Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Urfolkens dag belyser historien – också oförätter mot samerna utreds

Uppdaterad 09.08.2021 09:34.
Demonstranter i Sydney, Australien håller i en skylt med texten "Stoppa ursprungsfolkens död i polishäkten" . Demonstranterna protesterar mot att så många aboriginer dött i polishäkte i Australien.
Bildtext I samband med antirasistiska Black Lives Matter-demonstrationer ifjol protesterade man i Australien mot att så många personer från ursprungsbefolkningen dött i polishäkte.

Den internationella urfolksdagen som uppmärksammas i dag är viktig för världens urfolk och ger dem stolthet, säger svenska Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti. Urfolken lider ofta direkt när till exempel Amazonas skövlas och man kämpar fortfarande för att höras och synas då viktiga beslut fattas.

– Det är en väldigt betydelsefull dag för oss urfolk i hela världen. Vi vet ju nutidsläget och vi vet historiskt hur länder har hanterat urfolken och urfolksfrågorna. Det ger oss också en viss stolthet att man från FN:s håll visar välvilja att högtidlighålla den här dagen, säger svenska Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti till Svenska Yle.

Urfolksdagen har uppmärksammats åtminstone sedan 1994 på initiativ av FN för att synliggöra urfolkens, till exempel just samernas situation och utmaningar.

Samerna arbetar för ökad självbestämmanderätt

Liksom många urfolk arbetar samerna idag för ökad självbestämmanderätt, bland annat i mark- och fiskefrågor samt inom rennäringen. Arbetet görs i enlighet med urfolksdeklarationen som antogs av FN:s generalförsamling 2007, vilket enligt Nutti är ett viktigt dokument som anger en miniminivå om hur urfolksfrågor bör behandlas.

– Det är i enlighet med det, [urfolksdeklarationen] som vi vill visa för staterna vad självbestämmande innebär. Att vi får vara med när besluten tas, inte när besluten redan har tagits vilket ofta sker när det gäller urfolksfrågorna, säger Nutti.

Fjällstuga på Girjas samebys marker i Gällivare.
Bildtext Girjas sameby i Gällivare beviljades ensamrätt till fiske och jakt på småvilt på samebyns områden av Sveriges högsta domstol ifjol. Motiveringen var urminnes hävd, en rätt som bygger på att man under lång tid har använt marken.

I världen lever urfolk i ett nittiotal länder. De representerar kring 5 000 olika kulturer och 7 000 språk – ofta minoritetsspråk som inte lärs ut i skolor. Ursprungsbefolkningar lider ofta direkt när Amazonas skogar skövlas eller när de arktiska isarna smälter. De delar erfarenheter av förtryck och våld.

Många barn dog på katolska internatskolor

Ett exempel på hur urfolk behandlats i Kanada har uppdagats under sommaren då man grävt fram kvarlevor av tusentals barn som skickades till katolska internatskolor för att assimileras med majoritetsbefolkningen. Barnen utnyttjades, levde under omänskliga förhållanden och många dog.

Skolorna var verksamma från 1800-talet fram till 1990-talet. De drevs av religiösa samfund men finansierades av staten.

Per-Olof Nutti har följt med debatten om det som benämnts som kulturellt folkmord.

– Det är djupt beklagligt och går inte att likställas med oss. Det [oförrätter] har också skett i Skandinavien i Sàpmi men inte på liknande sätt. Ett exempel från Sverige och Norge är tvångsförflyttningarna i början av 1900-talet och som fortfarande präglar de drabbade, säger Nutti.

Också oförrätterna mot samer i de nordiska länderna utreds, bland annat genom inrättade sanningskommissioner.

Sörjande människor hedrar minnet av 215 barn som hittas i en massgrav.  Ceremoni utanför Vancouver Art Gallery där 215 par barnskor ställts ut.
Bildtext Under sommaren har man lagt fram barnskor för att hedra minnet av de tusentals barn som dog i de katolska internatskolorna.

Flera arenor men fortfarande för lite makt

Under de årtionden som urfolksdagen har uppmärksammats har det också skett framsteg. Urfolken har fått tillgång till arenor för att mötas och samtala sinsemellan, men inte tillräckligt hög status när det gäller att påverka beslut.

– Möjligtvis har man inte lyft upp dem till en sådan status att de når samma nivå som de viktiga beslutsfattarna. Det är det som måste ske för att urfolken ska sitta med på fronten, i alla internationella organ, för att visa och tala om för världens ledare vilken allvarlig situation vi befinner oss i, säger Nutti.

– Urfolken besitter ofta kunskap för att kunna vägleda så att beslut blir bra.