Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Fossilfria fordon fortfarande en hägring på landsbygden – men kraven skärps hela tiden

En busshållplats på landsbygden.
Bildtext Juha Heikkinen, logistiksakkunnig vid Ingå kommun, tror att de nya strängare utsläppskraven för offentligt upphandlade fordon kan leda till nedskärningar på kollektivtrafiksidan, eftersom kostnaderna ökar för skoltransporterna.

Nya krav om utsläppssnåla fordon i offentliga upphandlingar ställer till med utmaningar både för kommuner och för transportföretag. Eldrivna minibussar som används vid skoltransporter nämns både av kommuner och företagare som en kostsam investering som kommer att tynga kommunekonomin vid följande upphandling.

Förra veckan släppte EU ett klimatpaket som ska leda till drastiska utsläppsminskningar i hela Europa.

Redan i augusti träder ett nytt direktiv i kraft i hela EU, och också i Västnyland. Enligt direktivet, som nu också har blivit till nationell lag, måste en viss andel av kommunernas nyupphandlade transporter skötas med utsläppssnåla och utsläppsfria fordon. 

I kommunernas verktygslåda är upphandlingen ett av de viktigaste redskapen för att minska på klimatavtrycket.

Den nya lagen gäller fordon och tjänster som köpts genom offentlig upphandling, såsom skoltransporter, sopavhämtning, köp av busstjänster inom lokaltrafiken och FPA:s transporter.

Lagen om miljö- och energieffektivitetskrav vid upphandling av fordon och trafiktjänster

Efter en rundringning till kommunerna i sommarsemestertider får Yle Västnyland tag på Juha Heikkinen som planerat kollektivtrafiken för Ingå kommun. Han har satt sig in i direktivet och utrett vad det har för konsekvenser för Ingå.

För Ingås del kommer lagen att påverka fordonen som används inom hemvården och skoltransporterna.

Inom hemvården använder Ingå redan el- och hybridbilar, men andelen måste utökas, säger Heikkinen.

Det är ändå skoltransporterna som har vållat honom mera huvudbry. Problemet är att vissa av kommunens minibussar klassas som M2-fordon, som alltså faller inom ramen för direktivet, medan andra klassas som bussar (M3-fordon) som faller utanför direktivet.

Skillnaden handlar om hur mycket fordonet väger: 5000 kilogram är gränsen som skiljer kategorierna åt.

man väntar på mat utanför skola
Bildtext Juha Heikkinen är expert på tung trafik och har jobbat med logistikfrågor i närmare 30 år – från taxichaufför till ledningsuppgifter.

Heikkinen har räknat ut att sex av kommunens skolbussar faller under de nya bestämmelserna, vilket betyder att två av dem måste vara eldrivna. Heikkinen har bara hittat en bilimportör i landet som säljer minibussar som skulle kunna klassas som M2 bussar och som drivs med el eller biogas.

– En elbuss har ett 2,5 gånger högre pris, momsfritt, vilket skulle ha betytt en fördubbling eller tredubbling av kostnaderna.

Det är en stor risk för transportföretagarna att investera i minibussar som bara används för skolelever på morgon och på eftermiddag. För att göra det lönsamt skulle minibussarna behöva andra kunder däremellan, säger Heikkinen.

– Det är en oändlig spiral som ingen nationell beslutsfattare har förstått.

Skolbuss i Vasa.
Bildtext Eldrivna minibussar omfattas av de nya utsläppsbestämmelserna. De är i dagsläget dyra och svåra att få tag på i Finland.

I mars beslöt Ingå att utnyttja skolbussarna också för kollektivtrafikens behov.

Också i Lojo har staden upphandlat allt mer kollektivtrafik och gradvis öppnat upp skoltransporterna så att även andra än skolelever kan åka med dem. Det här har ökat efterfrågan på kollektivtrafik utanför stadens centrum, säger stadsjurist Sanna Lundström.

