Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Lappträsk gjorde en helomvändning – från kriskommun till två miljoner extra på ett år

En medelålders man i shorts och t-skjorta sitter på en trappa. Bilden är tagen från sidan och nerifrån så att blommorna på trappan syns i förgrunden.
Bildtext Kim Jordas är glad över Lappträskbornas kämparanda.

Kriskommunen Lappträsk har tagit sig på fötter igen. Vi träffade kommunstyrelsens ordförande Kim Jordas (SFP) för att tala om varför Lappträsks ekonomi gick åt pipan, vilka åtgärder man tog till och vad kommunen gör för att kunna stå på egna ben också i framtiden.

Efter en förlust på nästan 410 000 euro i bokslutet för 2019 blev Lappträsk klassad som kriskommun av Finansministeriet 2020.

– Det fanns nog flera orsaker, men en central orsak var det att våra social- och hälsovårdskostnader hade stigit och var över det som vi hade budgeterat. En annan orsak var att vi hade gjort vissa stora investeringar som ledde till att koncernen gick på minus, säger Jordas.

Vi sitter i skuggan på den lilla terrassen utanför hans hem i Lindkoski. Vackra sommarblommor pryder trappan och i skogen intill hörs en duvas hoande.

Så här rofylld var inte stämningen bland Lappträskborna i fjol.

– Visst var stämningen ganska eftertänksam. Vi funderade på vad vi skulle göra. Å andra sidan så fanns där en stor allmän syn om att vi ska komma ur det här, säger Jordas.

Han berättar att kommunstyrelsen direkt tillsatte en arbetsgrupp som gick igenom kommunens hela ekonomi i detalj. Dessutom tillsatte Finansministeriet en egen grupp.

– Vi skaffade också vissa utomstående utredningar som hjälpte till. Vi gick framåt på gemensam front, säger Jordas.

Skylt som föreställer rävar
Bildtext Lappträskräven kan andas lugnare nu.

Det hjälpte, för i bokslutet för i fjol var Lappträsk 2,2 miljoner på plus och titeln kriskommun kunde strykas.

Ungefär hälften av överskottet kom från statliga stödåtgärder, dels det behovsprövade understödet, dels coronastöden som alla kommuner fick.

– Det gjorde att vi fick en rejäl pott av staten.

Coronatidens effekter beror dels på skatteintäkterna och dels på den möjliga vårdskulden bland kommuninvånarna, och kommer förmodligen att synas först i år och nästa år.

En miljon överskott från egna besparingar

Ungefär en miljon euro av överskottet 2020 kom till genom kommunens egna åtgärder så som skattehöjningar och besparingar inom alla sektorer.

– Vi stoppade alla investeringar direkt. En del mindre investeringar kommer vi säkert att göra i fortsättningen. En betydande investering som vi stoppade och som är osäker om den blir av i framtiden är byggandet av en ny finskspråkig skola i Lappträsk.

Hela kommunens personal permitterades stegvis mellan juni och årsskiftet, lärarna i en vecka och de andra i två veckor.

– Det var en otevlig åtgärd som vi måste ta till. Det vill vi inte göra en gång till.

En medelålders man i shorts och t-skjorta sitter på en trappa. Bilden är tagen från sidan och nerifrån så att blommorna på trappan syns i förgrunden.
Bildtext År 2020 var ett tungt år i Lappträsk, både på grund av coronaviruset och den ansträngda ekonomin. Kim Jordas berättar om många möten och svåra beslut.

Kommunen sålde också en liten del av sina aktier i Kymmenedalens El Ab för ungefär 3 miljoner euro.

Pengarna från aktieförsäljningen finns inte med i överskottet 2020 utan kommer att synas först i bokslutet för 2021. De kommer väl till pass.

– Vi har en stor investering i ett reningsverk på kommande, en investering vi är tvingade att göra inom några år. En slutlig budget finns ännu inte men det är frågan om två till tre miljoner, säger Jordas.

Att det kan vara svårt att få ekonomin att gå ihop är ett bekant problem för många kommuner i landet.

– Det som vi i Lappträsk kanske lärde oss av det här är att man måste ta till åtgärder på direkten. Så här i efterhand måste man erkänna att vi kanske var lite sent ute, vi borde ha gjort något tidigare för att inte hamna i den här situationen. Man kan inte vänta och skjuta problemen framåt utan man måste göra saker då det behövs.

Innovativa försök

Hur ser framtiden ut för Lappträsk, och vad gör ni för att inte hamna med på listan över kriskommuner igen?

– Vi har en plan som vi måste följa och vi måste rapportera till Finansministeriet om hur situationen i Lappträsk ser ut kontinuerligt. Men nu är vi så att säga på plus; vi är inte längre en kriskommun. Nu ser vi framåt.

Även om fjolåret var en tung tid så tycker Jordas det är fint att både politiker och invånare hade ett gemensamt mål om att man ska klara sig ur situationen.

– Alla beslut har fattats enhälligt. Vi har inte haft konflikter eller annat som har försvårat processen utan vi har gjort det här gemensamt, säger Jordas.

Enligt en förfrågan till kommuninvånarna är en rejäl majoritet av den åsikten att Lappträsk ska fortsätta som en självständig kommun.

– Vi kom till 1575 och vi kommer att fortsätta härifrån framåt.

Lappträsk har profilerat sig som en innovativ kommun med projekt som Husulabackens ekologiska och gemenskapsfrämjande bostadsområde och utvecklandet av kyrkbyn till en minnesvänlig tätort.

En snötäckt gård.
Bildtext Husulabackens huvudbyggnad i vinterskrud. Runt det ska tolv nya småhus byggas. Invånarna ska planera området tillsammans och de befintliga byggnaderna kommer att bli gemensamma. Arkivbild från i vintras.

Nyligen beviljades Lappträsk och dess partner nästan en halv miljon euro av den Europeiska regionala utvecklingsfonden för att utveckla en framtidshub som bland annat ska stärka hållbart entreprenörskap på landsbygden.

– Vi är beredda att pröva olika åtgärder och vi har en idérik kommundirektör här i Lappträsk. Allt lyckas inte, men något lyckas och det kan räcka till för att komma ett steg framåt. Vi måste pröva oss fram och kanske föra lite galna idéer framåt också ibland, säger Jordas.

Lappträsks väg ut ur kriskommunskapet på bara ett år
Lappträsks väg ut ur kriskommunskapet på bara ett år - Spela upp på Arenan

Diskussion om artikeln