Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Tomy Karlssons lokalhistoriska verk “Hangö i tiden” är som en stor påse lördagsgodis - det finns nåt för varje smak, bara att välja och vraka

Man utomhus
Bildtext Tomy Karlsson är väl förtrogen med Hangötidningen och stadens historia via sin roll som upphovsman till bokserien "Hangö i tiden".

Hangöredaktören Tomy Karlsson bokserie “Hangö i tiden” är en pärla för alla med band till staden och ett intresse för lokalhistoria. Udden har varit  - och är fortsättningsvis -  ett dynamiskt mikrokosmos, vars särprägel utgörs av havet, en levande tvåspråkighet och dess befolkning.

Med del nummer fjorton i serien “Hangö i tiden 1974-1977”, har Tomy Karlsson kommit fram till mitten av 1970-talet.

bokpärm
Bildtext Lokalhistoria i flera delar. Den senaste boken i serien är redan nummer 14 och nummer 15 utkommer nästa år.

Under de här åren växer staden fortfarande, även om den industriella framtidssagan skuggas av realiteter som trikåfabriken Hyvon Kudeneules konkurs.

Hangö är Hangöborna

I boken träffar läsaren bekanta personer i en yngre version. En del uttalar sig i sin yrkesroll, andra kommenterar något fenomen, lokalt eller världsligt ur ett invånarperspektiv.

Här blir personer som inte längre finns med oss, eller profiler som flyttat bort, levande igen.

Här framträder Hangö, Hangöborna, det äkta och genuina, så som du, jag, vi minns det. 

Och det kan sägas direkt - det är människorna som gör böckerna.

Hangö är inte en ö, men likväl en udde omgiven av havet på tre sidor, vilket präglar livet i den lilla staden.

Ett lungt hav
Bildtext En stad präglad av havet. Hangö udd är omgiven av hav och fri horisont på tre sidor.

Man är van att förlita sig på sig själv och skapa sina egna förutsättningar. 

Redaktör framom författare

Den för Hangöborna kära serien, är inte historiska verk i egentlig mening, utan snarare en sammanställning av material från lokalbladet Hangötiden. 

Följaktligen brukar också Karlsson hellre titulera sig redigerare snarare än författare.

Man med en bok i hand
Bildtext Tomy Karlsson har grävt i arkiven och bjuder nu på resultatet i form av en ny bok.

Men det gör ingalunda verken mindre viktiga, just urvalet fungerar som ett tvärsnitt av tider som annars skulle blekna i glömska. 

Gott och blandat

Läsupplevelsen kunde gott liknas vid en stor påse lördagsgodis.

Karlsson har på ett tacksamt sätt varvat nyheter med kolumner, kåserier, kungörelser, sportresultat och kulturrecensioner.

Böcker på rad
Bildtext Den lokalhistoriska serien "Hangö i tiden" är populär och frekvent utlånad på biblioteket, där den finns i Hangösamlingen.

Även ett axplock av annonser bidrar med en tidens kultur, som en dokumentär del av en lokaltidning. 

Fragmenteringen bidrar till att det knappast är en bok som man sträckläser.

Visst, man kan sluka stora sjok, eller man kan avnjuta texten små doser, men de flesta väljer och vrakar förmodligen mellan sött och salt efter egen smak. 

Folkligt tilltal

Lokaltidningens styrka ligger i en låg tröskel att rapportera om det samhället den bevakar. 

Inget ämne är heller för litet, eller för den delen för stort, att ta sig om. Tilltalet är folkligt och direkt, som också framkommer ur Karlssons bok.

I september 1974 är det ett bra svampår och då går redaktören ut och frågar kvinnliga Hangöbor om hur de tar tillvara skogens skatter.

hapero
Bildtext Enligt gallupen skulle Hangödamerna frysa ner sin svamp, torka eller tillreda med det samma.

Som kuriosa kan nämnas att många titulerar sig fru, vilket känns nästan otänkbart idag. 

Största potatisen, kålroten och en prunkande krukväxt når också över nyhetströskeln.

Frimodig och rättfram

Överlag är det roligt att se hur friskt tidningen tog sig an olika frågor. 