Lösning: Upphandla före augusti

För kommunerna som överlag har en stram ekonomi blir det dyrt att skaffa nya eldrivna skolbussar, speciellt om elevantalet pekar nedåt.

Därför föreslog Heikkinen att kommunen skulle upphandla redan på våren för att inte behöva beakta de nya kraven förrän då nästa upphandlingsperiod börjar 2026. 

Avtalet gjordes för tre läsår med optionen 1+1 år till 2026. Den första upphandlingsperioden kör Ingå alltså med de gamla bilarna. 

Juha Heikkinen tror att de nya utsläppskraven kan leda till nedskärningar på kollektivtrafiksidan, eftersom kostnaderna ökar för skoltransporterna.

– Om man inte förbereder sig för sådana här saker, så kommer kostnaderna för kommunerna att stiga kraftigt.

Sjundeå hör till samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) och för dem lönar det sig därför inte att upphandla egna transporttjänster längre, utan de kan eventuellt kompensera sin andel av utsläppsminskningarna med draghjälp från Helsingfors, säger Heikkinen som också håller på att planera kollektivtrafiken i grannkommunen.

Heikkinen kommer därför att föreslå att Sjundeå flyttar över även skoltransporterna till HRT, så att kommunen inte behöver upphandla dem själv och beakta direktivets bestämmelser.

Ändrar inte över en natt

Även om direktivet träder i kraft den 2 augusti kommer omställningen inte att ske över en natt. Många kommuner har sett till att göra de kommande årens upphandlingar före augusti, så att kraven på fossilfria fordon skjuts framåt några år.

Sammy Lindholm, är styrelseordförande för Rolly Group som äger Raseborgs Taxi & Buss. Lindholm säger att bollen delvis är hos kommunerna och hur de lägger upp upphandlingarna.

– Vi måste anpassa oss an eftersom det kommer nya upphandlingar, då ser vi hur kommunerna kommer att applicera den nya lagen. Vi har förstås bekantat oss med lagen och gjort våra egna uträkningar och scenarier på hur mycket mera investeringar det krävs än tidigare.

Lindholm ser många utmaningar med laddningsinfrastrukturer och ruttplanering. Han tror att kommunerna velat köpa sig tilläggstid och stökat undan upphandlingarna för de kommande åren nu under våren innan direktivet träder i kraft.

Taxibilar parkerade i en rad på ett torg.

– Alla har vetat om det här direktivet, men jag vågar påstå att det är ganska få som har förberett sig tillräckligt. Det här kräver att man har bra samarbete med bilimportörer och importörer av fordon, och bra samarbete med finansiärer. Det här kommer att kosta en hel del.

Elfordon har ett högt anskaffningspris, vilket betyder att transportkostnaderna och priserna i de kommunala upphandlingarna kommer att öka. Högre priser betyder också att mindre aktörer har svårare att hävda sig i konkurrensen, om de överhuvudtaget klarar av att erbjuda elbilar och elfordon, säger Lindholm.

När det gäller taxibilar säger Lindholm att den privata efterfrågan ökat och han gissar att priserna kommer att bli överkomliga under de närmaste åren.

Men problemet är minibussarna (M2) som ofta används i skoltransporter. I nuläget kostar det kring 150 000-160 000 euro att konvertera fossildrivna minibussar till elversioner, jämfört med en kostnad på 65-70 000 för fossildrivna.

Elfordon behöver laddningsställen

Inte bara fordonsinvesteringar utan även laddningsinfrastrukturen är en utmaning. Här efterlyser Lindholm samarbete med kommunerna och deras elbolag.

En gul laddningsstation för elbilar.
Bildtext I Västnyland finns det laddningsställen för elbilar, men inte för elbussar.

Frank Hoverfelt, vd för Ekenäs Energi, säger att det inte finns några konkreta planer på laddningsstationer för elbussar i Raseborg. Om sådana skulle efterfrågas av staden skulle det gå relativt enkelt att lösa.

