Hoppa till huvudinnehåll

Natur

Åtta frågor och svar om främmande arter – ett lika stort hot som klimatförändringen

Uppdaterad 31.07.2021 11:33.
en rosa vresros
Bildtext Vresrosen är en främmande invasiv art i Finland och kan lokalt hota sällsynta arter.

Främmande arter betraktas som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, men hur mycket vet vi om våra främmande arter egentligen? Allt är nämligen inte så svart och vitt som vi tror, säger experterna.

Förlusten av vår biologiska mångfald är ett lika akut problem som klimatförändringen. Det slog 550 experter fast redan för några år sedan då IPBES:s stora rapport om biologisk månfald publicerades. Och eftersom främmande arter betraktas som ett av de största hoten mot vår biologiska mångfald så behöver vi också bekämpa dem.

Men vad är en främmande art egentligen och vem bestämmer om den ska vara invasiv eller inte? Vi ställde några kniviga frågor till Johan Ekroos, som är biträdande professor i agroekologi vid Helsingfors universitet.

Människan är orsaken till våra främmande arter

Vår natur är i ständig förändring. Arter kommer och går och de som förflyttar sig naturligt till vårt land på grund av klimatförändringen eller andra orsaker skapar oftast inga problem. Men bland främmande arter finns det hotbilder.

1. Johan Ekroos, vad är en främmande art?

– Främmande arter är arter som inte borde kunna flytta sig till ett område på egen hand, på grund av till exempel spridningsbarriärer (såsom exempelvis berg och hav, red.anm).

– Men tack vare människan sprids de. Och börjar de skapa direkta problem så betraktas de som invasiva.

Bild på en brunpälsig mink på en sten.
Bildtext Ungefär tio procent av alla främmande arter i ett land blir förr eller senare invasiva. Det här är en mink som i Finland är en främmande invasiv art.

2. Men för vem är de invasiva arterna problematiska? För naturen? För människan?

– Det kan faktiskt vara både och i olika sammanhang. Det finns exempel runtom i världen där invasiva arter blivit problematiska för människan. Men i det finska sammanhanget så pratar man mer om hur de påverkar den biologiska mångfalden.

Ekroos poängterar att en främmande invasiv art oftast är problematiskt på lokalt håll och inte överallt i ett land.

– Jag tycker till exempel att vresrosen är en jobbig art eftersom den ställer till med problem i sandiga öppna områden som ofta har sällsynta och rödlistade arter som bara finns på ett eller få ställen. Och då kan vresrosen ta över hela stränder om man inte bekämpar den.

En invasiv art som legitimt kan vara ett problem för den biologiska mångfalden på ett ställe kanske inte är det på ett annat ställe

― Johan Ekroos, biträdande professor i agroekologi
jätteloka i naturen bredvid en landsväg
Bildtext Jättelokan är en invasiv art som även är hälsoskadlig för människan. Om man får vätskan från växten på sin hud och samtidigt exponeras för solljus kan man få brännskadeliknande symtom med kliande hudutslag och blåsor som kan bli stora och smärtsamma.

Allt är inte så svart och vitt i naturen – gäller också främmande arter

3. Varför brukar man säga att allt inte är så svart och vitt då det gäller främmande arter?

– Forskare kan ha olika syn på prioriteringar. Resurserna är begränsade så om man verkligen vill bli av med invasiva arter så får man prioritera och det är kanske inte så enkelt.

– Direkt vetenskaplig evidens finns inte riktigt heller, vilket gör det ännu svårare, för är man en yrkesbiolog så måste man ändå göra någon slags bedömning och den bedömningen kan skilja sig åt bland forskare.

blomsterlupin i naturen
Bildtext Lupinen, som är en invasiv främmande art, kan på vissa ställen vara bra för till exempel landskapets produktion av pollen, men om det råkar finnas någon sällsynt ängsart där lupinerna breder ut sig, så då kanske det är viktigare att bekämpa den.

Det viktigaste enligt Ekroos är att man funderar på vad som är viktigast lokalt på det område där den invasiva arten sprider sig och utgå från det då man tar till åtgärder.

Naturliga arter är mindre riskabla att skapa problem – men problemen kan nog finnas

4. Finns det tomrum i våra ekosystem som gör att en naturligt förekommande art kan komma in och göra stor skada på ekosystemet? Eller gäller det här fortfarande bara invasiva arter?

– Man brukar utgå i från tanken att arter som finns på vissa områden är bättre anpassade till den näringsväv som finns där. Och arter som naturligt förekommer i vår natur räknas då som mindre riskabla att konkurrera ut andra arter eller sprida sig snabbt och dominera mera i näringsväven.

Men det här är inte heller så svart och vitt, säger Ekroos, och nämner skarven som exempel.

