Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Gas och trafikvett ska minska på den tunga trafikens utsläpp – "batteridrivna fordon avsevärt begränsande"

Flera långtradare står i rad på en depå.

EU-kommissionen vill att transport och trafik minskar på sina utsläpp. Det här berör därmed även tunga transporter, som lastbilar och bussar. Men det är lättare sagt än gjort att på kort sikt minska på utsläppen, då bland annat infrastrukturen och batteriteknologi sätter käppar i hjulen.

EU-kommissionens förslag på klimatåtgärder påverkar, bland mycket annat, alla former av trafik.

Transport, det vill säga sjöfart, flygtrafik och vägtrafik står tillsammans för en tredjedel av EU:s utsläpp, medan vägtrafiken själv står för 70 procent av transportens utsläpp. Den tunga trafikens andel av den siffran är ungefär en fjärdedel, vilket på klarspråk innebär att över fem procent av alla utsläpp i EU kommer från tunga fordon. Det är mer än flygtrafikens utsläpp.

Ett sätt som EU vill använda för att få ner utsläppen är utsläppshandel, där det blir förmånligare att använda fossilfria energikällor. Sedan 2005 har en del industri och energisektorn varit en del av en utsläppsmarknad, med gott resultat.

Stora satsningar på laddnings- och gasstationer behövs

Målet är att folk och företag ska vilja byta till fossilfria bränslen, så att man inte behöver tvinga någon. De bränslen man hoppas på är el och gas.

För det här behövs en enorm utbyggnad av tillgängliga laddningsstationer för elfordon, och drastiskt många fler stationer för att tanka gas.

Just nu finns det knappt några gasstationer på hela kontinenten – och över två tredjedelar av laddningsstationerna för elfordon finns i Tyskland, Frankrike och Benelux – men kommissionären Alina Vălean säger att målet är att man ska kunna tanka gas var 150:e kilometer.

Och då är det inte vilken gas som helst, utan hon syftar på vätgas. Hittills har vi utnyttjat naturgas, ett fossilt bränsle, och biogas, som görs av avfall och växtdelar, vilket också innebär utsläpp. En vätgasmotor släpper egentligen inte ut annat än vatten.

Det är helt säkert att kommer det gasstationer så kommer det gaslastbilar

― Kim Rajalin

En stenhård satsning på vätgas är därför det vettigaste, det tycker också Kim Rajalin, vd på transportföretaget Rajalin i Karis.

– Det är lite knepigare teknologi i motorn, men om vi tänker på hur hållbar utvecklingen ska vara så är vätgas absolut det man ska satsa på, säger Rajalin.

Vätgasmotorer i den skala som tunga transporter behöver finns inte ännu på marknaden, säger Rajalin. Men det finns inte heller en efterfrågan, eftersom man i praktiken inte kan tanka sitt fordon, oavsett vilken gas den går på.

Kim Rajalin vid Rengasmarket i Masaby.
Bildtext Kim Rajalin hoppas på en fungerande gasinfrastruktur i framtiden.

Enligt Rajalin finns den enda tankningsmöjligheten för gas i företagets närregion i Lojo, en tur- och returresa på kring 80 kilometer. Samma problem finns inte bara i hela landet utan också i Europa.

Det första steget för att transportbranschen ska kunna satsa på klimatet och på gasfordon är att bygga ut tankningsinfrastrukturen.

– Det är helt säkert att kommer det gasstationer så kommer det gaslastbilar.

Elektricitet funkar på liten skala, inte stor

Eldrivna fordon har i stora delar av Europa samma problem – det finns inte tillräckligt med stolpar att tanka sin bil i. Antalet ökar dock explosionsartat, och det är inte det som är det största problemet för tunga transporter.

Problemet är att räckvidden inte räcker till, eftersom batteriteknologin inte ännu är nära att kunna stödja lastbilar och långfärdsbussar. Elektriska bussar fungerar i lokaltrafiken, och har varit ett vanligt inslag i några finländska städer redan en tid, men för längre transporter har elen helt enkelt inte varit ett alternativ.

En eldriven lastbil kan komma några tiotals kilometer som mest, enligt Kim Rajalin.

– Helt och hållet batteridrivna fordon går bra så länge det är lätta, små personbilar, men så fort du kommer till tyngre fordon så begränsas det avsevärt, säger Rajalin.

Det finns åtminstone en del långfärdsbussar som drivs helt eller delvis på biogas, men även gasfordon har haft liknande problem, eftersom tillräckligt stora, praktiska behållare inte har varit en lättlöst fråga. Många har tagit i bruk hybridfordon, för att på så sätt få ner bränsleförbrukningen.

Trafikvett och ekonomiskt körande hjälper till

Moderna lastbilar är redan effektiva bränslesparare. Teknologi berättar för föraren hur hen ska köra ekonomiskt, vilket i det här sammanhanget är samma sak som klimatvänligt.

Dessutom får förarna lära sig köra ekonomiskt, och det finns uppföljningssystem för att undvika slöseri. Det är ändå relativt marginella inbesparingar, säger Kim Rajalin.

Medtrafikanterna spelar också en roll i hur ekonomiskt en lastbil eller buss kan köra på landsvägen. Om någon kör långsamt eller ryckigt kan det innebära stora förluster för lastbilen.

– En förutsättning för att kunna vara riktigt effektiv är att den tunga trafiken skulle få hålla sin hastighet, 80 kilometer i timmen, konstant. Saktar du ofta in till 60, 50 eller lägre, eller om du behöver göra en omkörning med en lastbil, så är det mer eller mindre en katastrof ur bränslesynvinkel varje gång, säger Rajalin.

Diskussion om artikeln