Helsingfors nya biträdande borgmästare Daniel Sazonov har Malmgård i hjärtat

Helsingfors nya biträdande borgmästare Daniel Sazonov ser social- och hälsovårdssektorn som något unikt. När man har behov av dess tjänster, är det viktigt att saker fungerar direkt, säger han.

Jag träffar Daniel Sazonov inne i Helsingfors stadshus. Vår intervju börjar med att han ber om ursäkt för att den måste ske på finska och inte på svenska.

– Jag funderade på ifall jag kunde göra intervjun på svenska, men jag tror att det skulle bli lite väl svårt för mig.

Daniel Sazonov är samlingspartist, fullmäktigeledamot i Helsingfors, och, sedan måndagen den 2 augusti, biträdande borgmästare med ansvar för social- och hälsovården i Helsingfors.

Men vem är Daniel Sazonov?

– Jag är infödd helsingforsare, uppvuxen i Malmgård, och bor numera lite längre söderut, i Tölö, svarar han.

Sazonov har varit med i stadspolitiken i fyra år; den förra mandatperioden i Helsingfors stadsfullmäktige var hans första, och under den blev han också Samlingspartiets gruppordförande i fullmäktige.

Intresset för samhället har ändå funnits med redan länge.

– Jag blev intresserad av samhällelig verksamhet som ung, när jag gick med i scouterna. Jag deltog i elevkårsverksamhet, var ordförande för Finlands gymnasistförbund, och gick sedan med i partiet, där jag haft ett flertal olika uppdrag, berättar han.

Till utbildningen är Sazonov jurist, och han blev juris magister från Helsingfors universitet år 2020.

Samlingspartiet prioriterade posten högt

Hur kom det sig då att Sazonov fick platsen som biträdande borgmästare med ansvar för just social- och hälsovården?

– Efter kommunalvalet förhandlade partierna om vilka sektorer man skulle få ansvar över, och då ansåg vi i Samlingspartiet att just den här posten hade hög prioritet.

Orsaken till detta är den kommande social- och hälsovårdsreformen, i vilken Helsingfors kommer att ha en särställning.

– Hur ska tjänsterna organiseras i staden efter reformen, hurdant blir Helsingfors förhållande till staten och hur försäkrar man statsfinansiering? Sådana frågor ansåg vi i Samlingspartiet vara väldigt centrala.

När möjligheten att bli biträdande borgmästare med ansvar för just den sektorn sedan öppnades för Sazonov var han mycket intresserad.

– Det är viktigt att kunna vara med och se till att allting fungerar som det ska direkt från början. En mer intressant tid att ha ansvar för social- och hälsovården i Helsingfors finns knappast, säger han.

Social- och hälsovården en unik sektor

Sazonov ser social- hälsovårdssektorn som unik i den bemärkelsen att när man har behov av dess tjänster, är det viktigt att saker fungerar direkt.

– Om en ung person har behov av mentalvårdstjänster kan man inte vänta flera månader, utan hen måste få tillgång till tjänsterna direkt då de behövs.

– På samma sätt är det viktigt att det finns skötare inom rådgivningen som känns trygga när unga vuxna tar steget in i föräldraskap, eller då en olycka eller ett sjukdomsfall sker, säger han.

Sazonovs företrädare är De grönas Sanna Vesikansa, och om henne har Sazonov mest gott att säga.

– Sanna har gjort ett jättebra jobb med att lyfta fram väldigt viktiga ämnen, som just ungas mentalvård och barnskyddet.

Samtidigt tror Sazonov att det finns somliga skillnader i prioritering mellan honom och hans företrädare.

– Jag tänker på hur man på det stora hela inom offentliga tjänster kan göra mer för samma mängd pengar. Hur kan man förbättra systemen så resurser kan återanvändas, hur kan man bäst utnyttja olika samhälleliga aktörer som organisationer och företag, sådant. Jag tror ändå att jag och Sanna har samma syn på många saker.

En stad man kan få grepp om

Det finns mycket med Helsingfors som Sazonov uppskattar. Till exempel det att staden är så havsnära och har många öar och stränder. Men i en diskussion om hans favoritställe i Helsingfors skiner ändå barndomen i Malmgård igenom.

– Malmgårdstoppen är nog ett av mina favoritställen, man kan se hela staden, hela huvudstadsregionen därifrån.

En av Helsingfors egenskaper som Sazonov uppskattar är stadens storlek. Han tycker att staden samtidigt är lagom stor och lagom liten.

– Helsingfors är landets största, mest internationella stad, men ändå ingen europeisk jättemetropol. Här finns ett rikt restaurangliv och turister, men samtidigt är staden så pass liten att man kan få ett grepp om den.

Har Sazonov några planer för vad han skulle göra ute på stan en ledig eftermiddag? Det har han.

– Så här under sommarmånaderna skulle jag ringa ett par vänner och slå mig ner på en terrass, säger han.

Men en ledig eftermiddag kunde också användas till att göra sådant som blivit ogjort.

– Jag skulle ta en båt till Helsingforsbiennalen. Dit har jag tänkt fara hela sommaren, och det har bara inte blivit av, säger han med ett skratt.