Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

President Niinistö oroad över mottagningskapaciteten vid flyktingvåg: "Behövs klara planer om gränsen igen öppnas"

Uppdaterad 17.07.2021 13:20.
Sauli Niinistö mot en rödmyllevägg.
Bildtext President Sauli Niinistö oroar sig i MTV:s intervju för flyktingströmmar och säkerheten. Till presidentens sommarfirande har ingått också en resa till Örö, med militärt tema.

President Sauli Niinistö oroar sig för fler flyktingvågor till Finland. I en intervju för MTV3 varnar han för att mottagningskapaciteten inte räcker. Det handlar inte bara om allt fler spontana asylsökare, utan också risken för att länder som Belarus avsiktligt slussar flyktingar till grannländerna.

I en timmes intervju koncentrerade man sig på det internationella läget, Finlands utrikespolitik och maktfördelningen med regeringen.

Coronaviruset påverkar fortfarande på många sätt och presidenten uteslöt inte skärpta restriktioner. Han saknade koordinering och ansvarstagande när fotbollsturisterna återvände hem från S:t Petersburg utan att tvingas göra coronatest vid gränsen. Det är också helt oklart om Niinistö igen får stå värd enadst för fotograferna vid självständighetsmottagningen den 6 december i Presidentens slott.

Intervjun i MTV inleddes med en fråga som berör hela EU just nu: flyktingströmmen över gränsen till Litauen från Belarus. 

- Det kommer folk från många länder och de hjälps vidare från Minsk till gränsen. Det motsvarar president Aleksandr Lukasjenkas hot från förra hösten, konstaterade president Niinistö.

Han är inte så säker på att nya sanktioner mot Belarus brådskar eller ens hjälper.

President Niinistö fick också frågan om motsvarande kunde hända i Finland, år 2015 kom det många asylsökande över gränsen från Ryssland.  Vi fick ta emot människor från 37 länder - och det är fullt möjligt att det sker igen, sa presidenten och kallade situationen ytterst problematisk.

Niinistö konstaterade att detsamma händer på många håll. Det kommer människor från Afrika till Europa, USA oroar sig för sin sydliga gräns.

- Motåtgärderna har kanske varit lite tvivelaktiga ur människorättssynpunkt, när man till exempel betalar Turkiet för att stoppa genomströmningen av flyktingar. 

Finland måste ha en plan

- Vi kan förstås inte förändra de internationella reglerna om asylrätt. Men jag har nog ganska länge, med flera regeringar, talat för att vi måste veta vad vi verkligen gör om östgränsen öppnas igen, sa Niinistö. 

Han väntar sig att regeringen jobbar med fler utredningar om vad vårt svar skulle vara, i form av en beredskapsplan. Det är inte enbart en finländsk fråga. Snart kommer det kanske fler flyktingar från Afghanistan och de är säkert på väg västerut, konstaterade president Niinistö.

- Det är en reell utmaning, när flyktingmängderna ökar mycket. Varje land måste egentligen fundera på vilken mottagningskapacitet de har. EU:s avtal med Turkiet är exempel på ett sätt att förhindra flyktingskap.

Koll på kapaciteten

Finland måste ha en beredskap och inte enbart förlita sig på EU, enligt president Niinistö.

- Förra gången skötte vi det själva. Vi borde kanske ha bett om hjälp av EU, men det skulle inte ha hjälpt så mycket. Vi hade nog kontakt med EU, men budskapet därifrån var ungefär att ni får hjälpa er själva - och det gjorde vi.

President Niinistö ville inte gå in på vad Finlands svar kunde vara. Det måste övervägas av politikerna, sa han.

- Frågan måste gälla vilken kapacitet vi har att ta emot människor. För om den överskrids måste man förstås fråga sig om vi överskrider vår egen säkerhets gräns, sa presidenten och utgick från att debatten går vidare.

"Lite tur i finländsk utrikespolitik"

Finlands säkerhet och framtid är de arbetsuppgifter som är aktuella för presidenten, säger Sauli Niinistö.

Mest tid tar kontakterna till omvärldens statsöverhuvuden och tiotals rapporter dagligen för att söka information om hur Finland påverkas. Dessutom nämnde presidenten mer konkreta säkerhetsfrågor och landets inre säkerhet.

President Niinistö betonade behovet av en egen nationell utrikespolitik, vid sidan av EU. Det borde inte bara någon tävling, men alla länder som kan, har också en egen utrikespolitik. 

Dessutom kommer frågan om vilken EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik egentligen är, den är ju mest bara inofficiella överenskommelser, sa presidenten. Och ibland är bara några länder inblandade, till exempel Frankrikes och Tysklands trepartsmöten direkt med Ryssland, USA och Kina. Ingen av dem representerar en EU-institution, men den mottagande parten anser sig säkert tala med EU, eller åtminstone representanter för europeiska åsikter. Det är bra med dialog, men EU är nog lite på sidan om, också där, sa president Niinistö.

- Jag har kanske haft lite tur när jag fått diskutera med både USA:s, Rysslands och Kinas presidenter lite tätare än man brukar få göra i Europa. Ryssland ser nog lite annorlunda ut vid Belgiens kust än här hos oss. Vi har andra vinklar och problem, sa president Niinistö som en motivering för en egen utrikespolitik som kan gå åt andra håll än EU:s.

De direkta kontakterna med president Putin fungerar, sa president Niinistö. Om coronaläget tillåter så finns det ett besöksprogram väntande.

Har tjänstemännen glömt presidentens roll?

Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet. Så är arbetsfördelningen formulerad i grundlagen.

Presidenten har ibland antytt att informationsgången kunde förbättras, men i MTV:s intervju lyfte han i stället upp att vissa tjänstemän bromsar samverkan.

Enligt Niinistö finns en sådan åsikt i tjänstemannakåren att om en fråga diskuteras i EU så är det en EU-fråga, det vill säga inrikespolitik, även om det gäller yttre förbindelser.

Då glömmer man enligt Niinistö presidentens roll i de organ som styr utrikespolitik. Det handlar till exempel om utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet som bereder viktiga utrikes- och säkerhetsärenden, och viktiga ärenden gällande Finlands externa relationer, den inre säkerheten och totalförsvaret. Presidenten har också åsikter om coronapolitiken och beredskapslagstiftningen, som kan beröra försvarsmaktens överkommendör, det vill säga presidenten.

"Ny beredskapslag behövs"

Niinistö påpekar att han nu med fyra regeringar har fört fram behovet av en ny beredskapslag. Det finns nya trender och förändringar i internationellt samarbete som ger anledning till det. Det som presidenten tycks avse gäller hybridkrigföringen.

- Jag har känt oro sedan vi hörde om de “små gröna männen” i Krim, säger presidenten, det vill säga ryska elitsoldater som uppträdde civilt och utan nationalitetsbeteckningar i Ukraina.

Frågan som president Niinistö vill ställa: Svarar vår beredskapslag mot sådana hot som hybridvärlden ställer, till exempel "de gröna små männen". Det kan också handla om vågor av flyktingar eller invandrare, som i Litauen har lett till nationellt nödläge.

Många nya saker finns i hybridvärlden som måste beaktas. Vi måste också garantera att lagstiftningen uppdateras för att känna igen sådana fenomen, säger president Sauli Niinistö. Han anser det inte räcker att tolka lagen, den ska kunna läsas mycket noggrant.

"USA bytte huvudmotståndare"

Det har gått ganska exakt tre år sedan president Trump och Putin möttes i Helsingfors. Nyligen möttes presidenterna Biden och Putin i Genève. 

President Niinistö ser en stor omställning i den amerikanska fiendebilden efter den besöksveckan. Huvudmotståndaren eller fienden skiftades ut.

I diskussionerna med Nato lyftes Kina upp mycket märkbart och också hotet från Kina. Samma upprepades i mötet mellan Biden och EU. I mötet mellan Biden och Putin har Niinistö fäst sig vid Bidens uttalande om Rysslands gräns mot Kina.

Efteråt har båda parter sänt reaktioner om att mötet var respekterande. Även om det inte leder tills speciellt mycket konkret har man fört öppna diskussioner. Också från rysk sida har man sett en del utsträckta händer, enligt Sauli Niinistö.