Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Tornseglarens ungar flyr hettan under taktegelpannorna – Pyttis fågelskyddshem noterar fler omhändertagna ungar än normalt

Tornseglare i pafflåda
Bildtext Tornseglaren matar inte de ungar som faller till marken från takkanten. Om de ska klara sig gäller det att själv ta hand om dem eller föra dem till ett fågelskyddshem.

Fåglar har högre kroppstemperatur än människan och svettas inte, men 60 graders värme under till exempel takteglen kan bli för mycket för fågelungar.

Tornseglaren bygger gärna bo under till exempel taktegelpannor. Varje sommar händer det att tornseglarens ungar ramlar ur boet. 

Tornseglarhonorna matar inte de ungar som fallit till marken av den enkla anledningen att tornseglaren inte kan lyfta från marknivå.

Ungarna behöver med andra ord människans hjälp.

– För närvarande finns det 30 tornseglare som vårdas på Högholmen i Helsingfors, säger informatör Jan Södersved vid BirdLife Finland rf.

I år verkar det överlag som om det skulle finnas mera omhändertagna ungar än normalt. 

Orsaken kan vara den extrema hettan den här sommaren. 

– Temperaturen kan under heta sommardagar lätt stiga till omkring 60 grader under taktegelpannorna, och det här får tornseglarens ungar att fly, säger Södersved.

Tornseglare
Bildtext Tornseglaren klarar inte själv att ta sig upp från marken om den hamnar där. En flygfärdig unge ska man lätt slänga upp i luften.

Att leka fågelmamma är ett svettigt göra

Vid Pyttis fågelskyddshem medger fågelskötaren Arto Hokkanen att också där har man den här sommaren mera tornseglarungar än normalt.

– I normala fall brukar vi ha ett tiotal under sommaren, men nu är vi uppe i 23, säger Hokkanen.

Det här är trots allt ännu en bit ifrån den heta sommaren för några år sedan, då man vid Pyttis fågelskyddshem räknade in 30 tornseglarungar.

BirdLife Finlands informatör Jan Södersved säger att det finns två alternativ om man hittar tornseglarungar på marken. 

– Antingen matar man och föder upp ungarna själv, eller så för man dem till ett fågelskyddshem. 

Att gå in för det första alternativet är inte det lättaste.

– Det gäller att förse ungarna med mat med några timmars mellanrum ända tills de är flygfärdiga, säger Södersved.

Tornseglare i pafflåda
Bildtext Än så länga flygoförmögna tornseglarungar. När vingarna vuxit till 17 cm är det dags för ungarna att lämna lådan.

Malet kött och insketpaté

Det är inte heller helt lätt att mata tornseglarens ungar.

– Om inte ungarna börjar ropa efter mat, innebär det att man är tvungen att börja tvångsmata dem, vilket kräver en viss teknik, säger Arto Hokkanen vid Pyttis fågelskyddshem.

Vid Pyttis fågelskyddshem matas tornseglarungarna med malet kött av nöt.

Köttet blandas med äggbaserad mat avsedd för burfåglar samt kalk och vitaminer.

Dessutom blandar man i ännu en form av insektpaté.

– Allt detta mixas ihop till en massa och formas till små bollar. Fyra gånger per dag matar vi ungarna med några bollar, säger Hokkanen.

Ungarna matas så länge att vingarna är ungefär 17 centimeter långa och går i kors över ryggen. Då är fåglarna flygfärdiga.

– De meddelar nog när lådan börjar kännas för trång. De skrapar på kanterna, säger Hokkanen.

När tiden är inne gäller det sen att uppsöka en låglänt mark och helt enkelt slänga upp ungarna i luften. De är inte kapabla att för egen maskin lämna marken.

Tornseglare
Bildtext Tornseglaren är en skicklig flygare men hjälplös på marken.

Behovet av fågelvård ökar

Det är just nu det är som mest bråttom vid Pyttis fågelskyddshem. 

Förutom tornseglarungar sköter man för närvarande om några svanar, gäss, änder, trastar och en svarthakedopping.  

I juni fick fågelskyddshemmet in över hundra fåglar och i juli har det tillsvidare kommit in närmare tvåhundra fåglar.

Allt sedan 2019 har man vid Pyttis fågelskyddshem kunnat notera en tydlig ökning av fåglar som behöver vård. 

Före 2019 kom det in omkring 200 fåglar per år. 2020 och nu i år har det under bägge åren kommit in över 400 fåglar.

Förutom fåglar vårdar fågelskyddshemmet i Pyttis också igelkottar och ekorrar. 

– Det har kommit in betydligt fler fåglar än för ett år sedan och från ett vidare område. Behovet ökar, men finansieringen blir mindre, säger Hokkanen.

Arto Hokkanen
Bildtext Arto Hokkanen vid Pyttis fågelskyddshem säger att de omhändertagna fåglarna blir allt fler men att finansieringen blir allt mindre.

Lägg ut ett grunt fågelbad

De fåglar som kräver mycket omsorg och som till en del är krävande att sköta är sjöfåglar.

– Sjöfågelungar är arbetsdryga och klottriga och är därför svåra att sköta till exempel hemma, säger Hokkanen.

Det är delvis därför som många djurskyddsföreningar hämtar just sjöfåglar och i synnerhet svanar till Pyttis fågelskyddshem.

Men vad kan man då göra för fåglarna under varma somrar som den vi nu har? 

Det lättaste sättet är att placera ut ett grunt fågelbad.

– Fåglarnas kroppstemperatur är högre än människans, men de svettas inte. Trots det kan också fåglarna få för mycket av det goda när det är som allra varmast, säger BirdLife Finlands informatör Jan Södersved.

Ett grunt fat med friskt vatten kan fåglarna både dricka ur och bada i.

Artikeln är en översättning av finska Yle:s webbartikel: "Hellekausi kuumensi tervapääskyjen pesät, lämpötila voi nousta jopa 60-asteiseksi – maahan pudonneita poikasia tuotu runsaasti lintuhoitoloihin"