Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Hur giftiga är egentligen cyanobakterierna? Giftinformationscentralen: "Osannolikt att människor drabbas av allvarliga symtom" 

Ett barn leker vid vattnet på Sandudds badstrand i Helsingfors
Bildtext Barn älskar att plaska på stranden - när vågar man låta dem simma?

Cyanobakterierna är lömska och många oroar sig för hälsoeffekter av att simma i havsvatten där det förekommer cyanobakterier, eller blågröna alger som de tidigare kallades. Men internationellt sett finns det synnerligen få undersökningar som kan koppla cyanobakterier till allvarlig skada på hälsan.

Myndigheter både i Finland och i Sverige avråder kategoriskt från att simma då det finns cyanobakterier i vattnet. Orsaken är att cyanobakterier kan producera både lever- och nervgifter.

Giftiga cyanobakterier oroar också barnfamiljer som ofta vänder sig till Giftinformationscentralen vid HUS för att få råd. Varje år får Giftinformationscentralen ta emot upp till flera hundra samtal om cyanobakterier.

- En kallsup är inte farlig trots att det finns blågröna alger i havet, säger Aino Pennanen som är avdelningsläkare vid Giftinformationscentralen.   

En kallsup är inte farlig

― Aino Pennanen, Giftinformationscentralen

Pennanen förklarar att cyanobakterier kan förorsaka symptom som oftast är rätt lindriga och går över inom några dagar. 

Blågröna alger utanför Rosala 21.7.2014
Bildtext När cyanobakterier torkar på stranden kan bakterierna bli turkosa.

- De symtom som man kan förvänta sig om man dricker, simmar eller badar i vatten där det finns rikligt med cyanobakterier är magont, illamående, kräkningar, diarré, feber, förkylningssymtom, huvudvärk, hudirritation och andra allergiska symtom.

Magsymtom börjar inom 3-5 timmar och andra symtom inom 24 timmar. Det är sällan man behöver uppsöka vård på grund av dem, förklarar Pennanen. 

Pennanen berättar att man kan bli tvungen att uppsöka vård ifall man får ögon- eller öroninflammation eller blir uttorkad på grund av magsjuka.  

I Australien konstaterade man tillfälligt förhöjda levervärden hos människor efter att de hade druckit vatten från en dricksvattenreservoar där det växte cyanobakterier. I Brasilien fick dialyspatienter allvarliga leverskador efter man använt vatten där det fanns rikligt med cyanobakterier som dialysvätska.

Inga kända fall av förgiftning

Cyanobakterien Nodularia spumigena som förekommer allmänt i Östersjön och är vanlig i Skärgårdshavet producerar levergiftet nodularin - hur farligt är det? 

- Enligt Giftinformationscentralens uppgifter har det inte förekommit några allvarliga akuta förgiftningar med cyanobakterier i Finland. Så vitt vi vet har det inte förekommit några fall där levern skulle ha blivit påverkad, säger Pennanen. 

En grötig massa av cyanobakterier bildar ett vackert mönster i den ukrainska floden Dnepr.
Bildtext Vid lugnt väder stiger cyanobakterierna till ytan och bildar ansamlingar - då ska du inte simma.

Hur ser det ut i resten av världen - vad vet man om cyanobakteriers påverkan på människans hälsa? 

- Det är bara i mycket speciella situationer som människor har fått leverpåverkan av cyanobakterier. I Australien konstaterade man tillfälligt förhöjda levervärden hos människor efter att de hade druckit vatten från en dricksvattenreservoar där det växte cyanobakterier. I Brasilien fick dialyspatienter allvarliga leverskador efter man använt vatten där det fanns rikligt med cyanobakterier som dialysvätska, berättar Pennanen.

Cyanobakterier trivs i bräckt vatten - i Östersjön, i Medelhavet och i flodmynningar i till exempel Nordamerika och Australien.  

Gröna alger vid en badstrand.

Cyanobakterien Nodularia spumigena finns allmänt i Östersjön och i flera undersökningar har man konstaterat att där den förekommer så förekommer också alltid levergiftet nodularin (på finska). I Östersjön förekommer också bland annat cyanobakterien Anabaena som också kan producera levergift. I insjöar förekommer dessutom flera cyanobakterier som kan producera nervgift. Forskning har visat att nervgifter ändå inte förekommer i Östersjön utan endast i insjöar.

I offentligheten har det ibland varnats för att nervgifterna som cyanobakterierna kan producera i insjöar kan förlama andningsorganen och att det i värsta fall kan leda till döden. Pennanen konstaterar att forskningen inte har kunnat påvisa att något sådant skulle ha drabbat människor.

- Det anses dock vara möjligt att få lunginflammation om man sväljer eller andas in stora mängder mängder vatten som är rikt på cyanobakterier, berättar Pennanen.   

Konsekvenser på lång sikt är svåra att undersöka

Det finns ingen systematisk forskning kring hur farliga cyanobakterierna är för människor på lång sikt. Det beror på att det är så svårt att undersöka. Det skulle kräva grundliga undersökningar av vattnets beskaffenhet, att man kan utesluta andra orsaker och dessutom borde man ta vävnadsprov från levern. Sådana undersökningar utförs inte rutinmässigt hos människor eller djur, förklarar Pennanen.

