Blir vattenklosetten historia i en torrare framtid?

I en hetare framtid, i en förmodat torrare skärgård, gäller det att hushålla med grundvattnet om det ska räcka till. Vattenåtgången i ett gammaldags utedass är naturligtvis lika med noll, men det finns även andra alternativ om man vill spara vatten.

Juni i år var torrare än vanligt och trots tidvisa lokala störtregn fick landet överlag mindre nederbörd än normalt. På många håll uppmättes bara hälften av den vanliga regnmängden.

Om torkan håller i sig kan låga grundvattennivåer vara ett faktum i slutet av juli.

Det här är en nyhet man fått vänja sig vid de senaste åren. Som invånare i de tusen sjöarnas land känns det kanske långsökt med någon vattenbrist, men i skärgården har färskvatten alltid varit en resurs att snåla med.

90 procent mindre vattenåtgång med vakuum

Grundvattenbristen är redan tydlig i Pargas mellersta och yttre skärgård där man nu efterlyser en geologisk kartläggning för att hitta nya möjligheter till att förse skärgårdsborna med vatten.

Dricksvattnet på Utö produceras till exempel genom att man avsaltar havsvatten. Men för en privatperson är det en rätt komplicerad och dyr anläggning, och Utös vattenandelslag med sina 40 medlemmar har också det dyraste vattnet i Finland.

På de platser där grundvatten finns, men i små mängder, kan man försöka spara på resurserna istället.

- En företagare i gästhamnen på Högsåra installerade nyligen tre vakuumtoaletter hos sig. De fungerar enligt samma princip som flyg- och båttoaletter men det uppstår betydligt mindre avloppsvatten eftersom de förbrukar cirka 90 procent mindre vatten, säger företagaren Kim Strandell i Kimito.

Han har sålt både traditionella och alternativa toaletter till stugägare i mer än 20 år och följt med utvecklingen av produkterna.

- Förr hade man till exempel plastpåsar i en tunna som kunde tömmas i komposten eller läggas i den vanliga soptunnan. Men man kan ju tänka sig att de som tömmer soptunnorna inte skulle vara så nöjda med en sådan lösning i längden, säger han.

Helsingfors första toalettvatten släpptes rakt ut i havet

Vattentoalettens historia i Finland fick sin början i slutet av 1800-talet. Landets första vattenklosett installerades i Finlands Bank år 1883, men eftersom avloppsvattnet släpptes rakt ut i havet förbjöd man användningen redan året därpå - mest på grund av stanken.

I början av 1900-talet växte intresset för vattenklosetter igen, men den här gången fanns det krav på någon form av vattenrening. På åtta år ökade sedan antalet vattenfyllda porslinsstolar från 13 till 10 000.

Idag finns det strikta regler för hur avloppsvattnet får hanteras, och så sent som 2019 trädde de senaste bestämmelserna i kraft.

- Alla kan inte ens ha en sluten tank i skärgården. Med hjälp av någon av de alternativa lösningarna kan man bränna eller kompostera det fasta avfallet och man slipper dessutom betala för tömning, vilket kan kosta många hundra euro ute i skärgården, säger Strandell.

I genomsnitt förbrukar vi 140 liter vatten per person och dygn. Mest går det åt vatten i duschen, där man använder cirka 60 liter per person per dag. Näst mest spolar vi ner i toaletten, vilket förbrukar 20 procent av allt hushållsvatten.

Miljökrav morot för alternativa wc-system

Myndigheten Sveriges geologiska undersökning har uppskattat att klimatförändringen kan leda till att grundvattenbildningen minskar med 15 procent i södra Sverige.

Att vattnet tar slut är inte heller det enda problemet för stugägaren - redan om det blir för lite vatten i brunnen kan saltvatten tränga in i grundvattenmagasinet, och då är vattnet odrickbart för överskådlig framtid.

Men än så länge verkar inte vattenbrist vara en orsak till toalettbyte i skärgården.

- Nej ännu har jag faktiskt inte stött på någon som velat byta ut sin vattentoalett på grund av vattenbrist. Våra vanligaste kunder är de som vill ha något bekvämare än ett utedass, eller som på grund av de nya avloppskraven söker alternativ till den traditionella toaletten, säger Kim Strandell.

Vill man göra hela anläggningen vattenfri finns det olika slags förbränningstoaletter och många går att ansluta i stugor där det bara finns solel. Priset för de olika anläggningarna varierar från några tusen upp emot 8 000 euro.

- Driftskostnaderna är nog minimala skulle jag säga. Spolning med en förbränningstoalett kostar någon tia per år beroende på hur mycket den används. Det är så klart en kostnad men å andra sidan sparar man på att istället slippa slamtömning, säger han.