Hoverfelt berättar att man utrett möjligheten att satsa på biogas i Raseborg, men kommit till att lönsamheten är låg.

Sammy Lindholm säger att det är transportbolagens ansvar att visa vägen för kommunerna. 

– Det är ändå vi som är experterna. Kommunerna är inte experter på fordon och på transport, det är ju de som är kunderna.

El-stadsbussar kan i framtiden bli aktuella i Raseborg

I Raseborg finns det i dagsläget inga gas- eller elbussar. Henri Nevakivi som är logistiker för Raseborgs stad, vet inte säkert hur direktivet kommer att påverka stadens kollektivtrafik, utan väntar på att se hur direktivet tolkas i praktiken.

Elbuss.
Bildtext De strängaste reglerna om minimiandelar för elbussar gäller huvudstadsregionen.

– Direktivet gäller stadsbussar med lågt golv, det kan betyda att vi måste skaffa eller leasa eldrivna stadsbussar i framtiden.

Det finns inga laddningsstationer för bussar eller andra tunga fordon i Raseborg just nu. I Lojo finns en gasstation.

Lokala bussbolag: Ännu inte aktuellt

Direktivets krav gäller inte fjärrtrafiken som upphandlas av NTM-centralen.

Krister Rehn, vd för aktiebolaget Amper&Wikström, säger att man anpassar sig enligt de krav som kommunerna ställer.

– Det beror på hurdana krav man ställer i upphandlingarna. Inte tror jag det finns någon aktör som investerar i fordonsparken utan att veta vad beställaren frågar efter, att det är nog den vägen det kommer.

Rehn ser det som en prisfråga. I dagsläget med corona är konkurrensen benhård, på ett halvt år har det ändrat radikalt.

– Marknaden vad gäller persontransporter är överhettad just nu och det finns som man säger “för många hundar om benen” och prisutvecklingen har varit synnerligen ogynnsam, säger Rehn.

En buss utanför Ekenäs resecenter.
Bildtext Direktivet gäller lokaltrafiken, men inte fjärrtrafik, det vill säga trafik över kommungränserna.

De lokala bussbolagen följer för tillfället till största del miljöklassen Euro 5 för dieselfordon, och i vissa fall Euro 6, som är den strängaste klassen.

– Utvecklingen går framåt, den kan man aldrig stoppa. Man måste försöka följa med och hänga med. Det beror på hurdan trafik man kommer att jobba med i fortsättningen, om man tänker på fjärrtrafiken så är det ännu inte realistiskt att tro att det skulle gå att ersätta. Närtrafik kan i viss mån bli aktuellt.

Johan Amper, vd för bussbolaget Amper ser det inte som aktuellt att investera i bussar som drivs med förnybara bränslen ännu.

– Det är så pass ny teknik att om man inte i den här stunden frågar efter det, så är det mera fördelaktigt för alla parter att vänta en tid tills produkterna har blivit sådana att de är funktionerande och har ett heltäckande servicenät, så att vi klarar av att sköta trafiken sen.

Man står framför en låg gul träbyggnad.
Bildtext Senast Johan Amper investerade i en ny buss var 2007. Efter det har Ampers Busstrafik endast köpt begagnade bussar.

– Men konkurrensen har varit så pass hård att det inte har gått att investera i nya fordon, utan alla som jag har investerat i är begagnade fordon från Europa, säger Amper.

Amper säger att att Raseborgs stad för första gången ställde miljökravet Euro 5 i den senaste upphandlingsrundan, vilket han tycker börjar vara ganska hyfsade krav.

– Alla de här kraven har varit ganska lössläppta här i Finland och ännu slappare här ute på landet i jämförelse med Sverige och Stockholm, som har haft bra mycket strängare krav. Vi har blivit ganska mycket efter på den sidan.

En grön omställning i regionen kräver en långsiktig strategi och samarbete, säger Amper.