Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

En ny musselart har upptäckts utanför Lovisa – den främmande arten sprider sig snabbt i Östersjön

Rangia cuneata -simpukka, kuori
Bildtext Trågmusslan är en främmande art i Finland.

Den amerikanska trågmusslan kommer från Mexikanska golfen. Den har spridit sig till Östersjön under 2010-talet. Forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi vid Finlands miljöcentral uppskattar att musslan kommer att bosätta sig bland bottendjuren längs kusten.

Den tjockskaliga, amerikanska trågmusslan (Rangia cuneata) har spridit sig från sina hemtrakter i Karibiens varma vatten runt hela världen. De har sannolikt följt med i fraktskeppens barlastvatten.

De första observationerna av trågmussla i Östersjön gjordes redan på 2010-talet i Kaliningrad. Följande år i Polen, sedan i Litauen 2013 och Tyskland 2014.

År 2015 hade musslan nått Estlands kust och Sverige följande år.

Därför ser forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi vid Finlands miljöcentral det inte som något märkligt att den nu sprider sig längs den finska kusten.

– Vi vet att den här musselarten sprider sig snabbt. Den har ingen egentlig konkurrens i Östersjön. Troligen ökar den konkurrensen med innanhavets egen Östersjömussla och andra bottendjur.

Den första observationen av den i landet då okända arten gjordes av en fiskare i vattnen utanför Lovisa i maj i år.

Några tiotal musslor hade fastnat i näten på fyra meters djup. Fiskaren skickade dem till miljöcentralen för vidare analys.

Amerikansk trågmussla och en penna
Bildtext Trågmusslorna är mellan en och fyra centimeter stora.

I slutet på maj hittade Forststyrelsens forskare ett par trågmusslor i vallar av blåstång på en strand i Mogenpört i Pyttis.

De flesta var döda, tomma skal, men det fanns levande bland dem.

– Den nya musslan kan bli bra näring för sjöfåglar som livnär sig på bottendjur, säger Lehtiniemi.

Trågmusslornas skal är tjock och har varierat mellan en och fyra centimeter bland de exemplar som hittills hittas. Skalet är således tjockare än hos våra inhemska musselarter.

Som fripassagerare över de sju haven

Den första observationen ligger mellan 15 och 16 kilometer utanför Valkom hamn. Det är därför möjligt att de spridits med fraktskepp från andra områden i Östersjön eller längre bort.

– De kan ha funnits där redan länge och först nu blivit upptäckta. Samtidigt ser musslan så annorlunda ut jämfört med de inhemska arterna, att anmälningar säkert hade kommit om de spolats upp på stränderna tidigare, säger Lehtiniemi.

Enligt Naturhistoriska centralmuseets överintendent Risto Väinölä spred sig Rangia cuneata från Mexikanska golfen till Nordamerika först på 1950-talet, sannolikt med fartygens barlastvatten.

Där har musslan orsakat problem genom att täppa till vattenrör i flodmynningarna.

I grunda laguner längs Polens kust kan den nya musselarten klassas som invasiv. Den klarar sig bra i brackvatten, men kan inte föröka sig i sött insjövatten.

En östersjökrabba vilar i en hand.
Bildtext Östersjökrabban sprider sig i Finska viken.

Nya musselarter observeras sällan i finska vatten. Vandringsmusslor har observerats i Finska vikens östra del sedan 1990-talet.

Mytilopsis leucophaeata, ibland kallad falsk blåmussla, observeras oftast i samma vatten, men också sporadiskt längs kusten till exempel i Eura å i området kring Olkiluoto.

Nya främmande arter observeras däremot ständigt, till exempel Östersjökrabba som sprider sig från Skärgårdshavet till Finska viken. De flesta observationer har gjort kring Hangö udd.

Östersjökrabban sprider sig på samma sätt som den amerikanska trågmusslan. Med större fraktfartygs barlastvatten sprids alla tänkbara organismer från alla världens hörn också till Östersjön.

Artikeln är översatt och bearbetad av Leo Gammals och baserar sig på Yle Uutisets artikel Loviisan edustalta löytyi uusi simpukkalaji – vieraslaji leviää Itämerellä.