Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

"Det finns inga snabba pengar i skogen" – så här tänker skogsägaren Thomas Lindholm i Snappertuna och Mai Suominen vid WWF om Europas nya strategi

Thomas Lindholm står vid sin skördetröska.
Bildtext Thomas Lindholm är skogsägare och jordbrukare i Västnyland.

Är de olika tankegångarna kring skogsbrukets framtid konstgjorda eller verkliga? Ska EU bestämma hur vi förvaltar vår skog i Finland? Skogen har minskat dramatiskt i Europa medan den fortfarande upptar mycket av Finlands areal, omkring 60 procent i Nyland, enligt Naturresursinstitutet Luke. Diskussionen har tagit fart i och med EU:s strategiprogram fram till 2030, med mål att öka mängden skog i Europa.

– Skogsägarna värnar visst om naturvärden i sina skogar och är måna om att de mår bra. Slår barkborren till ordentligt och skogen börjar självdö, då vill man som skogsägare rädda råvaran, fälla träden så att de inte ruttnar bort, säger skogsägaren Thomas Lindholm i Snappertuna.

Han ser inte någon konflikt mellan skogsexperter och skogsägare – men han efterlyser en bättre dialog om skogsbrukets framtid i ljuset av klimatfrågan i offentligheten i dag.

Yle Västnyland ber Lindholm kommentera skogsbruket i samband med EU:s strategi för skogen till år 2030 - en strategi som ska öka mängden skog i Europa och tillåta slutavverkningar (kalhyggen) bara i nödfall. Vi har tidigare tagit upp flisens och kalhyggenas framtid i ljuset av EU:s planer. Flisens betydelse i Västnyland, för att producera fjärrvärme, är stor.

– Jag tycker inte att det finns en konflikt om VAD skogen används till i dag, säger Lindholm. Vi odlar inte heller skog bara för råvarans skull, att få råvara till cellulosaindustrin. Vi hugger inte heller en kalyta för ros skull, det finns alltid en orsak bakom.

Alla skogsägare tycker inte heller lika och var och en har rätt till sin egen åsikt

― Jordbrukare Thomas Lindholm

Lindholm säger att de flesta skogsägare inte går runt i sina skogar med euron för ögonen.

– Vår utgångspunkt är att skogen ska må bra och den ska vara välskött med allt vad det innebär. Sedan får skogsägaren ju sin belöning i och med att man avverkar träden. Det gör man när skogens tillväxt har avtagit och den inte mera kan ta upp samma mängd koldioxid som ett yngre bestånd kan göra.

För Lindholm är skogens naturvärden självklara för skogsägaren, han ser inget märkligt eller omstritt gällande den frågan.

- Diskussionen gällande klimatet och skogsbruket är alltför svartvit, fortsätter han. Man försöker hitta rätt och fel i resonemanget kring skogsförvaltning – medan lösningen finns någonstans mittemellan. Nu borde vi lyssna på varandra lite mer i klimatfrågan.

Större öppenhet från skogsägarnas sida behövs

Han betonar också att skogsägarna själva måste vara aktiva i samhällsdebatten, synas och höras. Skogsägarna i södra Finland är många och skogsfastigheterna är ganska små.

– Alla skogsägare tycker inte heller lika och var och en har rätt till sin egen åsikt. Vi har aldrig haft så mycket skog i Finland som nu och det är ju resultatet av målmedvetet arbete, säger han. I en välskött skog uppstår det färre skogsbränder till exempel, det blev vi påminda om i samband med skogsbränderna i Sverige i fjol somras.

Här kan du lyssna på hela intervjun med Thomas Lindholm:

Thomas Lindholm: Ingen skogsägare kan undgå klimatfrågan
Thomas Lindholm: Ingen skogsägare kan undgå klimatfrågan - Spela upp på Arenan

Lindholm säger att varken han eller andra skogsägare kan undvika att tänka på klimatfrågan när det gäller skogen. Han är också lite trött på hur mycket utrymme klimatfrågan får i offentligheten i dag.

– Varje gång jag överväger en skötselåtgärd i skogen tänker jag på klimatet. Ett exempel är insektangrepp, som ökar under varmare tider. Ifall jag sköter min skog så att den växer så gör jag min största insats för miljön. Ifall jag inte röjer och gallrar i min skog så binder den inte kol på samma sätt som en välskött skog.

Skogsägarna i Västnyland till åldern komna – påverkar det skogsbruket i dag?

Thomas Lindholm säger att en stor del av skogsägarna i Västnyland är äldre, alltså 60-plus. Det kan ha betydelse för viljan att diskutera nya tankar kring skogsbruk.

– Kanske upplever de att de har sin aktiva skogsägarkarriär bakom sig och då kanske man inte engagerar sig på samma sätt i skogsfrågor som en yngre skogsägare gör. Man är eventuellt försiktigare med att vidta åtgärder i skogen, funderar han. I samma andetag säger han ändå att det är svårt att uttala sig för någon annan skogsägare.

