Uutissuomalainens enkät: Hälften av finländarna stöder progressiv kommunalskatt

Strax under hälften av finländarna stöder tanken på progressiv kommunalskatt, som skulle innebära att höginkomsttagare i högre grad än nu skulle bekosta den kommunala servicen, visar en enkät som Uutissuomalainen låtit göra.

En dryg tredjedel motsätter sig tanken och 16 procent kunde inte ta ställning. 

Progressiv skatt betyder att höginkomsttagare har en högre skatteprocent än de med lägre inkomst. I Finland är till exempel inkomstskatten progressiv.

Kommunalskatten är i nuläget en platt skatt, men eftersom låginkomsttagare får göra större avdrag än de som tjänar mera finns det i praktiken en viss progressivitet också här.

– Den här diskussionen blossar upp med jämna mellanrum, och ofta används ganska ideologiska och känslomässigt grundade argument, säger professor Lasse Oulasvirta som är expert på offentlig ekonomi till Uutissuomalainen.

En progressivare kommunalskatt får störst stöd från vänsterpartiernas supportrar och från låginkomsttagare. Samlingspartiets anhängare och de med högst inkomst är mest kritiska till idén.

Debatten om progressiv kommunalskatt blossade senast upp i maj när statsminister Sanna Marin (SDP) nämnde saken i Yles ordförandeutfrågning inför kommunalvalet.

Marin skrev senare i ett debattinlägg i Aamulehti att hennes parti inte föreslår att kommunalskatten görs progressiv, men att det måste finnas en öppen diskussion om hur beskattningen ska utvecklas i framtiden.

Befaras leda till skatteflykt inom landet

Enligt professor Oulasvirta har man inom den ekonomiska vetenskapen i flera decennier ansett att beslut om skatteprogressivitet inte ska fattas på kommunnivå.

Han menar att om kommunerna själva skulle ha makt att besluta om progressiviteten så skulle det leda till en liknande konkurrens och skatteflykt som redan nu finns på internationell nivå och som man försöker bli kvitt.

– Det skulle skapa en icke önskvärd flyttrörelse där höginkomsttagare skulle flytta till kommuner med låg progressivitet för att minska på sin skattebörda, medan låginkomsttagare skulle göra det motsatta för att få större inkomstfördelning, säger Oulasvirta.

Källa: STT