Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Astrofysikern Sissi Enestam tränar samtidigt inför Esa:s astronautrekrytering och sin förlossning: "Det är möjligt att Finland får sin första astronaut"

Nainen kuvattuna alakulmasta katsoo ylöspäin, taustalla sinistä taivasta ja pilviä.
Bildtext En karriär som astronaut har länge varit astrofysikern Sissi Enestams dröm. "Kanske den helhetsmässiga upplevelsen är det som fascinerar mig mest, hur det känns att vara så långt borta från jorden och att leva utan gravitation", säger hon.

Europeiska rymdorganisationen Esa rekryterar just nu nya astronauter. Över 22 000 personer har ansökt om att bli astronaut och en av dem är Sissi Enestam, doktorand i rymdvetenskap. Enestam, som intervjuades i Yle-programmet 8 minuter, tror att Finland äntligen kan få sin första astronaut.

I februari meddelade den europeiska rymdorganisationen Esa att man söker nya astronauter efter en rekryteringspaus på över tio år. Astrofysikern Sissi Enestam hade väntat på den stunden i flera år, men ändå kom rekryteringsbeskedet som en överraskning.

– Min mamma frågade helt alldagligt om jag nu tänker ansöka om att bli astronaut. Jag hade inte själv sett jobbannonsen och var helt chockad, att händer det här nu redan!

Hon hade hoppats att hon skulle ha varit en mer färdig astronautkandidat då möjligheten öppnades. Att hon skulle ha hunnit färdigställa sin doktorsavhandling, att hon haft mer arbetserfarenhet och att hon hunnit fixa flygcertifikat.

Nainen katsoo kameraan puiden runkojen välissä.
Bildtext "Jag är en evig optimist. Jag vill tro att det är möjligt att Finland får sin första astronaut", säger Sissi Enestam.

När Esas rekrytering inleddes, var Enestam ännu mitt i sina doktorandstudier och i stället för ett flygcertifikat hade hon ett positivt graviditetstest i handen.

– Jag har fått förbereda mig både inför astronautrekryteringen och förlossningen.

På grund av graviditeten har Enestam fått sätta fysikträningarna på paus. Hon har i stället lärt sig ryska, eftersom ryska är den internationella rymdstationen ISS:s andra officiella språk. Till näst ska Enestam lära sig flyga.

Tung och svår rekryteringsprocess, men ändå vill tiotusentals bli astronauter

Den europeiska rymdorganisationen Esa fick sammanlagt in 22 00 ansökningar av personer som vill bli astronauter. 307 av ansökningarna kom från Finland. Rekryteringsprocessen tar sammanlagt 1,5 år och ska avslutas i oktober 2022.

Endast 20 personer väljs till astronauter, en del blir anställda som karriärastronauter och en del rekryteras som reservastronauter med kortare tidsbundna kontrakt.

I den här rekryteringsomgången betonades diversitet och i synnerhet hoppades Esa att kvinnor skulle söka till astronautprogrammet, eftersom kvinnor är underrepresenterade inom organisationen.

Esa söker också sin första para-astronaut. Det innebär att också personer som tidigare inte kunnat ansöka om en astronautplats på grund av fysiska funktionsvariationer, nu kunde ansöka till astronautprogrammet.

Enestam vet ännu inte om hon kommit vidare

Esa fick in fler ansökningar av kvinnor än tidigare. År 2008 var kvinnornas andel 15 procent och nu var 24 procent av de som ansökte till programmet kvinnor. Tidigare kunde endast under 37-åringar söka till astronautprogrammet, men nu höjdes den övre åldersgränsen till 50 år. Enestam är 35 år gammal.

Graviditet är heller inget hinder för att söka till programmet, säger Enestam som själv är gravid i sjätte månaden. Hon hinner föda innan det är dags för eventuella fysiska test i rekryteringsprocessen.

Enestam vet ännu inte om hon kommit vidare i rekryteringen, den informationen väntas komma i dagarna.

Pluspoäng för första hjälpen -uppdrag och flygerfarenhet

Även om kriterierna för att kunna ansöka till astronautprogrammet har lättats jämfört med tidigare år krävs fortfarande en hel del av astronautkandidaterna.

Man måste minst ha en magisterexamen i matematik, naturvetenskaper, medicin, ingenjörsvetenskaper eller datavetenskap. Dessutom ska man minst ha 3 års arbetserfarenhet inom den egna branschen och så måste man uppfylla strikta hälsokrav. Pluspoäng får man för erfarenhet av att arbeta i ett laboratorium, av att ha lett projekt och av första hjälpen -uppdrag.

Astronauterna som Esa rekryterar kommer att delta i Mars-undersökningar och flygningar till månen.

Nainen keittiössä on ojentunut ottamaan jotain tasolta. Jaloissa pupu nuuhkii naisen jalkaterää, se naurattaa naista.
Bildtext Astronautuppdraget kräver att man reser mycket och att man ofta är borta hemifrån. Om Enestam väljs till astronaut får hennes partner, kanin och bebisen som föds i höst bli vana vid att hålla kontakt med Enestam via videosamtal.

