Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Den hotade klimatkämpen som äter avföring – dyngbaggarnas liv dokumenteras i Hangö

Uppdaterad 23.07.2021 18:07.
En kvinna sitter på knä vid flera ämbare och håller upp kodynga.
Bildtext Heli Vainio, planerare vid Forststyrelsen, tycker att dyngbaggarna är "sympatiska varelser".

Dyngbaggen är en "sympatisk varelse" som bidrar till att minska metanutsläppen från boskap. Många av arterna är hotade, och därför kartlägger Forststyrelsen insekterna och deras levnadsmiljö i Täktom i Hangö.

Dyngbaggen är en skalbagge som trivs på betesmarker. 

– De är små, en halv till en och en halv centimeter stora, framförallt väldigt sympatiska varelser. De har väldigt god syn och ett utmärkt luktsinne, som hjälper dem att orientera sig mot passligt färska dynghögar, berättar planerare Heli Vainio vid Forststyrelsen.

Både larverna och de vuxna dyngbaggarna är beroende av dyngan och äter deras partiklar.

Och därför spenderar dyngbaggarna nästan hela sitt liv inne i dynghögarna, förutom när de förflyttar sig från en hög till en annan.

Höglandsboskap på en äng.
Bildtext Höglandsboskap som betar på ängen på Kobben i Täktom.

Heli Vainio går ut i hagen bland de betande korna och samlar upp färsk dynga i ett ämbar. Olika arter trivs i olika färsk dynga. Sedan går hon till stranden och fyller upp några ämbar med vatten. 

Sedan doppar hon ner dyngklumpar i vattnet och trycker ner dem med ett metallnät under vattenytan. När dyngbaggarna börjar ta sig upp mot vattenytan för rädda sig och är Vainio redo att fånga upp dem med en tesil.

Efter det undersöker hon dyngbaggarna med mikroskop och identifierar både art och kön.

Heli Vainio har 1100 arter hemma och ännu flera individer.

En tatuerad arm och en dyngbagge.
Bildtext Heli Vainio, planerare vid Forststyrelsen, har tatuerat en dyngbagge på sin arm. Hon tycker att dyngbaggarna är "sympatiska varelser".

– De är verkligen sympatiska varelser, de har stora ögon och fingerlika känselspröt. 

Artikeln fortsätter efter ljudklippet.

Heli Vainio kartlägger dyngbaggar i Täktom
Heli Vainio kartlägger dyngbaggar i Täktom - Spela upp på Arenan

En uråldrig klimatkämpe

– Dyngbaggarna minskar på kodyngans metanutsläpp, som är en av de största utsläppskällorna. Enligt forskningen minskar metanutsläppen med en tredjedel tack vare dyngbaggarna, berättar Vainio.

Det finns knappa 50 olika arter i Finland och hälften av dem är hotade.

Att dyngbaggarna är hotade beror främst på tre saker. För det första har de traditionella boskapsgårdarna har minskat i antal och ersatts av ett modernt, industrialiserat jordbruk. För det andra har betesmarkernas kvalitet har blivit sämre och för det tredje innehåller kodyngan mera kemikalier och läkemedel, vilket i sin tur påverkar dyngbaggslarverna.

Dyngbaggar i en tesil.
Bildtext Dyngbaggarna har en mycket intressant ekologisk roll som har att göra med näringsämnenas kretslopp på betesmarkerna, säger Heli Vainio.

Forststyrelsen tar tillvara informationen och använder den för att kunna sköta och bevara deras livsmiljöer. Om man hittar utrotningshotade arter så beaktas de särskilt.