10 år sedan massakern på Utøya: "Många av överlevarna får hot- och hatmeddelanden än i dag"

I dag är det tio år sedan massakern på Utøya i Norge. Terrordådet ledde till en del förändringar i Norge. Men det finns fortfarande mycket att bearbeta och prata om.

22 juli 2011 är en dag som de flesta norrmän aldrig glömmer. Det var då som norrmannen Anders Behring Breivik först sprängde en bomb invid regeringsbyggnaden i huvudstaden och sedan sköt ihjäl 69 ungdomar på ön Utøya.

Terrordådet var det värsta som hänt Europa sedan tågbomberna i Madrid 2004. 

Peter Svaar jobbar som journalist på NRK och var bland de första på plats att rapportera om explosionen i regeringskvarteret i Oslo den 22 juli. 

– Oslo såg ut som en krigszon. Alla fönster i regeringskvarteret var sönderblåsta, det låg glas och sten överallt och en bil hade hamnat på taket och brann. Det var overkligt.

Det är mitt i det här kaoset som Svaar nås av de första meddelandena om skjutningarna på Utøya. 

– När jag först läser om det kan jag inte tro att det är sant, jag hade redan hört så mycket rykten den dagen. Det lät helt galet, varför skulle någon skjuta på ett sommarläger?

Men det är sant. Gärningsmannen har tagit sig från Oslo till Utøya, där Arbetarpartiets ungdomsförening AUF håller sommarläger, och har öppnat eld. 

Informationen från ön är knapp. Ingen vet hur många personer som skadats eller dödats. Polisen uppger att de handlar om ett tiotal personer, medan ögonvittnen menar att det är många fler.

Journalisten Ingunn Andersen rapporterade också om bombdådet för NRK under kvällen och hade också fått meddelanden om Utøya. Men det är först när hon kommer hem sent på kvällen som hon inser allvaret i det som hänt.

Hon bestämmer sig därför genast för att nästa morgon åka till hotellet dit ungdomarna från Utøya evakuerats.

– Även om jag var skakad efter att själv ha varit så nära explosionen i Oslo, så ville jag dit. Jag kände ett stort ansvar för att rapportera om händelsen och att jag som journalist inte kunde komma närmare mitt samhällsuppdrag än det här.

"Omöjligt att inte bli berörd"

Under natten till den 23 juli håller polisen presskonferens, där de meddelar att 80 personer dött. Senare korrigeras siffran till 77 personer, varav 69 på Utøya. De flesta av dem som dödats är tonåringar.

Så när Andersen kommer fram till hotellet på morgonen är det kaos. 

Jag stod där och försökte göra mitt jobb, samtidigt som man såg på de unga att de varit med om något helt fruktansvärt. Det var omöjligt att inte bli berörd

Ingunn Andersen

Ungdomar som sett sina vänner dö och anhöriga som väntar på besked om sina barn är samlade.

Andersen minns det som en uppskakande dag. 

– Det var omöjligt att ta in omfattningen av hur många det var som dödats och hur brutalt det varit. Jag stod där och försökte göra mitt jobb, samtidigt som man såg på de unga att de varit med om något helt fruktansvärt. Det var omöjligt att inte bli berörd. 

Under natten har Peter Svaar varit med om ytterligare en överraskning. Hans kompis har skickat honom en bild på gärningsmannen – och chockad inser han att det är någon han känner.

– Jag hade gått i samma klass med Anders Behring Breivik i fyra år. Vi var inte nära vänner, men jag kände honom så som man känner någon man ser varje dag i fyra år. Det var helt absurt. Jag kunde inte förstå att samma kille som jag gått i samma klass med hade gjort de här fruktansvärda dåden. 

Dagarna efter terrorattacken är Norge i chock. Hur kunde det här ske?

Tiden går, mer information sipprar ut och och händelseförloppet klarnar. Gärningsmannen har haft rasistiska och högerextrema åsikter, med vilka han motiverat sitt dåd. Han säger sig ha velat rädda Norge från "multikulturalisterna". 

Terrorattacken får stora efterverkningar. Både Peter Svaar och Ingunn Andersen jobbar hela påföljande år med att rapportera om dem.

Svaar blir en del av gruppen som undersökte landets och polisens beredskap och agerande under terrorattacken. Men han följer också med rättegången mot gärningsmannen i tre månader under våren 2012. 

