Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Den nationella kristelefonen får pris av Europaparlamentet: “Fint att man lyfter fram de frivilliga”

Uppdaterad 17.07.2021 10:03.
Puhelin miehen kädessä.
Bildtext Den finskspråkiga kristelefonen har funnits i cirka 50 år medan den svenskspråkiga är två år gammal.

Europaparlamentet tilldelar föreningen Mieli Psykisk Hälsa Finland rf och kristelefonen som de upprätthåller det Europeiska medborgarpriset 2021. I motiveringen betonar man särskilt de cirka 800 frivilligt engagerade personerna som svarar i kristelefonen.

Europaparlamentet tilldelar föreningen Mieli Psykisk Hälsa Finland rf och kristelefonen som de upprätthåller det Europeiska medborgarpriset 2021. I motiveringen betonar man särskilt de cirka 800 frivilligt engagerade personerna som svarar i kristelefonen.

Den svenskspråkiga kristelefonen koordineras från Vasa och har funnits i två års tid. Cirka 20 frivilliga från hela Svenskfinland svarar i den.

– Det är jätteroligt, absolut en ära. Jag tycker att det är fint att man lyfter fram de frivilliga, det skulle inte finnas en kristelefon utan dem. De är värda det här priset, säger koordinatorn Camilla Björk.

Den svenskspråkiga kristelefonen är en ganska liten del av den nationella kristelefonen.

– Jag brukar säga att den finskspråkiga sidan är en lyxyacht, och vi på den svenskspråkiga sidan är en livboj på sidan av tillsammans med den arabiska och engelskspråkiga linjen.

Den finskspråkiga kristelefonen har funnits i över 50 år.

Kvinna i vintermössa och halsduk står utomhus i vintermörker och tittar in i kameran. I bakgrunden syns höghus.
Bildtext Camilla Björk är koordinator för den ganska nya svenskspråkiga kristelefonen. Hon säger att de frivilligt engagerade är väl värda det Europeiska medborgarpriset 2021.

Ensamhet och tristess på grund av pandemin

Enligt Björk har folk börjat hitta till den svenskspråkiga kristelefonen och under coronapandemin har ensamhet och tristess varit två orsaker till att folk ringt in.

Vilken betydelse har dom frivilliga för kristelefonen?

– Allt, skulle jag säga. Utan dem har vi ingen kristelefon, säger Björk.

Under 2020 svarade kristelefonen i Finland på 90 000 samtal. Den svenskspråkiga kristelefonen får i genomsnitt 70–100 samtal i månaden, enligt Björk.

En kris definieras av individen själv

Samtalet till kristelefonen spelas inte in och allt sker anonymt. Det krävs heller ingen remiss, utan det är låg tröskel för att ringa.

Vi ger ett öra och vi lyssnar, och det är vår huvuduppgift.

― Camilla Björk, koordinator för den svenskspråkiga kristelefonen

Björk säger att ordet kris ibland avskräcker folk från att ringa. 

– En kris definieras av den som tar kontakt. Det finns så många kriser – livskriser, utvecklingskriser och de akuta kriserna som man kanske automatiskt tänker på. Men till exempel det att de vuxna barnen flyger ut från hemmet och man känner sig ensam är en kris. Då kan man riktigt bra ringa.

– Egentligen finns det ingenting man inte kan ringa för. Vi ger ett öra och vi lyssnar, och det är vår huvuduppgift, säger Björk.

Den svenskspråkiga kristelefonen är öppen måndag och onsdag kväll, från klockan 16-20, samt tisdag, torsdag och fredag mellan klockan 9-13. Telefonnumret är 09 2525 0112.

Priset överräcks i Bryssel i november 2021 om coronaläget tillåter.