

– Befälet lämnade sina poster före vi soldater gjorde det.

Efter den totala och snabba reträtten från så många strategiskt viktiga områden befaras nu den afghanska armén vara nära kollaps, speciellt då den nu saknar stöd från det amerikanska flygvapnet.

En afghans soldat på patrull i Alishang.

Många experter ser landets elitstyrkor och antiterrorstyrkor som de enda enheterna som fortfarande är stridsdugliga och har hög stridsmoral.

Elitförbanden tog nyligen tillbaka staden Qala-i-Naw i Baghdis från talibangerillan.

De har ändå nu stridit oavbrutet i flera veckor och är för få för att kunna stoppa gerillans breda offensiv.

Krigsherrar kraftsamlar

Gerillans påstående om hur mycket av landet som ligger under dess kontroll är svårt att verifiera.

Det är ändå klart att landets regering och armé i de flesta provinser i praktiken bara kontrollerar några belägrade distriktshuvudstäder.

Beväpnade anhängare till krigsherren Muhammad Ismail Khan i staden Herat.
Bildtext Muhammad Ismail Khans anhängare vid hans hus i Herat.

Enligt den afghanska regeringen är en motoffensiv att vänta inom kort, men anonymt uppger många myndighetspersoner att inga förstärkningar har setts till.

I provinsen Herat, den senaste provinsen gerillan snabbt svepte igenom, har nu gamla krigsherrar igen börjat kraftsamla.

– Jag ser hundratals beväpnade män utanför mitt hus, tusentals män har samlats sedan i går och med Guds hjälp kan vi åka ut i krig imorgon, sade den före detta guvernören och ministern Mohammad Ismail Khan.

Muhammad Ismail Khan, klädd i helvitt, omringad av sina anhängare vid hans hus i Herat.
Bildtext Muhammad Ismail Khan, klädd i helvitt, står omringad av anhängare i Herat. Han säger sig ha mobiliserat tusentals civila för att delta i striderna mot gerillan.

Ismail Khan, känd som Herats lejon, är en av de mer berömda krigsherrarna i landet på grund av motståndet mot både Sovjet och talibangerillan.

Ismail Khan är bara en av flera före detta krigsherrar som på kort tid har uppmanat civila att ta till vapen mot gerillan.

Enda alternativet

Att det nu är gamla krigsherrar och civila som står för det mesta robusta motståndet mot talibanoffensiven avslöjar hur nära kollaps landets myndigheter, säkerhetsstyrkor och regering är.

Få inom regeringen är ännu officiellt villiga att medge hur svårt läget är, men säger anonymt att det verkar lönlöst att vädja om hjälp från armén.

Två män med stormgevär står och vaktar krigsherren Muhammad Ismail Khans hus i Herat.
Bildtext Många av Ismail Khans mest lojala anhängare har stridit med honom redan under kriget mot Sovjet under 80-talet.

I fredags medgav ändå Abdullah Abdullah, chefen för landets fredsråd, att krigsherrarnas privata arméer troligen är den enda chansen att stoppa offensiven.

– Under normala förhållanden skulle det här inte vara det bästa alternativet men det verkar nu inte finnas någon annan utväg.

Kommer knappast att kontrollera hela landet

USA:s administration har nu också medgett att det är osannolikt att den afghanska regeringen kommer att kunna slå tillbaka gerillan.

– Sannolikheten att det kommer att finas en enad afghansk regering som har kontroll över hela landet är mycket liten, sade Biden då han försvarade beslutet att ta hem de sista styrkorna.

På frågan om regeringens kollaps är oundviklig svarade han nej.

Biden var ändå entydig då han sade att USA inte längre tänker spilla blod i ett försök att upprätthålla det försök till ett demokratiskt styre USA initierade efter invasionen av Afghanistan år 2001.

– Jag tänker inte vara med om att skicka ytterligare en generation amerikaner för att strida då det inte finns någon rimlig förutsättning för att resultatet nu skulle bli annorlunda än tidigare, sade Biden.

Källor: Reuters, AFP, AP, BBC, The Guardian, France 24, Al Jazeera