I dagens läge då trender som formatering, segmentering och målgrupper är på modet, är det befriande att se att på den här tiden var det lilla en del av det stora och tvärtom. 

Tycker Hangöborna att det är bra att det blir lag på att ha säkerhetsbältet på i bilen? Eller att ha bilbelysningen på dagstid? Hur tror man Finlands bidrag placerar sig i Eurovisionstävlingen? Och vad skall ungdomen göra nu när det äntligen är sommarlov? 

Redaktörerna är på hugget med gallupar och de är ju alltid de roligaste att läsa - då som nu - även om de också tillhör det knepigaste att göra, vilket varje journalistfrö vet.

Samhällstrender

En annan trend som går att skönja, är hur den offentliga diskussionen ändrat skepnad jämfört med dagens mer politiskt korrekta diskurs.

På 1970-talet verkar det som om man kunde tala mer fritt utan att för den skull vara respektlös eller överträda gränser.

Inte heller verkar jämställdhet mellan könen vara något som man medvetet tog i beaktande då man skildrade vardagen.

När det gäller sportresultat eller tankar kring pappaledighet, är det män som får frågan (eller kanske är det bara de som vill uttala sig?), medan det är kvinnor som redogör för unga familjers påsktraditioner. 

Smått märkligt känns det dock att Luciakandidaterna inte presenteras men däremot beskrivs deras utseende noggrant under bilden.

“Femman är 160 cm lång med cendréfärgat hår, är femton år…”

Först därefter nämns intressen och till sist betyget i sång. 

Flytande svenska och pigg journalistik

Positiva överraskningar i boken är språket i texterna samt den journalistiska ansatsen.

Svenskan är flytande, mestadels korrekt och dras inte med dagens gissel i form av inflytande och direkta översättningar av idiomatiska uttryck från finskan och engelskan.

Också den journalistiska nivån lyckas med att vara både relativt neutralt men samtidigt kreativ och på alerten.  

Tack vare Tomy Karlssons bokserie “Hangö i tiden” har staden en levande lokalhsitoria
Tack vare Tomy Karlssons bokserie “Hangö i tiden” har staden en levande lokalhsitoria - Spela upp på Arenan

När socialdemokraten Nils-Åke Nyström inte bara avgör stadsdirektörsvalet genom att rösta på “fel” kandidat utan sedan gör en partipolitisk “quisling” genom att hoppa över till Svenska folkpartiet, återges det med starka ord som “åsiktsförtryck, borgerlig övervikt” och andra måleriska uttryck. 

Aila Pääkkö talar vid Hangö fullmäktiges sammanträde.
Bildtext I dag är debatten ofta livlig i fullmäktige. Det var den på 1970-talet också. Bilden är en arkivbild från senare år.

Rapporterna från fullmäktige är tydliga, raka och samtidigt analyserande. 

En personlig favorit på ett exempel där text och bild är i samspel är en artikel från 1976 där ämnet är nämndernas bristande budgetdisciplin.

Rubriken lyder “Nej, det här klarar vi aldrig!” och på bilden ses en pressad tjänsteman i telefon med bildtexten “Kamrer Nils Nordman ser bekymrad ut. Likviditeten är ansträngd och det blir svårt att få nästa års budget i balans.”

Man i telefon
Bildtext Illustration ur boken. Så här kunde tidningen se ut på 1970-talet, den här är artikeln är en fullträff i ord och bild.

Historien upprepar sig

Andra iakttagelser läsaren kan göra är att vissa teman går igen. 

Redan på 1970-talet diskuterades centrumfunktioner, som till exempel Berggatans status. 

Man väger fördelar och nackdelar mellan gågata och en gata där man får köra bil. 

Miljön smutsas ner och byggbestämmelser överträds ända in på domstolsnivå.

Fabriksport
Bildtext När Hyvon Kudeneule gick i konkurs år 1976 köpte aerosolflask- och aluminiumtubstillverkaren Printal fabriksfastigheten. Nu samsas Printal om utrymmena med Filterpak som under coronaepidemin började tillverka munskydd.

Stora industrier och viktiga arbetsgivare gör konkurs och folk blir utan jobb. 

Vardagsliv och medborgaraktivitet

Sedan finns ju detta med Hangöbornas företagsam och aktivitet.

