Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Hur går det för flisen och kalhyggen i framtiden? EU:s omstridda skogsstrategi väcker starka känslor men Västnyland kan fortsätta med flisen länge än

Uppdaterad 28.07.2021 06:54.
Luumäen Energian voimalaitoksen hakekasa
Bildtext Flis kommer att användas i fjärrvärmen ännu länge i Västnyland, trots att förbränningen på sikt ska minska enligt EU:s nya skogsstrategi.

Flisen hänger med ännu i decennier men kalhyggen eller slutavverkningar minskar i takt med att klimatmedvetenheten ökar och alternativen vinner fotfäste bland skogsägarna. Frank Hoverfelt, vd för Raseborgs Energi, WWF:s ledande skogsexpert Mai Suominen och klimatansvariga Bernt Nordman vid WWF kommenterar nu strategin med särskilda ögon på Västnyland.

EU:s skogsbruksstrategi har varit omstridd med tanke på den ekonomiska betydelsen av skogen i länder med mycket skog, som Finland.

Satsningarna på flis har varit omfattande i Västnyland under de senaste 20 åren. De har inte varit förgäves, vi kommer att elda med rester från skogarna i flera decennier ännu, bedömer de tre experterna.

EU:s skogsstrategi, som presenterades nyligen har ändå gett politikerna skrämselhicka, eftersom Finland hör till länder med mycket skog och därmed stora ekonomiska satsningar på skog.

– Klimatfrågan överskuggar allt och vi har en gemensam sak att arbeta mot - klimatförändringen -, säger vd Frank Hoverfelt vid Raseborgs Energi. EU:s skogsstrategi är hittills väldigt allmänt hållen, så jag är inte bekymrad.

Hoverfelt betonar biomassans betydelse i Västnyland.

– Vi använder biomassa från skogen, rester, som inte kan användas till annat och det är i linje med EU:s strategipaket, säger han.

– Flis har varit vårt huvudsakliga bränsle för fjärrvärmeproduktionen. Flisen sysselsätter många i Västnyland och den är lokalproducerad utan längre transportsträckor.

Ledande klimatexperten vid Världsnaturfonden WWF i Finland, Bernt Nordman betonar att flisen lever vidare i decennier i Finland. Avfasningen av torv och stenkol har däremot högsta prioritet.

– Båda är betydligt mer fossila till sin karaktär, säger Nordman.

Frank Hoverfelt är vd för Raseborgs energi.
Bildtext Frank Hoverfelt, vd för Raseborgs Energi följer med diskussionen kring EU:s skogsstrategi även på semestern.

Flisen inte lätt att ersätta

― Frank Hoverfelt

Restvärme från industrier saknas i Västnyland

Att producera mycket värme i ett kallt land med många hushåll att hålla varma utan förbränning är ingen enkel match.

– Att ta tillvara restvärme kunde vara ett alternativ, problemet är bara att vi inte har sådana stora industrier i Västnyland som kunde generera den. Datacentraler är ett exempel här, säger Hoverfelt.

Det finns en del datacentraler i Finland redan men arbetet med att få en sådan företagsetablering till regionen kräver mycket arbete och lobbning.

– Grundarbetet är gjort, fiberdatakablar har dragits från Hangö till Tyskland och Sverige, goda förbindelser är avgörande ifall vi vill ha en sådan etablering här. Det är en jättechans för Västnyland.

Han säger att både områden och tomter finns i Västnyland för ändamålet men kontakterna kräver mycket arbete. Datacentraler är elintensiva och samarbetet med både Fingrid och Caruna måste fungera väl.

– Vi ska vara stolta över våra områden och känna våra styrkor. Mycket återstår att göra för att en sådan etablering kunde bli verklighet, säger Hoverfelt.

Djupa borrhål ett annat alternativ

– För att på sikt komma bort från förbränning utreder vi också djupa borrhål i Västnyland. Tekniken är dyr och outvecklad tillsvidare, men intressant, säger Hoverfelt. Potentialen att producera värme på det här sättet är stor.

Bernt Nordman vid WWF Finland instämmer. Geotermisk värme är en intressant möjlighet.

– Vi tror inte att fjärrvärmenäten kommer att utvecklas så mycket mera. Däremot ökar fastighetsvisa lösningar, såsom energisnålt byggande och jordvärme. Fjärrvärmenätet har stor betydelse i Finland, det har gett oss renare luft, det är energisnålt och smidigt. Husvisa lösningar kommer ändå att öka i Finland nu, bedömer Nordman.

Jordvärmen ställvis problematisk i Västnyland

De fastighetsvisa lösningarna har ökat i Finland, så också i Västnyland. Värmepumpar är populära och jordvärme intresserar också husägare. Jordvärmen har ändå visat sig vara problematisk i grundvattenområden.

Yle Västnyland rapporterade tidigare om problematiken och ett prejudikat i Högsta förvaltningsdomstolen våren 2019 har gjort det svårare att få tillstånd för jordvärme i grundvattenområden. Sådana finns det gott om i Västnyland.

För jordvärmeföretaget Max´s har prejudikatet fått följder, affärsverksamheten lider, berättade vd Peter Söderlund för Yle Västnylands reporter Robin Lindberg.

– Det här är väldigt negativt för vår del, eftersom en stor del av byarnas centra och städerna ligger på grundvattenområde. Hangö, Ekenäs, Karis, Virkby och Lojo ligger till stor del på grundvattenområde, sade Söderlund i intervjun sommaren 2020.

Bernt Nordman leder klimatprogrammet vid WWF Finland.
Bildtext Bernt Nordman leder klimatprogrammet vid WWF Finland.

Vad betyder EU:s skogsstrategi för Västnyland?

Även Västnyland, såsom hela Finland, har mycket skog. Siffrorna varierar lite men Naturresursinstitutet Luke uppger att 61 procent av markarealen består av skog. Uppgiften härstammar från riksskogstaxeringen.

– EU:s nya skogsstrategi till år 2030 har en ny skrivning gällande kalavverkningar, eller slutavverkning - de ska verkställas bara när det är nödvändigt, säger Bernt Nordman, klimatansvarig vid WWF Finland. I övrigt ska vi ha kontinuitetsskogsbruk, då skogsägaren gallrar lite i sänder ur en skog med olika träslag i olika ålder, förklarar Nordman.

Kontinuitetsskogsbruk är bättre ur klimathänsyn, särskilt på torvmarker, även vid sydkusten, förtydligar han.

– Den här utvecklingen är ju inte ny, diskussionen har pågått redan länge, men EU:s strategi kommer att försnabba det pågående arbetet i skogen.

Slutavverkningarna i skogen, då alla stammar fälls, är problematiska för klimatet, eftersom det då frigörs stora mängder koldioxid, som lagrats i skogen. Genom att gallra lite i sänder bevarar skogarna sin kolsänka. Det här är centralt för att förhindra klimatförändringen - ett allt varmare och oberäkneligare klimat.

EU uppmuntrar också i sin skogsstrategi till satsningar på virke för långvariga produkter, alltså sådana som binder kol.

Det här är den första delen av två kring EU:s skogsstrategi fram till år 2030. I den andra delen hör vi även skogsägare. / Anna Savonius, reporter.