– En biolog skulle säga att storskarven som häckar i Finland är naturligt förekommande, det skulle jag också säga, men jag skulle ändå inte säga att den inte har någon effekt.

Och då är vi igen tillbaka till den mänskliga och etiska sidan av det hela. Vad är det vi vill ha? Hur mycket ska vi styra och ställa?

― Johan Ekroos, biträdande professor i agroekologi
Mårdhund.
Bildtext Mårdhunden klassas sedan 2019 som en främmande invasiv art inom EU och kan utgöra stora skador i bland annat våtmarker och i skärgården.

Arter riskerar dö ut ifall inget görs mot invasiva arter

Mårdhunden är en främmande invasiv art trots att den vandrat hit till Finland från dåvarande Sovjetunionen på 30- och 40-talet, men där hade den också flyttats från östra Asien till den Europeiska delen av Ryssland av människan.

5. Men finns det någon art som naturligt flyttat hit som senare betecknats som främmande invasiv art?

– Jag tror inte det, säger Ekroos och hänvisar till nätsidan Vieraslajit, där man kan bekanta sig mera med invasiva arter.

6. Vad är det värsta scenariot om inga åtgärder görs mot främmande invasiva arter?

– Jag skulle säga att det värsta är att de blir väldigt dominerande och tar över på stor skala i ekosystemen. Och då riskerar det att många arter dör ut eller minskar i täthet, vilket skulle få sekundära effekter. Det skulle alltså leda till en stark reducering av biologisk mångfald på många områden.

Isberg i sydvästra Grönland, Skovfjord - klimatsatsning
Bildtext I och med klimatförändringen har man börjat diskutera om det krävs att vi medvetet förflyttar arter norrut för att rädda dem från hotade landskap. Men frågan är igen vad som är rätt och fel?

Kaktus i Australien skulle vara en fin prydnadsväxt – tog över allt och allting

7. När bestäms det då att en art är invasiv? Har det gjorts forskning före eller hur fungerar det?

– Jag skulle säga att det oftast går till som så att man säger "ojdå" och ganska direkt inser att det här inte ser bra ut. I Australien införde man för länge sedan en kaktus som man tyckte var en fin prydnadsväxt som sen otroligt snabbt spred sig i terrängen. Och då märkte man, att "oj, det här var inte så bra".

Det här löste man sedan genom att införa en fjärilsart som åt upp kaktusen, men idag vet man att det inte heller bara är sådär att införa en ny art för att få bukt med den gamla, säger Ekroos.

– Idag vet vi att arter som införts för att hålla ett problem i schack kan bli ett problem i sig själv.

Den här synen har nog förändrats väldigt mycket. Idag är man försiktig och vi uppmannas att undvika att föra in främmande arter och direkt assistera i spridningen. Det är definitivt mindre accepterat idag än vad det var på 1800- och 1900-talet

― Johan Ekroos, biträdande professor i agroekologi
två signalkräftor som en fiskare håller i i sin hand medan han står i en fiskebåt i vattnet
Bildtext Signalkräftan är en invasiv främmande art som är aktuell just nu. Den tog man hit till Finland för att rädda kräftbestånden som drabbats av kräftpest, men det visade sig att även den här kräftan bär på sjukdomen.

Vi har varit duktiga på att flytta arter både medvetet och omedvetet

8. Slutligen, är det klimatet eller människan som är orsaken till de flesta nya arter här i Finland?

– Om vi talar om de senaste 100 åren med globalisering och allt i Finland, så skulle jag nog säga att det tillsvidare är människan, framförallt på växtsidan där vi har många trädgårdsväxter som förvildats.

– Klimateffekten är tydligare bland arter som rör på sig mycket, såsom fjärilar och fåglar. Växtarterna är inte lika mobila som djur.

Men går man tillräckligt långt tillbaka i tiden, så har klimatet haft en gigantisk effekt på de arter vi har, i och med istider och annat

― Johan Ekroos, biträdande professor i agroekologi

Frågan är hur snabbt den pågående klimatförändringen riskerar hota den biologiska mångfalden, eller kanske det är extrema översvämningar och bränder som i sin tur lägger dödsstöten? Det är frågor som inte ens Johan Ekroos kan svara på.

Bilar övertäckta med vatten på en motorväg i Tyskland.
Bildtext Vi har sett många översvämningar på jordklotet den här sommaren. En fråga som Ekroos och många andra forskare nu ställer sig är ifall extrema väderfenomen kommer har större inverkan på den biologiska mångfalden än en långsamt varmare temperatur?

Huvudbilden i artikeln ändrades 31.7 från en vitkindad gås till en vresros eftersom det felaktigt stod att gåsen är en främmande art i Finland.