Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Första hindret avklarat för största medaljhoppet – Potkonens vågade stormoffensiv var nära att bli kostsam: "Benen kändes som gröt"

Programmet är inte längre tillgängligt

Benen tänkte inte bära – men Mira Potkonen fick till slut le lättat efter segern över hårt slående Maïva Hamadouche. En ursinnig inledning banade vägen för segern, men kunde också ha fällt Potkonen som knappt kunde stå i den sista ronden. "Det var en verklig viljeseger", säger hon till Yle.

– Det blir en galen match! Hon attackerar som en allmän åklagare, sa Mira Potkonen inför matchen mot Maïva "giftet" Hamadouche.

Det var en lögn.

Det var Potkonen själv som gick ut som en vettvilling i den första ronden så att de hårda träffarna ekade över sumoarenan Kokugikan, där många åskådare inte sitter, utan halvligger på röda mattor. 

Veteranboxaren var pigg och boxades smart i ett ursinnigt tempo. Glöm tyfonen – här kommer Mira Potkonen! 

Hon rodde hem den första ronden med enhälliga domarröster, totalt rättvist.

– Hyvä Mira! hördes någon ropa. 

Kunde knappt hålla sig stående

Men inledningen var ett dubbeleggat svärd. Redan i den andra ronden började Potkonen se trött ut.

– In med handen! Håll huvudet kallt, ropade tränaren Maarit Teuronen med oroad stämma, då hon följde med från sidan. 

Potkonen gjorde det som krävdes och vann också den ronden enligt fyra av fem domare. 

Sedan tog bensinen slut. Den tredje ronden blev plågsam att se för finländska fans. Potkonen var totalt slutkörd och vacklade runt i ringen – till och med föll omkull – medan Teuronen oroligt ropade hur många sekunder det var kvar av ronden. Men hon höll ut.

Nu när det är förbi känns det bra, men jag måste hålla ihop mig i de följande matcherna.

― Mira Potkonen

Hamadouche gestikulerade uppgivet då hon fick höra om förlusten. Tre av fem domare hade Potkonen som vinnare, bara en var på motståndarens sida. Då fransyskan gick förbi Potkonen i intervjuzonen visade den missnöjda fransyskan tumme ner.

Potkonen var väldigt fåordig efter matchen och tog stöd av ett räcke då hon skulle intervjuas. Det stod klart att hon inte hade återhämtat sig ordentligt. 

– Nu när det är förbi känns det bra, men jag måste hålla ihop mig i de följande matcherna. Det här var en verklig viljeseger.

Tränaren Teuronen hade mer att säga: 

– Det började sjukt bra, men jag vet inte … Mira sa att benen började kännas som gröt i den andra ronden. Motståndaren attackerade också för fullt, så lätt var det inte. 

Dags för nytt smeknamn?

Det blev inte tredje gången gillt för Hamadouche. Potkonen vann över henne i EM-finalen för två år sedan, med alla domarröster. Också 2013 var Potkonen klart bättre då boxarna möttes.

Hamadouche har ena foten i proffsboxningen och är IBF-förbundets regerande världsmästare. 

Resultatraden genom åren: 21 segrar och bara en förlust. Anmärkningsvärt är att hon vunnit 18 gånger på knockout – ovanligt för damboxare i viktklassen. 

Problemet för Hamadouche är att amatörboxningen är en annan värld – och den här gången verkade hon överrumplad av Potkonens taktik att gå ut stenhårt.

Kanske Potkonen förtjänar ett nytt smeknamn? Vad sägs om motgiftet?

"Blir en helt annorlunda match"

Potkonens uppladdning var som ett avslappnat lugn före stormen. Hon har lyssnat på Tapani Kansa och haft det gott tillsammans med vännen och rumskamraten Satu Mäkelä-Nummela. 

Duon har skämtat om att de varit fulla varje kväll och att de måste använda ordbok för att förstå varandra. 

Tillsammans är boxaren och skytten 90 år gamla. Potkonen är egentligen för gammal för att boxas i OS, men hon fick ett undantagstillstånd på grund av att spelen flyttades. 

Nu får vännerna fortsätta lyssna på klassiska finländska låtar tillsammans.

Mira Potkonen i farten i Tokyo.
Bildtext Det satt hårt åt – men Potkonen gjorde det som krävdes.

Potkonen möter andraseedade Oh Yeon-ji på fredag. Sydkoreanen är trefaldig asiatisk mästare och Potkonen går in som underdog. 

Yeon-jis stil skiljer sig från Hamadouches. Hon är en teknisk och väldigt rörlig – en boxartyp som Potkonen haft svårt med genom åren. 

– Vi börjar förbereda oss i morgon. Det blir en helt annorlunda match, säger Teuronen. 

Det kommer att bli jämnt – men ringräven Potkonen är van.

Tajta segrar förde henne till brons i Rio. Då vann hon knappt både i åttondelen mot brasilianaren Adriana Araujo och i kvartsfinalen mot Katie Taylor.

Floppen i OS-kvalet är ett minne blott, nu är himlen taket för Finlands största medaljhopp. 

Men vägen till medaljmatcherna är fortfarande lång i Tokyo, där volontärer ivrigt desinficerar ringen mellan matcherna. I Rio krävdes två segrar för ett brons, nu krävs tre. 

Om Potkonen tar medalj blir hon den äldsta blåvita idrottaren att göra så sedan gymnasten Heikki Savolainen vann guld i London 1948.