Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Rapport: Europa exporterar vapen som driver folk på flykten

Personer köar till en buss.
Bildtext Tiotusentals människor måste hösten 2020 fly undan kriget i Nagorno-Karabach. Flyktingar från Nagorno-Karabakh väntade på en buss i Jerevan i november i fjol.

Vapen är en av världens mest lönsamma handelsvaror, och även Europas länder tjänar grova pengar på export av militär materiel. Enligt en nederländsk tankesmedja finns det ett direkt samband mellan den europeiska vapenexporten och fördrivningen av över en miljon människor.

Rapporten från Transnational Institute (TNI), som publicerades på onsdagen, tecknar en dyster bild av vapenhandelns bidrag till den globala flyktingkrisen.

Trots FN:s vapenhandelfördrag och EU:s regler för vapenexport beräknar TNI att vapen av europeisk tillverkning medverkat till att driva bort runt 1,1 miljon människor från konfliktzoner.

Enligt vad koordinator Niamh Ni Bhriain vid TNI säger till webbmagasinet EUObserver, är antalet fördrivna "en konservativ bedömning", som grundar sig på fallstudier under en bestämd tidsperiod. Den verkliga siffran kan vara åtskilliga miljoner människor.

TNI noterar även att Europa fått satsa allt mer på att bygga ut sitt gränsskydd för att hejda strömmarna av flyktingar – strömmar, som Europas egen vapenexport medverkat till.

IS använde bulgariska raketvapen

För sin rapport har Transnational Institute analyserat konfliktsituationer, där vapen, vapenkomponenter och annan materiel från Europa har använts.

Till exempel har Italien exporterat komponenter till attackhelikoptrar av typen T-129 ATAK till Turkiet. De kom till användning vid turkiska angrepp mot Afrin i norra Syrien år 2018 och 2019. Runt 180 000 människor fick fly undan attackerna.

Enligt rapporten har Turkiet också köpt både brittisk, fransk och tysk militärmateriel, bland annat raketer och raketbatterier, som exporterats vidare till Azerbajdzjan. Raketerna monterades på drönare, och användes under striderna i Nagorno-Karabach förra hösten. Runt 90 000 armenier måste fly under det sex veckor långa kriget.

Bulgariska raketvapen, som levererats till USA och Saudiarabien, har på okänt vis kommit i händerna på terrorgruppen IS. Vapnen användes bland annat i kampen om provinsen Anbar, där mer än 500 000 människor måste fly.

Även Kongo-Kinshasas poliskår och armé har enligt rapporten anskaffat mycket vapen från Bulgarien. Vapnen har brukats under konflikten i Norra Kivu, som även den har resulterat i över en halv miljon flyktingar.

Vidare har Libyen skaffat italienska patrullbåtar, och brukar dem till att stoppa flyktingar och migranter som söker korsa Medelhavet.

Vapen alltmer långlivade – uppföljning oerhört svårt

TNI:s upptäckter offentliggörs lagom till 70-årsdagen av FN:s flyktingkonvention – det internationella avtalet om vilka rättigheter flyende människor har. Men det sker också vid en tidpunkt då Europas vapenindustri stärker sin ställning globalt. Under åren 2016 till 2020 stod Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien för 22 procent av all vapenexport i världen.

Sedan 2017 har Europa sålt vapen för 35 miljarder euro till länder i Nord- och Västafrika. Enbart Frankrikes andel av exporten var 14 miljarder euro.

Liknande siffror presenterades i november 2020 av det undersökande journalistnätverket Lighthouse Reports, tillsammans med tv-kanalen Arte och tidskriften Mediapart. Det befanns att franska artilleripjäser användes av saudiska styrkor i kriget i Jemen.

EU har riktlinjer som ska garantera att vapen inte exporteras till krigszoner, eller används på olagligt vis. Men det är i praktiken omöjligt att förhindra att vapen som inhandlats i laglig ordning kommer på avvägar. Eller som Emmanuel Levacher, chef för den franska försvarsmaterielkoncernen Arquus, uttrycker det för tv-kanalen Euronews:

– Det är omöjligt att på längre sikt följa med hur utrustningen används, det är varor som håller i åratal, till och med i årtionden. Det är ett verkligt samtalsämne, men det finns inte alltid utan vidare en praktisk lösning.