Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Finland hjälper vid gränsen Belarus–Litauen då tusentals flyktingar tar sig över gränsen: "Det här är Lukasjenkos hämnd mot EU"

Uppdaterad 22.07.2021 07:35.
Grafik. I bakgrunden syns gränsen mellan Belarus och Litauen. I förgrunden syns inklippt grafik med en bild på Antti Kuronen.
Bildtext Yles reporter Antti Kuronen kommenterar läget i gränsen mellan Belarus och Litauen.

Över 1 400 människor har passerat gränsen mellan Belarus och Litauen under juli månad efter att president Lukasjenko meddelade att man slutar bevaka gränsen.

Totalt har 2 000 människor olagligt överskridit gränsen Belarus–Litauen i år. Det är en noterbar förändring jämfört med tidigare år. I fjol tog sig 74 olagliga flyktingar över gränsen.

Människor på flykt har flockats till den cirka 600 kilometer långa gränsen mellan de två länderna efter att Belarus president Aleksandr Lukasjenko meddelade att man slutar bevaka gränsen. Lukasjenkos beslut anses vara en hämnd mot EU och unionens senaste sanktioner mot Belarus.

Antalet människor som olovligt tagit sig över gränsen har chockat Litauen som begärt EU om hjälp för att kunna hantera det stora antalet flyktingar i landet. Litauen har också utlyst undantagstillstånd.

"Situationen har eskalerat" – Litauen planerar bygga staket på gränsen

Yles reporter Antti Kuronen står på gränsen mellan Belarus och Litauen när Svenska Yle ringer upp honom. Han berättar att gränsen fyllts med grus och sand där man kan se fotspår från de som gått över gränsen.

– Litauens gräns mot Ryssland är bättre fortifierad, men man har aldrig gjort en stark gräns till Belaurs. Det är ganska öppet. Det är svår terräng på vissa ställen, men det finns inte stängsel så människor kan ta sig över.

Gränsen är i normala fall starkt bevakad, men belarusiska myndigheter har inte bevakat gränsen sedan EU:s sanktioner mot landet.

– Situationen har eskalerat efter sanktionerna. Lukasjenko har offentligt sagt att EU och Litauen får förbereda sig att ta emot asylsökande eftersom Belarus inte längre kommer stoppa dem. Det är Lukasjenkos hämnd mot EU.

– I och med situationen har Litauen börjat planera bygga något slags staket på gränsen.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel, som besökt gränsen tidigare under månaden, säger att EU inte låter sig avskräckas av flyktingarna.

Bild på baksidan av en man i Frontex-uniform. Bakom honom står Europeiska rådets ordförande Charles Michel.
Bildtext Charles Michel när han besökte gränsområdet.

Finländska gränsbevakare på plats vid gränsen till Litauen och gränsen till Lettland

De som tar sig över gränsen placeras i temporära mottagningscentraler som exempelvis byggts i skolor och stora kontorsbyggnader.

– Man har placerat dem där med staket runt, säger Kuronen.

Litauen har fått problem med att hantera det stora antalet flyktingar som tagit sig in i landet. Litauen har skarpt kritiserat Belarus och sagt att det här är något som "orkestrerats av president Lukasjenko mot Litauen och EU".

– Litauen har intressant nog blivit ett ställe för belarusiska oppositionen. Exempelvis oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja är i Litauen.

Mörkhårig kvinna i blå klänning. Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja på besök i Finland.
Bildtext Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja flydde till Litauen och bor nu där.

Många gränsbevakare från andra EU-länder har kommit till gränsen mellan Belarus och Litauen för att hjälpa till. I nuläget finns två finländska gränsbevakare på plats.

– Det finns också två gränsbevakare från Finland på gränsen till Lettland. Enligt EU är det här inte ett fenomen som kommer försvinnas genast och de uppger att det måste bli tryggare på gränsen.

De flesta är från Irak – kan betala upp till 15 000 euro för att passera gränsen

Över hälften av de 2 000 personer som olagligt tagit sig över gränsen i år är från Irak. Kuronen har pratat med några av dem som säger att de på sociala medier läst att Lukasjenko öppnat gränsen till Litauen och EU.

– De har flugit från Bagdad till Minsk och sedan har de förts till olika ställen av gränsen av belarusier. En irakier berättade att han betalat 3 000 euro för att komma från Irak till Belarus, men en del betalar upp till 15 000 euro.

De som betalar mer får med en guide till skogen vid gränsen, medan de som betalar en mindre summa får hitta sig fram med gps.

– De som lyckats komma till gränsen från Irak på det här sättet har pengar. De som är mest utsatta är så fattiga att de inte har möjligheter att fara någonstans.

Gränsen mellan Belarus och Litauen.
Bildtext Gränsen är relativt lätt att passera eftersom det inte finns några stängsel. Dessa pelare urskiljer gränsen mellan de två länderna.

Många vill vidare till Tyskland

Bland flyktingarna finns också afrikaner från olika länder, bland annat Kongo och Kamerun. Deras bakgrund är mer varierande.

– Det verkar som om det finns hundratals afrikanska människor i Belarus som studerar eller något sådant och många av dem har sett chansen att passera gränsen. Jag talade med en som är från Kamerun och har studerat ryska i Belarus. Hon berättade att hon på nyheterna läste att gränsen är öppen och åkte iväg.

De flesta som tar sig över gränsen vill inte stanna i Litauen. Många av irakierna vill till Tyskland, men Kuronen har också pratat med en som uttryckligen vill till Finland.

– Han kom till Finland med den stora vågen människor år 2015 och sedan har Finland sannolikt utvisat honom. Han hoppade på tåget nu när han läste att gränsen öppnas och hoppas få stanna i Finland.

Finland skickar tälthallar och filtar

Inrikesministeriet meddelade också på tisdagen att man skickar materialhjälp till Litauen. Det här sker via EU:s civilskyddsmekanism efter att Litauen bett om internationellt bistånd.

Finland skickar tälthallar och filtar som ska användas på de center där de som tagit sig över gränsen bor.

Inrikesministeriet har samarbetat tillsammas med Försörjningsberedskapscentralen och Röda korset i anskaffningen och transporten av utrustningen.

EU-kommissionen stöder de EU-länder som skickar bistånd när det gäller transportkostnader.

Källor: Intervju med Antti Kuronen, Reuters, AFP, Inrikesministeriet