Filosofiintresse ledde vidare till fysik och astronomi

För Enestam var filosofi inkörsporten till att hon ville studera fysik. I lågstadieåldern rekommenderade Enestams mamma att hon skulle läsa boken Sofies värld. Boken går igenom filosofins historia genom den 14-åriga huvudkaraktären Sofie. Sissi Enestam blev mycket imponerad av boken.

– Tidigare hade jag inte tänkt att verkligheten kan vara något helt annat än vad våra sinnen visar för oss. Det som vi ser är bara en ytskrapning av verkligheten, säger Enestam.

Hon började fundera på vad världsalltet egentligen handlar om. I synnerhet blev hon intresserad av tidens verkliga karaktär.

– Ju mer jag läste filosofi, desto bättre förstod jag att man åtminstone i äldre filosofiska verk inte försökte svara på mina frågor.

Enestam behövde siffror och konkreta lösningar och det fann hon i fysiken och astronomin.

"Svarta hål hjälper oss att förstå verklighetens karaktär"

Efter gymnasiet åkte Enestam till Kalifornien för att studera, men bytte snabbt universitet eftersom hon inte kunde studera astronomi som huvudämne i Los Angeles. Några år senare utexaminerades hon från universitetet i Glasgow och blev kandidat i fysik och astrofysik. Sin magisterexamen avlade hon i Frankrike vid det internationella rymduniversitetet International Space University.

Enestam har samlat på sig arbetserfarenhet under sommarjobb på bland annat rymdorganisationerna Nasa och Esa. Just nu jobbar hon med sin doktorsavhandling vid Aalto-universitetet och forskar i supermassiva svarta hål i aktiva galaxers inre.

– Svarta hål hjälper oss att förstå verklighetens karaktär, vad allt handlar om i världsalltet, säger Enestam.

Nainen lähikuvassa sivuprofiilissa. Takana valkoista valoa.
Bildtext Sissi Enestam har varit intresserad av tidens verkliga karaktär sedan hon var liten. "Är tid endast en illusion, eller finns tid på riktigt?" frågar hon sig.

Svarta hål undersöks med hjälp av två centrala teorier inom fysiken: relativitetsteorin och kvantmekaniken. Teorierna passar inte ihop och det finns ett stort glapp mellan teorierna.

För att täcka glappet behövs en så kallad teori om allt, theory of everything. Med hjälp av den teorin kunde man förklara hur hela universumet fungerar. Flera försök för att hitta teorin om allt har gjorts, men utan resultat.

Enestam kommer heller inte att få slutliga svar på sina frågor i sin doktorsavhandling innan teorin om allt har uppfunnits. Men det stör henne inte.

– Även om min forskning inte bidrar med revolutionerande resultat är resultaten ändå en del av en större helhet. Följande generationer vet sedan lite mer och det känns som en trevlig tanke att man är en del av en kontinuitet, ett stort pussel, säger hon.

"Möjligt att Finland får sin första astronaut"

I teorin är Enestams möjligheter att bli vald till ny Esa-astronaut små. Finland finansierar Esas verksamhet med 28 miljoner euro, men det hjälper inte landet att få en egen astronaut eftersom Finland är det enda landet tillsammans med Estland som inte deltar i bemannade rymdresor och i rymdforskningsprogrammet. Att ingå i rymdforskningsprogrammet är en förutsättning för att få sin egen astronaut.

– I Storbritannien gick det så att landet började finansiera programmet först efter att en brittisk astronaut valdes, säger Enestam.

I maj inledde Arbets- och näringsministeriet en utredning om vilka fördelar finansieringen av rymdresorna kunde ha för finländska forskningsorganisationer och företag. Beslutet om att gå med i programmet fattas 2022, det vill säga samma år som Esas astronautval ska vara klara.

– Jag är en evig optimist. Jag vill tro att det är möjligt att Finland får sin första astronaut, säger Enestam.

Nainen etätyöpisteellään sohvan edessä olohuoneessa. Sohvan takana on turkoosi seinä.
Bildtext Just nu forskar Enestam i svarta hål, och hon arbetar hemifrån. På sin fritid försöker hon lära sig ryska.

Att få en egen astronaut, skulle vara en stor grej för Finland. Enestam beskriver astronautyrket som rymdens pr-personer. Astronauterna ska inspirera människor att söka sig till tekniska och naturvetenskapliga branscher.

Finland har hittills satsat mer på rymdforskning och rymdteknik. Ett exempel är Meteorologiska institutets och Vaisalas mätinstrument som mäter fukt ombord på Nasas Perseverance-rover.

– Det görs ett fantastiskt arbete i Finland, men en 10-åring blir högst sannolikt mer inspirerad av en astronaut än av ett fint mätinstrument, säger Enestam.

Artikeln är en översättning av Yles artikel "Astrofyysikko Sissi Enestam treenaa astronauttihakua ja synnytystä varten: “Suomalaisen valinta astronautiksi on mahdollista" skriven av Marleena Lammikko. Översättningen gjordes av Saga Mannila.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln