Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Den mardrömslika invasiva främmande arten parkslide som kan förstöra husgrunden, vattenledningar och asfalt: "Extremt svår att bekämpa och speciellt att utrota helt"

Parkslide.
Bildtext Parkslide hämtades till Europa som en trädgårdsväxt - den är vacker och skuggar, men skenet bedrar. Parkslide sprider sig snabbt och tar över all annan växtlighet där bestånd finns.

Den invasiva främmande arten parkslide är närapå omöjlig att utrota på grund av sitt jättelika rotsystem – rötterna kan tränga igenom husgrunden och vattenledningar så det är viktigt att markägare är på sin vakt. Man måste bekämpa växten rätt så att den inte sprider sig ytterligare.

Parksliden är en invasiv främmande art som importerades till Holland för cirka 200 år sedan från Östasien. Den skulle användas som prydnadsväxt och blev snabbt en allmän trädgårdsväxt i många europeiska länder. Den hittades i Norden för cirka 100 år sedan. Men till mångas förfäran var parkslide rena rama mardrömmen för trädgården, naturen och människan. 

Parkslidens bambuliknande ihåliga stjälkar kan bli upp till tre meter höga, och de konkurrerar ut all annan växtlighet. Omgivningen där parkslide växter tätt förändras radikalt och till exempel frön från vedväxter kan inte gro. Den naturliga vegetationen bromsas upp eller förändras helt. 

– Den är en extremt stark konkurrent och kan ta över mycket stora områden och tränga ut alla andra växter, säger Sannakajsa Velmala, som är forskare inom biologi och arbetar med ett EU-projekt för hanteringen av invasiva arter. 

Parkslide.
Bildtext Parkslide har en bambulik stam och lummiga blad, den kan bli upp till tre meter hög. Den nära besläktade jättesliden finns också i Finland och den kan bli upp till fem meter hög.

– Den kan ta över skogar och lundar, och trivs i synnerhet på soliga platser. Där kan den bilda helt dominerande bestånd där det endast finns parkslide, säger Velmala.

Växer upp till tio centimeter per dag - sprider sig genom rötterna som växer tre meter djupt och kan förstöra husgrunden

I Östasien har parkslide naturliga fiender som reglerar växten och ser till att den inte tar över - i Japan blir den endast mellan 0,3 och 1,5 meter hög. Men så här är det inte i resten av världen. 

Parkslide förekommer i dag främst i de södra delarna av Finland, men observationer har gjorts i hela landet. Hittills har 829 observationer rapporterats, men det finns också observationer som inte rapporteras. 

Att det är så svårt att bli av med parkslide beror till stor del på växtens rötter, som växter tre meter djupt. Parkslide förökar sig genom rot- och stamdelar. Ett litet fragment av jordstammen kan växa och bli en ny parkslide.

– Parkslide har mycket hög tolerans mot bekämpningsmedel och just för att livskraften finns i rötterna så är den väldigt svår att utrota, säger Velmala.

Parkslide som växer ur asfalt.
Bildtext Parkslide har extremt starka rötter och kan växa genom asfalt, betong och rör. Växten är därför farligt om den växer nära hus.

Jordstammarna är också massiva, och kan bli mellan fem och sex meter långa, alltså är det otroligt svårt att göra sig av med alla rötter. Rötterna kan till och med överleva då man försöker bränna upp dem, och har en livskraft på troligen flera år. 

Parkslide kan växa upp till tio centimeter per dag, och nya skott skjuter snabbt upp ur marken. Den trivs i soliga miljöer och växer gärna nära gårdar, skogsbryn, ängsmarker, längs åstränder och vägkanter.

Långdistansspridning kan ske då jordmassor flyttas från ett område till ett annat. Eftersom parkslide klassificeras som en invasiv främmande art är det förbjudet att sprida, importera, sälja, marknadsföra, transportera, odla eller släppa ut den i miljön.

Parkslide.
Bildtext Parkslide i ett tidigt skede. Skotten skjuter hastigt upp ur marken och kan växa upp till tio centimeter per dag.

Parkslide har otroligt starka rötter, och den kan till och med tränga igenom betong och växa ur asfalt. Om parkslide växer nära ens hus är det viktigt att genast åtgärda problemet - växtens rötter kan nämligen förstöra husgrunden, vilket har förekommit i Storbritannien.

