Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Professor Mikael Hildén om översvämningarna i Europa: Osannolikt att det kunde drabba Finland

Uppdaterad 19.07.2021 11:10.
Flygbild från Nederländerna där en väg täcks av vatten i samband med översvämningarna.
Bildtext Översvämmad väg i Nederländerna 18 juli 2021

Översvämningsläget i Centraleuropa just nu är exceptionellt, och vi får räkna med att sådana här typer av extrema väderfenomen blir vanligare och kommer att inträffa oftare på grund av klimatförändringen. Att vi i Finland skulle behöva uppleva något motsvarande är ändå osannolikt, säger Mikael Hildén, professor vid Finlands Miljöcentral Syke. 

Delar av Central- och Västeuropa är för närvarande hårt drabbade av de senaste dagarnas störtregn. Katastrofala översvämningar har visserligen inträffat också tidigare, men visst är det här ett extremfall, säger professor Mikael Hildén.

Och alla beräkningar visar att fenomen som det här sannolikt blir vanligare i och med klimatförändringen. Vi måste helt enkelt vänja oss vid att dylika naturkatastrofer kan inträffa.

– Det behöver inte betyda att den här typen av extremfenomen kommer att inträffa varje år eller ens regelbundet, men de kommer att kunna inträffa oftare, säger Hildén.

Osannolikt att Finland skulle drabbas lika hårt

Att just delar av Centraleuropa nu har drabbats så hårt beror framförallt på något så enkelt som landskapet. 

Flodernas tillrinningsområden är mycket större än hos oss i Finland, och själva landskapets form gör att stora vattenmängder kan samlas på relativt små ytor. 

På orter som ligger nedströms får vattnet stor kraft och fart, och när det sedan ska ta sig igenom smala dalgångar kan vattennivån snabbt stiga med flera meter och förorsaka dramatiska skador och riva med sig både hus och vägar, förklarar Hildén. 

– Vi har tur med vårt landskap i Finland! Vi har det flackare och det gör att följderna också av häftiga skyfall inte får lika dramatiska följder.

Men visst finns det områden också i Finland som kan ligga i farozonen. Ett sådant är Björneborg.

– Om havsvattennivån i Björneborg stiger i samband med en storm och det samtidigt kommer mycket regn i Kumo älvs tillrinningsområde kan det leda till kraftiga översvämningar. Riktigt så illa som det har gått nu i vissa av de katastrofdrabbade tyska städerna är ändå osannolikt, säger Hildén.

Mikael Hildén, professor vid Finlands Miljöcentral.
Bildtext Mikael Hildén är professor och direktör vid Finlands Miljöcentral Syke

EU:s nya klimatpaket är otillräckligt, men ett steg i rätt riktning

Mikael Hildén medger att han själv är oroad över situationen. Läget just nu i Centraleuropa ger en tydlig signal om att någonting måste göras - och samtidigt att vad man än gör så tar det tid.

– Vi talar om förändringar som inte kan stoppas från en dag till en annan. Det handlar om en lång utveckling - det räcker inte med att vi bestämmer att minska utsläppen och så försvinner alla de här fenomenen. 

För bara några dagar sedan presenterade EU-kommissionen sitt nya klimatpaket, som syftar till att minska EU-ländernas utsläpp med 55 procent fram till år 2030 och göra EU utsläppsneutralt till år 2050. 

Det här räcker inte, menar Mikael Hildén. 

– Rent naturvetenskapligt är det här ännu inte tillräckligt, ifall vi vill undvika en uppvärmning. Men paketet är viktigt i och med att det är ett steg i rätt riktning. Det är inte slutpunkten på arbetet, utan en början. 

Hildén betonar att klimatförändringen dessutom är en global fråga. Oberoende av vad EU gör så räcker det inte, ifall inte resten av världen gör motsvarande. 

– Det handlar om att få med sig de stora utsläppsländerna, som USA, Kina, Indien och Ryssland. EU:s åtgärder kommer inte att lösa det här problemet. 

Människor går genom översvämning i Belgien.
Bildtext Över 180 personer har dött till följd av översvämningarna i Europa.

Efterlyses: Solidaritet!

Samtidigt vill Mikael Hildén också peka på att översvämningskatastrofen i Europa just nu trots allt är rätt så småskalig, i ett globalt perspektiv. 

– Sist och slutligen handlar det till all lycka till största delen om materiella förluster.  Visst har människoliv gått förlorade, men ändå ett förhållandevis litet antal i jämförelse med det som sker, och kan ske, i många u-länder.

Att översvämningar just nu pågår mitt i Europa får förstås stor uppmärksamhet i vårt hörn av världen, men samtidigt efterlyser Hildén en större solidaritet.  

– Man borde kunna se till helheten och fästa uppmärksamhet också vid det som händer utanför våra egna gränser. Visst är översvämningarna i Europa en hälsosam påminnelse, men till exempel i monsunområdena är skalan på liknande naturkatastrofer en helt annan.

Hildén rätt optimistisk - trots allt 

Men hinner vi då lösa problemen med klimatförändringen innan det är för sent? 

Diskussionen är både svår och viktig, säger Mikael Hildén - men det borde åtminstone inte vara omöjligt. 

– Alla analyser som har gjorts indikerar att det är möjligt att lösa de här problemen, det vill säga att fortfarande bromsa klimatförändringen. 

Enligt Hildén kommer vi säkert aldrig att totalt kunna eliminera väderfenomen som dem i Centraleuropa just nu. Någon typ av katastrofer kommer alltid att finnas.

– Det vi kan göra är dels att försöka påverka sannolikheten på sikt, och dels att samtidigt förbereda oss på den här typen av extrema förhållanden. Vi behöver en planering som beaktar att väderkatastrofer kan ske, och en katastrofberedskap som är redo när det krävs.

På en skala från 1 - 10, hur optimistisk är du att det lyckas?

– Hmm, det är en svår fråga! Vad ska jag säga … nå, kanske någonstans kring 7, 7-8 kanske. Jag tror inte att det kommer att vara lätt - men att det är möjligt.