Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

OS med perspektiv: "Jag trodde aldrig OS skulle ordnas under en pandemi" säger västnyländska olympier om idrottsfesten som kommit av sig

Uppdaterad 27.07.2021 18:04.
kvinna i närbild.
Bildtext Borde Rukkiarena i Hangö döpas om till Linda Sandblom Arena? Hurdan idrottskultur och uppskattning visar vi våra olympiska idrottare?

Den största idrottsfesten av dem alla – OS i Tokyo i Japan – är här. Den här gången är det ett omdiskuterat evenemang. Två västnyländska olympier, höjdhopparen Linda Sandblom från Hangö och kanotisten Anne Rikala från Ekenäs, har numera avslutat sina idrottskarriärer och kan se på OS med perspektiv.

OS i Tokyo är ett omdiskuterat evenemang som redan skjutits upp med ett år på grund av coronapandemin. Japanerna vill helst slippa OS och ingen publik är tillåten på läktarna.

Men så har det inte alltid varit. Två västnyländska olympier, höjdhopparen Linda Sandblom och kanotisten Anne Rikala, har numera avslutat karriären och kan se på OS med perspektiv.

Höjdhopparen Linda Sandblom tävlade i OS i Rio 2016.

Linda Sandblom stod för finskt rekord i juni 2016.
Bildtext Linda Sandblom klarade kvalgränsen till OS i Rio i Kuortane midsommaren 2016.

– Det var en stor dröm som gick i uppfyllelse. Jag hade haft det som mål jättelänge och sett på tv och tänkt att det skulle vara häftigt att komma dit, minns Linda Sandblom.

– Men jag tror inte att man egentligen fattar hur stort det är innan man är där, eller till och med först efteråt. Man har alltid bara tänkt att det är den största tävling man kan delta i som idrottare.

Unik atmosfär bland idrottarna

Linda Sandblom tog sig inte vidare till finalen i höjd i OS i Rio. Hon hoppade 184 centimeter i kvaltävlingen. Kampen om en finalplats var stenhård.

– Där är många andra idrottare än friidrottare och alla är målinriktade och alla har kämpat för samma mål och atmosfären blir så påtaglig och man känner att jag är faktiskt en del av det här, minns Linda Sandblom.

Linda Sandblom, OS 2016.
Bildtext Linda Sandblom tävlade i kvaltävlingen i höjd i OS i Rio.

– Nog kändes det unikt när jag var där. Visst, det är bara en tävling i sig, men man blir som en OS-familj.

– Och alla har jobbat hårt för det, i och med att det bara är vart fjärde år så är det inget som du så där bara tar dig till, alla kanske inte ens har en karriär som är fyra år.

Få idrottare får uppleva ett OS

Kanotisten Anne Rikala hann under sin karriär uppleva två olympiska spel, OS i Peking 2008 och OS i London 2012. I London gick hon till final i kanotsprint och blev åttonde.

– OS var inget jag tänkte på från en tidig ålder, det kom stegvis. När jag kom till OS i Peking 2008 kändes det naturligt, det var dit jag skulle och dit for jag, minns Anne Rikala.

– Efter karriären har jag fattar hur stort det egentligen är - det är så otroligt få idrottare som får delta i OS i kanotsprint.

– I kanot-VM deltar mera än 1 000 paddlare från 90 länder och i OS är det bara en fjärdedel som får delta. Jag är lyckligt lottad som kom dit, jag har många sådana kompisar på samma nivå som aldrig tog sig till OS, konstaterar Anne Rikala.

Borde Rukki Arena döpas om?

Men hur står det till med uppskattningen av olympiska idrottare när strålkastarljuset på stadion släcks. Hur mår idrottskulturen i vårt land?

– Nog skulle det vara roligt om det skulle uppskattas lite mera att man varit på OS och är en olympier.

– Det är fem år sedan jag tävlade i Rio och det är inte många som kommer ihåg det, säger Linda Sandblom.

Kvinna på stadion.
Bildtext Linda Sandblom hemma på Rukki Arena i Hangö. Här började idrottskarriären som förde henne hela vägen till OS.

– Jag tycker nog att det är lite mesigt i vårt land, tyvärr. Inte kommer folk ens ihåg vilka som har varit i OS. Men det är vår kultur och det är svårt att ändra på, säger Sandblom.

Är vi fokuserade på vinnarna?

– Det är nog så, om du inte fortsätter vinna så glöms du nog fort bort, säger Linda Sandblom.

Betydelsen för unga idrottare?

Vilken betydelse har det för unga idrottare att se hur idrottare från den egna orten har klarat sig i den hårda internationella konkurrensen och nått OS.

– Jag hoppas jag är någons idol. Jag har själv haft idoler som jag sett upp till och önskat att jag skulle gå i deras fotspår. Så jag hoppas att jag är den där någon för någon annan, säger Linda Sandblom.

Kvinna i kajakskjul.
Bildtext I kanotskjulet i Ekenäs finns Anne Rikalas tävlingskajak från OS i London som en bland alla andra juniorers kajaker.

– För mig har det varit viktigt att få ut det bästa ur mig och några gånger har jag känt att jag lyckats med det.

– Ibland är det jättesvårt att förstå varför jag har paddlat och satsat 100 procent i så många år och fokuserat alla energi och tankar på att bara försöka paddla fortare, men då kändes det helt naturligt, säger Anne Rikala.

– Men det är fint att jag har fått uppleva en sådan drivkraft, säger hon.

Kvinna och kajak.
Bildtext Anne Rikala med sin tävlingkajak som hon tog finalplats med i OS i London. Här är hon med den utanför kajakskjulet i Ekenäs.

Anne Rikala flyttade till Ekenäs genast efter OS i Peking och tränade delvis i Ekenäs inför OS i London. Nuförtiden delar hon gärna med sig av sitt kunnande och sin inställning till lokala juniorer.

– Jag har försökt föra fram det roliga med att paddla och det sociala sammanhanget. Vare sig du är 13 år eller 36 år så gör vi samma sak och njuter av det.

– Och när jag har möjlighet försöker jag hjälpa och lära ut både tekniska grejer och attityd, säger Anne Rikala.

Tankar om OS i Tokyo

Kritiken mot OS är för tillfället hård, inte bara på grund av coronapandemin utan minst lika mycket på grund av hållbarhetsfrågor. Det känns som om mastodontevenemangens tid är förbi och det småskaliga värdesätts allt mera.


– Jag trodde ju aldrig att OS skulle ordnas i och med att vi lever mitt i en pandemi, och vi har det jättebra här jämfört med där OS ska ordnas, säger Linda Sandblom.

– Om jag skulle vara en idrottare som satsar skulle jag säkert tänka annorlunda, för när du är inne i det så kör du bara på. Det är bra att få lite avstånd och perspektiv emellan, det är ändå bara idrott och det finns mycket annat här i livet också.

OS-logo på kajak.
Bildtext Från Ekenäs till OS i London. Inför sitt sista OS tränade Anne Rikala även i Ekenäs.

– Om någon skulle ha frågat mig om det lönar sig att arrangera OS nu skulle jag ha sagt nej, det finns viktigare saker, säger Anne Rikala.

Samtal med olympierna Anne Rikala och Linda Sandblom inför OS i Tokyo
Samtal med olympierna Anne Rikala och Linda Sandblom inför OS i Tokyo - Spela upp på Arenan

Diskussion om artikeln