Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Bostadsbristen i Sovjetunionen var katastrofal under 1950-talet – då fick generalsekreteraren Nikita Chrusjtjov en idé

Fasaden av ett flervåningshus i Ryssland.
Bildtext En typisk chrusjtjovkafasad.

Invånarna i den första chrusjtjovkan som byggdes i Sovjetunionen hoppas på nya hem. Många av dem tycker att det gamla och nedslitna huset skulle kunna bli ett museum över typhusen som har gett tak över huvudet för miljontals invånare. 

Michail Kutjerenko som bor på andra våningen i huset vid Grimau-gatan i Moskva berättar att det börjar bli farligt att bo här. Delar av innertaket har ramlat in och det finns hål i väggarna mellan bostäderna. 

– Vi grannar kan hälsa i hand och räcka varandra en kopp kaffe genom väggen om vi vill, säger Kutjerenko.

En ung man som bor i Moskva.
Bildtext Michail Kutjerenko är chrusjtjovkabo i fjärde generationen.

Hans familj på fem personer bor trångt. De har en tvårummare som de provisoriskt har förvandlat till en trerummare. Michail och hans fru har ett rum, hans syster ett annat och föräldrarna sover i vardagsrummet.

Billigt och snabbyggt

Arkitekturhistorikern Nikolaj Jerofeev anser att chrusjtjovkorna gav hyggligt boende på ett demokratiskt sätt. Då bostadsbristen var fruktansvärd behövdes det billigt boende för massorna, och det förverkligades.

Det här var en allmän tendens i hela Europa efter andra världskriget och generalsekreteraren Nikita Chrusjtjov plockade upp tanken på massproduktion utomlands. Chrusjtjovkorna blev på grund av sin omfattning ett unikt byggnadsprojekt och det berodde på att Sovjetunionen var ett så stort land och folket bodde så illa.

Efter kriget levde miljontals människor i tillfälliga baracker, ruiner, jordhålor och källare.

Också ett av Nikita Chrusjtjovs Finlandsbesök har påverkat chrusjtjovkorna. I Finland såg han hus omgivna av skog och det tyckte han var en bra omgivning. Därför planterades det träd intill de nya husen.

Lummiga träd utanför ett höghus av chrusjtjovka.
Bildtext Träden kring chrusjtjovkorna är en idé från Finland.

Lågt till tak och trångt mellan väggarna

Chrusjtjovkorna byggdes i samarbete mellan byggnadsindustrin och arkitekterna. För att kunna förverkliga en massproduktion av bostäder krävdes det ny teknologi och nya fabriker. På det sättet kunde man tillverka element som gjorde byggandet snabbare.

Men chrusjtjovka är också en paraplyterm för många olika typer av hus. Det byggdes chrusjtjovkor av element, av tegel och av trä. Gemensamt för dem är att bostäderna är små. Det är lågt till tak och ytorna är knappt tilltagna. Väggarna är ofta tunna och utan ljudisolering. Det centrala var att de nya husen hade bekvämligheter som vattenledning, avlopp och centralvärme.

Tätt med möbler i en höghuslägenhet.
Bildtext Möblerna står tätt i de små rummen.

Den första chrusjtjovkan byggdes 1957, och skiljer sig från dem som sedan massproducerades genom att den bara har fyra våningar. De flesta chrusjtjovkor är femvåningshus, men det finns också många som har nio våningar. Fem våningar fick man bygga utan att installera någon hiss i huset och det gjorde byggandet billigare.

Huset kanske rivs

Michail Kutjerenko knackar på hos grannen på samma våningsplan. Hon är 97 år gammal och husets äldsta invånare. Den gamla damen sover men hennes dotter Valentina Kusej visar runt i bostaden. Köket är litet, bara drygt fyra kvadratmeter. Det är det vanliga i den här typen av hus.

Äldre kvinna med duk på huvudet.
Bildtext Valentina Kusej hoppas få flytta till en bättre bostad.

Då Valentina talar om hur dragiga fönstren är erbjuder sig Michail att hjälpa. Han är yrkesman just när det gäller fönster. Det är uppenbart att det finns en gemenskap mellan grannarna.

Trångt litet kök i en sk chrustjovka i Ryssland.
Bildtext Köket är bara knappt fem kvadratmeter stort.

Det finns numera ett allmänryskt program som ska ge invånarna bättre boende. Programmet går ut på att gamla och nedslitna hus ska rivas och invånarna ska erbjudas bostäder i nybyggen. Michail Kutjerenko och hans familj väntar ivrigt på att det ska förverkligas men de har inte fått något konkret besked av stadens myndigheter.

– Jag vill att vi ska få flytta eftersom det inte längre går att reparera vår bostad, vi vågar inte ens stiga ut på balkongen längre, det är som att stiga ut i tomma intet.

Balkongen på en chrusjtjovka vittrar sönder.
Bildtext Balkongerna vittrar sönder.

Michail tycker att det vore trevligt om det blev ett museum av hans hemhus, den första chrusjtjovkan. Det finns nämligen bostäder som fortfarande är i ursprungligt skick.

En egen gren inom arkitekturen

Då chrusjtjovkorna kom till var det många arkitekter som ansåg att detta skulle bli arkitekturens död. Nu handlade det inte om arkitektonisk konst utan om massproduktion och kopierade ritningar. Arkitekturhistorikern Nikolaj Jerofeev ser det på ett annat sätt. Han tycker att lösningarna för massproduktion till och med kan vara intressantare än de privata lyxvillor som man brukar berömma inom arkitekturlitteraturen.

En man som bor i Moskva.
Bildtext Nikolaj Jerofeev tycker chrusjtjovkorna är ett intressant fenomen.

Avsikten var att bostäderna i chrusjtjovkorna skulle vara tillgängliga för alla Sovjetmedborgare. De skulle ges till dem som stod i bostadskö oberoende av etnisk tillhörighet, ålder eller ekonomisk situation. 

Det blev också så, att invånarna var av olika bakgrund. Många fick bostad via städernas bostadsköer, andra via sina arbetsgivare. På det sättet blev representanter för intelligentian grannar med sådana som hade fysiskt arbete. Det ledde till att man undgick klasskillnader mellan stadsdelar.

I huset vid Grimau-gatan har invånarna trivts. Valentina Kusej och Michail Kutjerenko funderar på vems familj som flyttade in först. De kommer inte till något svar, men bägge familjerna har redan bott här i flera generationer.

En balkong som byggts ut med träväggar.
Bildtext Vissa har byggt väggar kring sin balkong.

Då de första chrusjtjovkorna byggdes var tanken att de skulle vara tillfälliga lösningar som skulle stå kvar några tiotal år. Husen har emellertid visat sig vara rätt durabla och många är renoverade och i ganska gott skick. Det gäller dessvärre inte det första huset i familjen chrusjtjovkor.