Han minns ännu när han själv som ung skogsägare planterade sina första plantor – känslan av att hinna utföra en mängd skötselåtgärder i sin skog och se den växa och utvecklas – innan han själv blir pensionär.

Ledande sakkunnig i skogsfrågor vid Världsnaturfonden WWF i Finland, Mai Suominen.
Bildtext Mai Suominen är ledande skogsexpert vid WWF i Finland.

Vi behöver förädla skogsprodukterna, för att binda kolet

― Mai Suominen, ledande sakkunnig i skogsfrågor, WWF


För att belysa EU:s skogsstrategi och dess betydelse för finländskt skogsbruk hör vi också Mai Suominen som är ledande sakkunnig i skogsfrågor vid WWF Finland.

En omstridd fråga i skogsförvaltning handlar om hur skogsägaren förvaltar sin skog.

– Det har alltid funnits en konflikt i Finland gällande vad skogsägaren förtjänar på sin skog och för vilket ändamål råvaran sedan används, säger Mai Suominen. Vi har traditionellt odlat skog för cellulosaindustrins behov med slutavverkning som mål. På det sättet får skogsägaren försäljningsinkomst.

Hon fördjupar resonemanget:

– Ifall virket kunde användas till annat än inom traditionell cellulosaindustri – eller om produkterna som tillverkas av virket kunde förädlas längre – då kunde skogsägarna ha möjlighet till lika goda inkomster. De kunde dessutom förvalta sina skogar på ett annat sätt än i dag, resonerar Suominen. Det här skulle också gynna klimatet.

Hon hänvisar också till undersökningar som visar att allt fler skogsägare vill trygga naturvärden i sina skogar. Ägarna upplever att också andra aspekter, förutom de ekonomiska, är viktiga.

– Den offentliga diskussionen gällande det här släpar efter, säger hon.

Här kan du lyssna på intervjun med Mai Suominen:

Det går att kombinera olika synsätt då man fäller skog, säger Mai Suominen på WWF
Det går att kombinera olika synsätt då man fäller skog, säger Mai Suominen på WWF - Spela upp på Arenan

Tidigare i denna text nämnde ju skogsägaren Thomas Lindholm att naturvärden i skogen är självklara för dagens skogsägare.

I Naturresursinstitutet Lukes undersökning Skogsägaren 2020 har antalet skogsägare som funderar på en övergång till kontinuerligt skogsbruk minskat och de osäkra skogsägarnas antal har ökat. Det råder stor osäkerhet kring vad det kontinuerliga skogsbruket egentligen går ut på.

Ersättningarna för att bevara skogens kolsänka kommer att lyftas fram bättre

― Mai Suominen, WWF

Som ett led i klimatfrågan är det i dag möjligt för skogsägare att freda sin skog, enligt Metso-programmet – och lyfta ersättning, som motsvarar en slutavverkning.

Mai Suominen ser också möjligheter till lika stora förtjänster för skogsägare som kontinuerligt gallrar i sin skog, utan att slutavverka den. Kontinuerligt skogsbruk kommer på sikt att innebära lika stora förtjänster som via slutavverkning (eller kalhygge).

– Ersättningarna för att bevara kolsänkan i skogen kommer också att stiga fram starkare än hittills. Den här frågan blir aktuell för varje skogsägare att tänka på. Diskussionen kring skogarnas kolsänka leder också till att skogsägarna behöver fundera på vilken betydelse de egna skogsbesluten har i det stora hela, säger Mai Suominen, ledande sakkunnig i skogsfrågor vid Världsnaturfonden WWF i Finland.

Suominen summerar till sist att EU:s skogsstrategi för 2030 också innebär en stor utmaning för skogsindustrin i Finland. Vi behöver kunna förädla våra skogsprodukter i högre grad än tidigare. Men en viktig tanke i strategin handlar också om förbränning:

– Vi måste få ner användningen av fossila bränslen men också förbränningen av ved, det här är den stora frågan. Det är inte hållbart att bränna ved med tanke på klimatet, säger Suominen.

Hon betonar att landet behöver energi och därför behöver vi tänka efter noga vilka steg vi måste ta för att fatta beslut visavi skogen.

– Hur mycket kan vi bränna för att klara oss - och hur ser framtiden ut. Det är stora frågor vi måste ta itu med, avslutar Suominen.

Bernt Nordman på Världsnaturfonden WWF kommenterar strategin här:

EU:s skogsstrategi är bättre än väntat, säger Bernt Nordman på Världsnaturfonden WWF
EU:s skogsstrategi är bättre än väntat, säger Bernt Nordman på Världsnaturfonden WWF - Spela upp på Arenan