Enligt en bedömning gjord av organisationen International Agency for Research on Cancer så finns det inte tillräckligt med bevis för att kunna fastslå om cyanobakterietoxiner är carcinogena för människor eller djur

- Det är jättesvårt att undersöka vilken effekt cyanobakterier kan ha på 20 års sikt. Det hinner ske så mycket annat i en människas liv under dessa år. Det blir så gott som omöjligt att särskilja vad som har förorsakats av cyanobakterier och vad som förorsakats av någonting annat, förklarar Pennanen 

Hos djur vet man att cyanobakterier kan förorsaka skada, men då handlar det ofta om till exempel kor som har druckit stora mängder vatten med cyanobakterier. För hundar kan cyanobakterierna också vara livsfarliga. 

Kim Nordströms bild kom på tredje plats i Hangö fotofestival 2015.
Bildtext Hundar kan råka riktigt illa ut om de får i sig cyanobakterier.

- Det har gjorts djurförsök och det finns en del fallbeskrivningar av djur som har fått leverskada av olika cyanobakterietoxiner, till exempel av nodularin. Men det finns inte någon systematisk forskning om hur farliga cyanobakterier är för djur eller människor, förklarar Pennanen.

Att utsätta människor för gifter från cyanobakterier i forskningssyfte är givetvis uteslutet. Att cyanobakterier skulle kunna förorsaka cancer på längre sikt är också omstritt. 

- Enligt en bedömning gjord av organisationen International Agency for Research on Cancer så finns det inte tillräckligt med bevis för att kunna fastslå om cyanobakterietoxiner är carcinogena för människor eller djur, säger Pennanen.

Det finns alltså internationellt sett ytterst få vetenskapliga undersökningar där man med säkerhet har kunnat fastslå att cyanobakterier skulle kunna förorsaka allvarliga hälsoeffekter för människor. Aino Pennanen säger att det inte finns några bra kliniska studier som skulle påvisa att det finns ett samband mellan cyanobakterier och leverskada hos människor. 

Den mest omfattande listan över medicinsk forskning om cyanobakterier finns att läsa på Världshälsoorganisationen WHOs webbplats.  

Skulle cyanobakterierna vara livsfarliga för människan så skulle vi antagligen veta det vid det här laget

Myndigheter avråder kategoriskt från att simma - tar det säkra för det osäkra

Ändå rekommenderar finländska myndigheter att man ska undvika att simma i vatten där det förekommer cyanobakterier. Det handlar sannolikt om att myndigheter vill ta det säkra för det osäkra, säger Pennanen.

- Eftersom cyanobakterier kan förorsaka magsjuka och hudirritation så uppmanar man folk att inte simma. Även om det inte är direkt farligt så är det obehagligt att bli sjuk, säger Pennanen och tillägger att det främst är djurägare som ska vara försiktiga.

Pennanen konstaterar att trots att man ännu inte vet allt om cyanobakterierna så tyder också avsaknad av information på att bakterierna inte är fullt så farliga som man teoretiskt sett kunde föreställa sig. 

- Skulle cyanobakterierna vara livsfarliga för människan så skulle vi antagligen veta det vid det här laget, resonerar Pennanen.  

Carina Bruun och Filip Store seglar optimistjolle i Galllträsk.
Bildtext På många håll används insjövatten som dricksvatten. Då måste man vara extra försiktig med cyanobakterierna.

Cyanobakterier förekommer också i insjöar och eftersom sjövatten ibland används som dricksvatten så gäller det att vara försiktig. Vatten med cyanobakterier får inte användas som dricksvatten eller diskvatten och absolut inte i bastun där vattnet förångas och gifterna kan andas in.  

Så när vågar man alltså simma?

Valvira ger följande rättesnöre gällande mängder av cyanobakterier i vattnet: liten förekomst av cyanobakterier innebär att det finns synliga små flingor eller stickor i vattnet, riklig förekomst innebär att det finns så mycket cyanobakterier att det har skapats ansamlingar i vikar, eller ansamlingar på havsytan.

Synnerligen riklig förekomst innebär att det har skapats omfattande flottar av cyanobakterier på havsytan, och att cyanobakterierna har samlats på stränderna i tjocka lager. 

Människor leker och umgås vid sandstranden på Sandudden i Helsingfors.
Bildtext Riklig förekomst av cyanobakterier innebär att det bildas ansamlingar på ytan.

När ska man inte gå och simma? 

- Om vattnet ser ut som grön gröt eller då det finns en tydlig ansamling på ytan, eller om den kommunala hälsoskyddsmyndigheten har avrått från att simma - då lönar det sig inte att gå i och simma, säger Pennanen.   

Pennanen konstaterar att om man lätt får irriterad hud så ska man låta bli att simma också om det bara finns små flingor eller stickor i vattnet. 

- Det ska man avgöra själv, konstaterar Pennanen.

Pennanen påminner om att man ska tvätta sig med rent vatten och tvål om man har simmat i vatten med cyanobakterier. Har man fått vatten som innehåller stora mängder cyanobakterier i ögonen ska man skölja noggrant med rent vatten.

Är man osäker kan man alltid ringa Giftinformationscentralen på nummer 0800 147 111.