– Om den växer nära byggnader och annan struktur så kan den tränga in i byggnader och vattenledningar, och speciellt utgående från det som hänt i Storbritannien vet vi att den utgjort ett allvarligt hot mot husgrunder och dräneringssystem, och på det sättet kan den vara mycket skadlig också för människan, säger Velmala.

Hur kan man bekämpa parkslide? I Sverige har man prövat grisar

Om parkslide finns på markägares gård är det markägarens skyldighet att bekämpa den invasiva arten, och se till att den inte sprids. Eftersom den sprider sig så lätt så ska man vara försiktig med hur man hanterar avfallet under bekämpning. Bladen och stammen kan bli kvar och förmultna, men rotdelar och schaktjord ska inte komposteras utan mindre mängder kan sorteras som brännbart avfall. 

Rekommendationerna för hur man ska hantera parkslide varierar beroende på beståndets storlek. Sanningen tycks vara att det inte finns ett enstaka bra sätt att göra sig av med den helt och hållet. 

I Helsingfors har man inte lyckats utrota ett enda bestånd av parkslide säger Armi Koskela, koordinator för frivilligarbete för stadsmiljösektorn i Helsingfors. Koskela tillägger att parkslide är den absolut svåraste växten de tampas med.

Parkslide.
Bildtext Parksliden är otroligt svår att bekämpa, det tar flera år och chansen att den kan utrotas är liten.

– Om man tänker att man börjar utrota ett litet bestånd i trädgården eller på sommarstället så måste man nog vara beredd att fortsätta i år - flera, flera år. Och det är jätte svårt, säger Sannakajsa Velmala.

En metod är att använda bekämpningsmedel ett flertal gånger och den metoden används vid svåra fall, men det är inte tillåtet ifall parksliden växer nära grundvatten, nära brunnar eller ytvatten. Bekämpningsmedlet som används är mycket skadligt för hälsan. Bekämpningsmedel biter heller inte alltid på parkslide.

– Om man använder helt mekaniska medel, alltså inte gifter, så skär man ner beståndet flera, flera gånger under växtsäsongen och täcker det med ett mycket tjock och kraftigt plast som man sedan täcker med någon vikt, till exempel grus. Plasten ska vara där i många, många år, säger Velmala.

Ett alternativ är också att låta får beta på området, och vid Lunds universitet i Sverige har man forskat i om grisar kunde vara mer effektiva.

– Den är inte giftig så i teorin kan olika djur äta och konsumera parkslide som föda, men problemet är att om den finns på mycket stora områden så kan man inte ha så pass många djur att det skulle vara effektivt, berättar Velmala.

Marta och minigrisen Madeleine på Rehndahl i kyrkslätt
Bildtext I Sverige har man forskat i grisar som bekämpningsmedel mot parkslide.

Velmala tillägger att det som är bra med grisar, till skillnad från får, är att grisar bökar i jorden och kan äta rötter på 30 centimeters djup. Idén bakom utrotandet av parkslide ligger i rötterna.

- Livskraften finns i rotsystemet, i rhitzomet, stjälkarna växer upp och dör varje vinter men idén är att utrota livskraften i rötterna, säger Velmala.

- Fastän man börjar gräva upp rötterna så räcker det att det blir kvar en liten bit på bara en eller eller en halv centimeter någonstans i marken och då växer den upp igen.

Det rekommenderas i dag att man skär ner växten, men det är i sig inte helt riskfritt och kräver noggrannhet eftersom växtens rotsystem då sprider sig och växer upp med fler skott i närheten.

– Om man påbörjar en bekämpning och inte fortsätter tillräckligt länge så kan det resultera i att situationen blir värre, alltså att beståndet blir större. För då man börjar kapa så hittar rötterna en väg vidare och kommer upp på ett annat ställe i trädgården några meter ifrån. Så det gäller att vara noggrann och fortsätta länge, säger Velmala.

Om man har parkslide på sin gård så rekommenderar Velmala att man kontaktar till exempel närings, trafik och miljöcentralen eller att man kollar upp växten på vieraslajit.fi, där man också kan rapportera observationer.