Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

EU:s klimatpaket: Kommissionen föreslår klimattullar och att nya bilar ska vara utsläppsfria 2035

Uppdaterad 14.07.2021 20:39.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under kommissionens presskonferens den 14 juli 2021.
Bildtext Ursula von der Leyen berättade om hur EU ska kunna uppnå sina ambitiösa klimatmål.

Utsläppsfria bilar, klimattullar på cement, gödselmedel, järn och stål, aluminium och el. Och mycket mer förnybar energi. Så här låter det när EU-kommissionen lade fram ett enormt paket som ska leda till drastiska utsläppsminskningar.

– Det här är den stora uppgiften som vår generation står inför, kommenterade EU-kommissionens Ursula von der Leyen de åtgärder som föreslås för att tygla klimatförändringen.

Vad handlar EU:s klimatpaket "Fit for 55" om?

Med sitt massiva klimatpaket tror EU-kommissionen att Europa kan bli världens första klimatneutrala kontinent år 2050.

Inga bilutsläpp

För att nå EU-målet om att vara utsläppsneutral år 2050 vill kommissionen bland annat höja ambitionsnivån inom energisektorn.

År 2030 föreslås 40 procent av energikonsumtionen komma från förnybara energikällor.

EU-kommissionen presenterade EU:s stora klimatpaket under en presskonferens den 14 juli 2021.
Bildtext På en presskonferens i Bryssel presenterade sju kommissionärer, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, klimatpaketet Fit for 55 i dag.

Man vill också se över utsläppen från trafiken.

Enligt förslaget skulle nya bilar vara utsläppsfria år 2035. Försäljningen av nya bilar med förbränningsmotorer skulle alltså avslutas.

EU-kommissionen vill helt enkelt se till att bli av med fossila bränslen. Förslaget förbinder inte biltillverkarna till någon specifik teknik som de ska använda för att uppfylla utsläppskraven.

Kommissionen ställer också krav på flygbolagen att bli mer klimatvänliga och minska sina utsläpp. Exempelvis måste det ingå hållbart bränsle i allt flygbränsle som tankas i EU år 2030.

Utsläppshandeln börjar också gälla sjöfarten

Trafiken och byggnaderna orsakar de största koldioxidutsläppen i Europa. EU:s system för utsläppshandel sätter ett pris på koldioxid och ett årligt tak för utsläppen från vissa sektorer.

Kommissionen föreslår att utsläppshandel utvidgas till att omfatta sjötransporter och till viss del även vägtransporter och byggnader. Man sänker också utsläppstaket.

Sjötrafiken har varit speciellt intressant för Finland eftersom det behövs mycket bränsle vintertid då fartygen ska ta sig fram genom isarna.

Om priserna för sjötransporternas utsläpp blir höga kan det försvaga den finländska exportens konkurrenskraft då stora delar av transporten sköts till sjöss.

Värmekostnaderna kan stiga för till exempel byggnader som använder sig av oljepannor.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under kommissionens presskonferens den 14 juli 2021.
Bildtext Det måste finnas ett pris på koldioxidutsläpp, kommenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om utsläppshandeln.

Det har uppstått en del farhågor kring hur förslagen kan komma att påverka låginkomsttagares vardag då bränslepriserna troligtvis stiger.

Kommissionen föreslår att man skapar en social klimatfond som ska hjälpa låginkomsttagare som drabbas hårt av de åtgärder som krävs för att uppnå klimatmålen.

EU-länderna ska också se till att inkomster från utsläppshandeln går till klimat- och energirelaterade projekt.

Klimattullar föreslås

För att se till att de europeiska företagen, som skulle höra under stramare klimatlagstiftning, inte ska förlora i konkurrensen med länder utanför EU föreslås klimattullar inom fem branscher från och med 2026. Det gäller cement, gödselmedel, järn och stål, aluminium och el.

Företag som importerar från till exempel Kina och Ryssland skulle bli tvungna att betala mer för produkterna. Rysk el importeras till exempel till Finland. Den produceras främst på fossila bränslen också skulle därför sannolikt bli dyrare.

Olika åtgärdsförslag presenterades

Frans Timmermans, kommissionens vice ordförande och ansvarig för klimatfrågor, sa under presskonferensen att man är förberedd på att det kommer att komma invändningar mot paketet.

– Diskussionen börjar nu. Om vi inte kan försäkra att paketet är rättvist och jämlikt, blir motståndet stort, säger han.

En del miljöorganisationer har redan gett sitt bud om klimatpaketet och menar att det inte är tillräckligt för att effektivt motverka klimatförändringen.

Det enorma paketet verkar har stött på oenigheter längs vägen, också under onsdagen då ett möte hölls innan pressträffen.

– Det verkar ha varit väldigt hårda förhandlingar inom kommissionen, kommenterade Mats Engström som är senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier för Sveriges radio innan presskonferensen som hade skjutits fram.

EU:s viceordförande, klimatkommissionären Frans Timmermans under EU-kommissionens presskonferens den 14 juli 2021.
Bildtext EU-komissionens vice ordförande Frans Timmermans.

Klimatpaketet består av olika åtgärdsförslag varav en del presenterades i dag på onsdagen.

Ett av klimatmålen gäller EU:s skogsstrategi som i korthet handlar om hur mycket skog vi kan avverka samt om skogens roll som kolsänka. Den har väckt livlig debatt också mellan Finlands regeringspartier och vilken roll Finlands skogar får i den frågan. Skogsstrategin presenteras i sin helhet på fredag.

Kommissionen vill att EU-länderna ska behöva ta hand om och utöka sina kolsänkor. På onsdagen meddelade kommissionen om en plan på att plantera tre miljarder träd i Europa fram till 2030.

Se pressträffen här:

EU-kommissionen presenterar sitt stora klimatpaket
EU-kommissionen presenterar sitt stora klimatpaket - Spela upp på Arenan