Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Översvämningarna i Tyskland: Diskussionen om bristande varningar och katastrofhantering i full gång

Nedanom en kulle med ett hus på syns en stad i ruiner.
Bildtext De materiella skadorna är massiva i de områden som drabbades värst av översvämningarna, och man befarar att det kan ta åt att bygga upp städerna.

Mindre än en vecka efter de förödande översvämningarna i Tyskland är det helt klart att katastrofen kommer att sätta sin prägel på förbundsdagsvalet i september. Samtidigt frågas allmänt vad som kunde ha gjorts annorlunda för att följderna inte skulle ha blivit så här ödesdigra.

Några dagar efter de förödande översvämningarna i delstaterna Rheinland-Pfalz och Nordrhein-Westfalen står en sak helt klar; sammanhållningen på de drabbade orterna är stark och tillsammans försöker man nu röja upp så långt det går.

Men klart står också att det kommer att bli ett mycket dyrt och långvarigt projekt. På många håll får man fortfarande klara sig utan el, mobilnät och rinnande vatten.

Att reparera vägar, broar och gasledningar kommer att ta månader, kanske år.

Samtidigt som röjningsarbetet i de hårt drabbade översvämningsområdena knappt har inletts, frågar man sig i Tyskland vad som borde ha gjorts annorlunda för att följderna inte skulle ha varit så förödande.

Å ena sidan kretsar diskussionen kring om människorna i de drabbade områdena blev tillräckligt väl förvarnade – å andra sidan om hur väl räddningsarbetet kom i gång.

En man och en kvinna utanför ett totalförstört hus i Tyskland.
Bildtext Många i de drabbade områdena har mist allt, och tusentals saknas fortfarande.

Varningar gick inte fram

Den hårdaste kritiken kommer från Storbritannien, där en av forskarna bakom varningssystemet EFAS (European Flood Awarness System) talar om en stor myndighetsmiss i samband med översvämningarna.

I en intervju för tidningen The Times säger professor Hannah Cloke att man hade varnat de tyska myndigheterna om risken för översvämningar i precis de områden som nu drabbades. De första varningarna hade gått ut redan flera dagar innan de hårda regnen i området.

EFAS sattes upp som en följd av de stora centraleuropeiska översvämningarna år 2002 och meningen med systemet är att man genom förvarningar ska kunna begränsa skadorna i samband med översvämningar.

Varför varningarna inte nu i högre grad nådde människorna i riskområdena är något som diskuteras intensivt. Som förklaring ges bland annat att alarmsirener fattas och att varningsapparna på telefonerna slutar fungera genast då mobilnätet slås ut.

Personer som hade nåtts av varningarna har också talat om att de inte förstod omfattningen av faran.

Översvämningarna var ställvis så massiva att folk, trots att de hade sett varningarna, inte kunde räkna med att det skulle bli så här illa.

Armin Laschet
Bildtext Armin Laschet övertygar inte som krishanterare.

Laschet övertygar inte

Diskussionerna kring vad som gick fel och vem som eventuellt bär åtminstone en del av skulden för det skedda, får förstås ytterligare fart av att Tyskland om dryga två månader går till val.

De stora översvämningarna, som drabbade de östra delarna av Tyskland år 2002, inträffade likaså strax före ett förbundsdagsval och hur den dåvarande förbundskanslern Gerhard Schröder hanterade katastrofen har i efterhand setts som en bidragande orsak till att han och socialdemokraterna vann valet.

Alla blickar fästs därför nu på de tre personer som efter höstens val vill efterträda Angela Merkel. Hur katastrofen hanteras politiskt kan till slut avgöra om Merkels efterträdare blir kristdemokraten Armin Laschet, de grönas Annalena Baerbock eller socialdemokraten Olaf Scholz.

Den största förhandsfavoriten till kanslerposten verkar hittills ändå vara den största förloraren. I en opinionsmätning för tidningen Der Spiegel, gjord nu efter översvämningarna, har majoriteten av de tillfrågade inget förtroende för Armin Laschet som krishanterare.

Laschets hållning i klimatfrågan kan dessutom komma att bli en ytterligare belastning. Som regeringschef i Nordrhein-Westfalen har han i många år effektivt bromsat de åtgärder som i Tyskland ska minska på koldioxidutsläppen.

Laschet har bland annat motarbetat en snabb nedkörning av kolkraften i landet och samtidigt har han sett till att utvinningen av brunkol har kunnat fortsätta, med förstörd natur och förstörda byar som följd.

Diskussion om artikeln