Det ordnas skapande veckor “för barnen är viktigast av allt”, segeltävlingar, stövelkastningskamper.

Stallet och ridskolan snurrar och utvecklas med talkokrafter och det byggs cartingbana för unga motorister.

Kvinnor och häst
Bildtext Stallet på Stormossen i Hangö är en gammal ladugård som med talkoinsatser byggts om till stall. I dag finns där också ett splitternytt stall och en manege.

Arbetare strejkar och föräldrar kämpar för byskolor och det klagas på dåliga vägar. 

Man bantar, idrottar, musicerar och spelar schack.

Finsk- och svenskspråkiga drar huvudsakligen jämt även om båda språkgrupper också håller på sitt.

Hus brinner ner och nya byggs.

Containrar nära Hangö hamn en solig sommardag.
Bildtext Hamnstaden Hangö. Staden har vuxit och expanderat kring hamnen i Hangö.

Hangöborna jobbar: i hamnen, på fabriker, i skolor, butiker och på gårdar. 

Det föds nya barn och en del hitflyttade återvänder till sina hemtrakter. 

Lekplats vid höghus
Bildtext På 1970-talet byggdes det nya bostäder för familjer, och då uppstod helt nya områden i Hangö.

Livet går sin gilla gång och man debatterar om och diskuterar det mesta, precis som idag, med glimten i ögat och utan överdrivet krusande för auktoriteter.

Omvälvande händelser

Varje epok har ju förstås också sina stora, avgörande händelser som ändrar vardagen eller samhällsgrunden i större eller mindre utsträckning. 

Några av dem har redan nämnts: trikåfabriken Hyvon Kudeneules konkurs år 1976 och politiskt maktskifte i fullmäktige år 1975. 

En annan stor händelse (som också utgör merparten av det som avhandlas år 1977 i boken) är kommunsammanslagningen då Tenala-Bromarv avstår från byarna Täktom, Tvärminne, Lappvik, Sandö åt Hangö.

Den här sammanslagningen gjorde att Hangö blev fem gånger större till arealen.

Vy från masugnen
Bildtext Industrin kommer och går. I och med kommunsammanslagningen 1977 fick Hangö Koverhars stålverk, idag är fabriken jämnad med marken och har gett vika för hamnverksamhet.

Även i övrigt framstår staden som vinnaren, i och med att den får stora industrier som Forcit och Koverhars stålverk på rätt sida om den nya kommungränsen. 

Gammal byskola.
Bildtext Täktom skola hade elever från årskurs ett till sex.

Dessutom får staden över tusen fler invånare vilket bäddar för högre elevunderlag i byskolorna. 

Digert material

Det är ofrånkomligt, att den här typen av publikation i stor utsträckning färgas av redaktörens subjektiva urval av händelser.

Under åren 1974-1977, den epok som verket återger, utkom lokaltidningen tre gånger per vecka, vilket betyder att det finns ett enormt material att sovra i. 

sista numret av Hangötidningen
Bildtext Hangötidningen-Hangon Lehti var en tvåspråkig tidning som inte längre finns.

Karlsson gör det ändå med hedern i behåll, förmodligen tack vare sin kärlek till hemstaden och sitt livslånga engagemang på flera fronter. 

Den tätt packade layouten kan visserligen te sig en smula “plottrig” och svårläst, men med luftigare sidor hade förmodligen en del av materialet fått stryka på foten.

Förmodligen har också bildmaterialet medfört vissa kvalitativa utmaningar.

Ännu några årgångar att vänta

Med bandet 1974-1977 närmar vi oss modern tid och om Karlsson får som han planerar, ämnar han ännu sammanställa fyra till. 

En man med glasögon och blå pike-skjorta ser in i kameran och ler. Utomhus, sommar, grön gräsmatta.
Bildtext Tomy Karlsson är en produktiv redaktör och skriftställare.

Orsaken till att det inte blir fler verk än så, är att Karlssons rättigheter att använda materialet tar slut i samband med försäljningen av tidningen 1991 till Huhmaribolaget Karprint. 

År 2020 lade tidningens sista ägare, KSF Media ner den tvåspråkiga Hangö tidningen-Hangonlehti.

Diskussion om artikeln