– Det kändes fortfarande overkligt, hur han hamnade där? Hur han blev en person som ville skjuta 77 människor? Det är fortfarande svårt att förstå. 

"Berörde hela Norge"

Ett år senare döms gärningsmannen till 21 års fängelse och förvaring.  

En kommission som tillsatts kommer fram till brister i beredskapen och i polisens agerande under angreppet. Bombdådet skulle ha kunnat undvikas och gärningsmannen skulle ha kunnat stoppas tidigare på Utøya, slår kommissionen fast i sin rapport.

Det här leder till reformer hos polisen och i Norges beredskap. Ett anti-terrorcenter grundas. 

Men det finns också sådant som inte förändrades.

Tio år efteråt är det fortfarande många överlevande och anhöriga som bär på trauman från Utøya. Enligt Ingunn Andersen berörde terrorattacken hela Norge. 

– Jag tror helt klart på att dådet tog oskyldigheten från Norge. Det var en så omfattande händelse, offren kom från hela Norge och därför berörde den alla på något vis. Därför är det fortsättningsvis viktigt att tillåta dem som var med att diskutera händelsen, på alla nivåer.

Högerextremismen är fortfarande ett problem

I dag upplever vissa i Norge att arbetet med att ta att ta itu med de högerextrema ideologier som låg bakom dådet inte har gjorts ordentligt.

Att högerextremismen fortfarande är ett problem fick Norge vara med om år 2019, när en ung man försökte genomföra en massaker i en moské utanför Oslo. 

– De åsikter som Breivik representerade existerar fortfarande i Norge och cirkulerar på nätet. Han som genomförde det senaste dådet hade inspirerats av Breivik och hans extrema tankesätt. Att de här tankegångarna lever vidare är ett fortsatt hot, säger Svaar.

Till exempel ungdomsföreningen AUF vill ha en ny 22 juli-kommission, för att gå på djupet med orsakerna till högerextremism och hur man kan bekämpa den.

Också Ingunn Andersen upplever att medier i Norge har mycket arbete att göra för att få en bättre översikt på hur högerextrema idéer sprids, både nationellt och globalt.

– Nu tio år efter attacken upplever jag att vi kanske inte tagit tag i ideologin bakom attacken i tillräckligt hög grad. Det känns som om att vi är för få journalister som har kontroll över de miljöer där dessa ideologier sprids och där unga blir påverkade. Jag upplever att det funnits en slags rädsla eller beröringsångest för att gå in i högerextrema miljöer bland många journalister.

Andersen har därför satt igång ett projekt, som riktar sig till unga medieanvändare och där syftet bland annat är att belysa dem om hur högerextrema miljöer fungerar och hur de idéerna sprids.

Många av de unga som dödades på Utøya skulle säkert ha varit politiskt aktiva i dag. Det är något som är svårt, men viktigt att prata om

Ingunn Andersen

Ett av gärningsmannens mål var att skada Arbeiderpartiet. Så för att minska rekryteringen till partiet blev ungdomsföreningen AUF utpekad som måltavla. 

Ingunn Andersen påpekar att många av de AU:are som överlevde attacken på Utøya än i dag får hot- och hatmeddelanden 

– Diskussionen om högerextremism är absolut inte klar. Jag anser att det är viktigt att lyssna till rösterna från Arbeiderpartiet och AUF, som faktiskt blev utsatta för ett politiskt angrepp. Många av de unga som dödades på Utøya skulle säkert ha varit politiskt aktiva i dag. Det är något som är svårt, men viktigt att prata om. 

I Oslo slår rådhusklockorna 77 slag och kollektivtrafiken stannar upp på årsdagen. Under dagen hålls ceremonier i regeringskvarteret och på Utøya och på kvällen ordnas en stor minnestillställning.

Andersen anser att det är viktigt att man fortsätter att prata och berätta om massakern på Utøya till nya generationer. Tragedin får aldrig glömmas bort.  

– Det är viktigt att prata om händelsen och att markera dagen, så att också kommande generationer får kunskap om det. Annars riskerar vi att någon tror att det Breivik gjorde var rätt. 

– Jag tror inte att vi någonsin kommer att bli klara med diskussionen om Utøya och det som hände där. Det är en diskussion som kommer att pågå tills jag dör.