Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Skogsbränderna har många olika effekter: Från askan och förstörelsen föds nytt liv, men de medför också nya hot

Skogsexpert Kari Laiho står vid ett skogsbryn.
Bildtext Spåren av skogsbranden täcks av björkar och mjölkört. Skogsexperten Kari Laiho är häpen över hur snabbt brandområdet i Pyhäranta har repat sig.

Nya områden för utrotningshotade arter föds till följd av skogsbränder, men bränderna medför samtidigt nya hot för skogsägare. För att skogsägarna ska få ens en liten ersättning för den förstörda marken rensas trädstammar som lämnats i brandområdet ofta bort. För naturen skapar de här åtgärderna tudelade effekter. 

Antalet skogsbränder i Finland exploderade i juli på grund av torkan som orsakades av värmeböljan. Brandområdet i Kalajoki var hundratals hektar, vilket är exceptionellt stort då bränder oftast omfattar bara några hektar. Ett annat undantag är branden i Muhos i Norra Österbotten i fjol, då över 250 hektar brann.

Risken för skogsbrand ökar i och med långvariga väderfenomen, såsom den här sommarens långa torra och heta period, samt på grund av metoder för jordbearbetning som slår gnistor. 

En del arter behöver bränder

Ilkka Vanha-Majamaa, forskare på Naturresursinstitutet Luke, ser att skogsbränderna har två olika effekter. 

– Skogsbränder är en naturlig del av skogens dynamik. Under bränderna frias näringsämnen som på lång sikt ökar naturens mångfald. De kortsiktiga effekterna är i det stora hela och med tanke på trädbeståndets värde mycket negativa. Bränderna har alltså många olika effekter. Men de beror på omfattningen och intensiteten av branden, alltså om det är fråga om en lätt jordbrand eller kraftig toppbrand. 

Ilkka Vanha-Majamaa, LUKE
Bildtext Ilkka Vanha-Majamaa säger att skogsbränder på lång sikt kan ha positiva effekter.

För naturens mångfald ger skogsbränder rum för utrotningshotade arter som är beroende av bränder för att kunna överleva.

– Tre procent av de utrotningshotade arterna behöver skogsbränder. Bland dem finns både insekt- och växtarter, säger Vanha-Majamaa. 

Skogsbränderna hjälper också arter som trivs på torra sluttningar eftersom de här områdena kan ha blivit täckta av granar och växt ihop. Enligt Vanha-Majamaa brinner de här områdena nuförtiden inte lika ofta som de skulle göra utan människans påverkan. 

– 16 procent av de utrotningshotade arterna är sådana arter som är beroende av brandmiljöer av det här slaget, säger Vanha-Majamaa.

I Pyhäranta brann 40 hektar skog år 2018

För tre år sedan hade brandkårerna i Pyhäranta i Egentliga Finland bråttom. En brand som möjligtvis startade från en gnista från en skogsmaskin hotade redan boendehus innan branden äntligen var under kontroll. 

För skogsägarna var det ett hårt bakslag att den täta timmerskogen försvann. Skogsspecialisten Kari Laiho från skogsvårdsföreningen Lounametsä säger att man på olika sätt försökte göra skogen till ett naturskyddsområde. Diskussioner med myndigheter och ministerier ledde ändå ingen vart och träden som stod kvar fälldes och såldes som virke.

Då man rör sig på brandområdet kan man se på de stora stubbarna att en del av träden är över 100 år gamla. 

Kolme vuotta (2018) sitten palanut metsäalue Pyhärannassa
Bildtext Skogsområdet i Pyhäranta förvandlades till ett kalhygge.

Förra året besökte också Ilkka Vanha-Majamaa Pyhäranta. Då mådde de planterade tallplantorna dåligt i den heta marken och många plantor hade torkat. 

Nu tittar Kari Laiho förvånat på terrängen. 

– En stor förändring har skett. Ännu i fjol var synen tröstlös. Nu börjar mjölkörten ge vika för träden. Näringen kommer från den gödslande askan. 

Askan ger näring för de nästa tjugo åren. Enligt Laiho växte nya arter snabbt fram i terrängen.

Inget naturskyddsområde i Pyhäranta

Många önskar kunna använda naturvårdsbränning i större utsträckning i skogsvård, men på grund av förändrad praxis väljer skogsägarna ofta hellre att sälja träden till exempel till värmekraftverk.

Tidigare var skogsägare inte tvungna att betala då räddningsverket beställdes för bränningsarbetet, eller då de skaffade försäkring. 

Skogsspecialisten Kari Laiho säger att brandområdet i Pyhäranta skulle ha tillämpat sig väl som ett naturskyddsområde. 

– Vi undersökte grundligt möjligheterna för ersättning för skogen, men slutligen skulle det endast ha varit möjligt att få ett belopp som motsvarade skogens värde efter branden. Ingen skogsägare gick med på det för det priset, utan ville fälla de kvarstående träden.

På det drabbade området fanns det 150-200 kubik döda eller skadade träd. Enligt skogslagen måste trä över 10 kubik avlägsnas på grund av risken för insekter. 

Skogarna i närheten skulle enligt Laiho ha varit i fara om de döda träden hade lämnats kvar. 

– Det hade kunnat aktivera märgborrarna och barkborrarna. Träden som stod kvar, en del levande och en del döda, hade lätt kunnat leda till insektskador i grannskogarna.

Kolme vuotta (2018) sitten palanut metsäalue Pyhärannassa
Bildtext Tallplantorna blir yviga eftersom aska innehåller många nyttiga näringsämnen.

Har skogsbränderna i Finland någon betydelse globalt?

Skogsbränderna i Finland är ofta små eftersom de i flesta fall upptäcks snabbt och det täta nätverket av skogsbilvägar hjälper skogsbrandförsvaret att nå fram.

Med skogsbränderna i Ryssland kan situationen vara en annan. Man låter till exempel ofta skogsbränder vid vildmarksområden slockna av sig självt om de inte hotar bostadsområden.

Världens kolsänkor minskar med fart då skogsområden på hundratals kvadratmeter förstörs. 

De små bränderna i Finland har en väldigt liten inverkan, enligt forskare Ilkka Vanha-Majamaa från Luke. 

– Globalt sett utgör Finlands skogsbränder en så liten del av jordens skogsbränder att de inte har betydelse med tanke på kolbalansen. 

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Metsäpalot luovat tuhoa ja monimuotoisuutta luontoon – tuhkasta nousee uutta elämää av Markku Sandell. Översättningen är gjord av Iiris Mattsson.