Bilisten, bostadsägaren, konsumenten, låginkomsttagaren och arbetaren - så här märks EU:s klimatpaketet i vardagen

Målet med de klimatåtgärder som EU föreslår är att göra unionen klimatneutral till år 2050. Finland har satt upp år 2035 som sin egen tidsgräns. Vi försöker reda ut hur de påverkar vår vardag i praktiken.

De förslag till minskade klimatutsläpp som EU presenterade på onsdagen gäller många olika sektorer.

Såväl industrins utsläpp och trafiken som boendet och lantbruket berörs. Klimatpaketet nämner både förnybar energi, energieffektivitet och skogarnas betydelse som kolsänkor och biomassa.

Här är några av klimatpaketets följder som konsumenter kan få känna av.

Bilism

Att ratta bensin- och dieseldrivna bilar blir dyrare, när användningen av miljövänligare fordon ska främjas.

Utsläppsgränserna för person- och skåpbilar sänks. Bensinpriserna kan stiga, när distributörerna eller bensinmackarna tvingas betala för sina utsläppsrätter.

EU-kommissionen föreslår att alla nyregistrerade bilar från och med år 2035 ska vara utsläppsfria. I praktiken skulle försäljningen av nya bensin- eller dieseldrivna bilar upphöra i EU om fjorton år. Det blir dock inte förbjudet att köra sådana bilar.

Enligt Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel, kommer det i bästa fall inte att bli någon väsentlig ändring i kostnaderna för bilismen. I vilken mån paketet märks i den vanlige medborgarens liv beror bland annat på hur trafikkostnaderna utvecklas och hur snabbt utsläppsfri trafik blir verklighet.

Utvecklingen dikteras av hurdana bilar människor köper. Skärpta krav ska få EU-länderna att bygga ut sina nätverk av laddstationer för elfordon och distributionsnät för alternativa bränslen. I Finland har laddstationsnätverket i år utvidgats i hela landet.

I mars i år registrerades i Finland nära 3 000 helelektriska eller hybridbilar. Det är nästan 70 procent mer än under samma tid i fjol.

Bostäder och uppvärmning

Att värma upp bostäder med fossila bränslen blir dyrare, när byggnader i enlighet med förslaget börjar omfattas av utsläppshandeln. Dyrare utsläppsrätter driver upp priserna på fossila energikällor.

Energibolagen måste i fortsättningen köpa allt fler utsläppsrätter, ju mer de använder sig av fossila bränslen som stenkol, olja, naturgas och torv. I synnerhet i Helsingfors används dessa mycket.

Bland annat i hus med oljeeldning blir uppvärmningen dyrare. Men så småningom är det meningen att uppvärmning med klimatneutrala energikällor ska kosta ungefär lika mycket, eller rentav mindre.

Dyrare konsumtionsvaror

Vissa konsumtionsvaror blir dyrare. Det beror till exempel på om förnybar eller icke-förnybar energi använts vid framställningen av produkterna och förädlingen av råvarorna.

Av nya produkter krävs större energieffektivitet. Högre energiskatter kan också märkas i råvarornas och de färdiga produkternas priser.

Utsläppshandeln börjar också omfatta sjöfarten. Det innebär att Finlands livsviktiga frakttrafik blir dyrare.

Eftersom höjda klimatambitioner får priserna att gå upp, skulle EU år 2026 införa koltullar vid sina yttre gränser. De skulle utgöra ett skydd mot import från låglöneländer, jämte mot införsel av vissa produkter som skapar stora utsläpp. Till dem räknas cement, konstgödsel, aluminium samt järn och stål.

De företag som importerar från exempelvis Ryssland och Kina skulle få betala koltullar.

Även den för Finland så viktiga elimporten från Ryssland blir sannolikt dyrare, eftersom elektriciteten i huvudsak framställs på fossil väg.

Stöd till låginkomsttagare

Högre konsumentpriser drabbar i synnerhet låginkomsttagare. För att underlätta deras situation föreslår kommissionen en separat stödfond, som skulle hjälpa hushållen att klara de extra utläggen.

Ur den här "sociala klimatfonden" skulle åren 2025–2032 över 72 miljarder delas ut till hushåll, resenärer och småföretag. Medlen skulle stödja investeringar i energisnålare byggnader, och finansiera bruket av klimatvänligare trafik.

Till exempel kunde mindre bemedlade personer få hjälp från fonden för att förnya uppvärmningssystemet i sitt hem.

Klimatfonden är tills vidare på förslagsstadiet. EU:s medlemsländer har inte ännu godkänt den.

Arbetsplatser

Den nya teknologin kan minska behovet av arbetskraft, men å andra sidan även skapa nya arbetstillfällen. Kommissionen har räknat ut att det redan under detta årtionde skapas en miljon nya jobb inom bland annat byggsektorn och industrin.

I synnerhet förnyelsen av byggnadsbeståndet betyder mängder av arbete. Enbart i Spanien beräknas det gröna byggandet resultera i flera hundratusen nya arbetstillfällen.

När ska allt detta ske?

Efter att EU-kommissionen lade fram klimatpaketet på onsdag ska dess innehåll utvärderas av Europeiska rådet och EU-parlamentet. De flesta av de åtgärder som föreslås kräver ett godkännande i båda institutionerna.

Sammanlagt bedöms förhandlingarna räcka ett par år.

Varför måste utsläppen minska?

Syftet med att få ner utsläppen är att bromsa upp uppvärmningen av jordens klimat. För att uppvärmningen ska hejdas vid 1,5 grader är det av vital betydelse att uppnå klimatneutralitet till och med år 2050, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

Klimatneutralitet innebär att alla koldioxidutsläpp i atmosfären på nytt binds i naturen. Med dagens utsläppsnivå är det inte möjligt för biosfären att lagra allt kol, och därför måste utsläppen minska radikalt.

Det varmare klimatet märks i form av allt extremare väder i Europa och hela världen. När jorden värms upp blir följderna stigande havsytor, försurning av haven, och utarmning av naturen.

Texten är en något bearbetad översättning av Pauliina Happos artikel Näin EU:n ilmastopaketti näkyy suomalaisten arjessa