Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

I andra länder bjuder man på pengar, cannabis och öl för att öka vaccinationsviljan – THL:s Tervahauta: "Idén känns främmande i det finländska samhället"

Uppdaterad 06.08.2021 21:30.
Personer köar utanför mässcentret i Helsingfors för att bli vaccinerade.
Bildtext I stort sett har finländarna varit ivriga att vaccinera sig, men under sommaren har vaccinationstakten blivit något långsammare.
Bild: Silja Viitala / Yle

I Finland får man ingen belöning för att vaccinera sig mot covid-19. Idén om att erbjuda ekonomiska incitament för vaccinering vinner inte gehör hos THL:s generaldirektör Markku Tervahauta.

Skulle det vara mer sannolikt att du tog coronavaccinet ifall du i gengäld fick en öl, ett bakverk, 150 euro eller en chans att vinna en miljon dollar?

Många länder runtom i världen har infört dylika incitament.

I till exempel Grekland får personer i åldern 18-25 150 euro om de tar vaccinet. Summan laddas ner i en mobilapplikation, som man kan utnyttja för att betala bland annat resor och biobiljetter.

I en region i Thailand lottar man ut ett nötkreatur till de vaccinerade, i Moskva fem bilar. I Sverige har man nyligen inlett en studie där man kan få 200 kronor om man vaccinerar sig mot covid-19.

I den amerikanska delstaten West Virginia får personer i åldern 16-35 hundra dollar om de vaccinerar sig, och landets president Joe Biden uppmanade i slutet av juli också andra delstater att erbjuda liknande incitament.

I delstaten Washington får vaccinerade en marijuanacigarett eller en öl, i Maine får man ett fisketillstånd. Andra delstater har gått in för att erbjuda till exempel munkar, parkeringstillstånd, presentkort, busskort eller lotter.

Flera delstater har infört ett lotteri för vaccinerade, där man har en chans att vinna en miljon dollar, eller ett ännu större belopp.

Forskare: Incitament ökar vaccinationsviljan

Ekonomiska incitament skulle sannolikt fungera också i Finland, enligt de forskare Yle intervjuat.

De hänvisar till studier om incitament, men tar inte ställning till om de borde införas hos oss.

– Tidigare forskning visar att även små ekonomiska incitament, en belöning på några tiotals euro eller dollar, ökar vaccinationsviljan, säger akademiforskare Lauri Sääksvuori vid Åbo universitet och vid Institutet för hälsa och välfärd.

Sääksvuori säger att man enligt forskningen kan påverka personer som är osäkra över om de vill ta vaccinet. Däremot har vaccinarvoden sannolikt inte någon inverkan på personer som är helt emot coronavaccin, eller personer som tar alla vaccin utan några klagomål.

Till exempel i studier i influensavaccin har man enligt Sääksvuori märkt att incitamenten har ökat på vaccineringsdeltagandet med upp till tio procentenheter.

Koronarokotuspaikan kyltti ja sen ohitse kulkeva shortseihin pukeutunut ihminen Floridassa
Bildtext I USA har många delstater infört någon form av belöning för personer som tar coronavaccinet för att öka vaccinationsviljan.
Bild: Cristobal Herrera-Ulashkevich / EPA

Pengar fungerar ofta bäst

Vilka incitament som fungerar bäst beror bland annat på faktorer såsom hälsovårdssystem, inkomstnivå, och tillit till myndigheter.

Tumregeln är att pengar oftast fungerar bäst.

Innan man börjar betala ut arvoden lönar det sig emellertid att göra det så lätt som möjligt att ta vaccinet. Enligt Sääksvuori ökar till exempel påminnelsemeddelanden och förhandsgjorda tidsbokningar vaccineringarna.

Sociala incitament, såsom coronapass som ger tillgång till konserter, restauranger eller kollektivtrafik, är ett kapitel för sig. Forskningen ger ännu inte något entydigt svar på om ekonomiska eller sociala incitament är effektivare.

I Finland fattade regeringen i torsdags ett beslut om att inleda beredningen av ett coronapass.

Liisa Laine, forskardoktor vid universitetet i Pennsylvania i USA, säger att en del av de ekonomiska incitamenten till sin karaktär är “bonusar”, där den vaccinerade hamnar på plus. Lägre arvoden täcker främst de indirekta utgifter som vaccineringen medför, såsom transporten till vaccinationsplatsen, eller den förlorade arbetstiden.

– Sådana här incitament anses förbättra möjligheten i synnerhet för småinkomsttagare att få vaccin, säger Laine.

Ett incitament i bonusklassen, även om den är liten, kan enligt Laine vara tillräcklig för att öka vaccinationsviljan. Enligt forskningen fungerar det här i synnerhet om man samtidigt ger information om vaccinen och påminner människor om vaccinationstiderna.

– Att bjuda på kaffe och bulla som en signal om att personen gjort något bra och dragit sitt strå till stacken kunde fungera bättre än betalning i Finland, säger Laine.

Hur effektiva incitamenten är beror på landet

En viktig fråga är om människor tar vaccinet utan någon belöning.

Till exempel i USA, där incitament är vanliga, är vaccinationstäckningen ställvis mindre än 40 procent, även om det finns tillräckligt av vaccinen.

Sääksvuori och Laine betonar att vaccinationstäckningen i Finland historiskt varit hög, och finländare har i det stora hela varit ivriga att ta coronavaccinet.

I länder med en hög vaccinationstäckning kan incitament ändå vara nyttiga bland till exempel unga ifall de annars inte skulle ta vaccinet.

Juridiskt finns inga kategoriska hinder att betala ut vaccinationsarvoden, säger Tuomas Ojanen, professor i statsförfattningsrätt vid Helsingfors universitet.

– Med tanke på exempelvis de grundläggande rättigheterna är det oftast mindre problematiskt att erbjuda morot än piska, säger Ojanen.

Under vissa förutsättningar skulle det enligt Ojanen vara möjligt att rikta incitamenten till endast ungdomar. Då ska man kunna visa att arvodet skulle skapa reella förutsättningar att höja vaccineringsnivån bland unga.

– Mycket beror ändå på vad incitamentet skulle vara, hur stort dess värde är och hur det skulle riktas. Ju större incitamentet är, desto starkare motiveringar måste man lägga fram, samt lägga fram övertygande bevis på att man faktiskt kan förbättra vaccinationstäckningen bland unga.

THL:s direktör: Vaccinationstakten är bra också utan belöning

I Finland har man varken övervägt eller förberett några ekonomiska incitament för coronavaccinen.

Idén faller inte i god jord hos Markku Tervahauta, generaldirektör vid Institutet för hälsa och välfärd.

– Vi anser inte att den här metoden är befogad i det finska folkhälsoarbetet eller epidemikontrollen åtminstone i det här skedet, säger Tervahauta.

Tervahautas motivering är framför allt att vaccineringstakten i Finland är bra också utan incitament, och att människor i allmänhet förhåller sig positivt till vaccin.

– Alla coronavaccin som vi har i Finland har dugt för medborgarna. Vaccinationsviljan är på en väldigt hög nivå i alla åldersgrupper.

Markku Tervahauta.
Bildtext Vaccineringstakten i Finland är bra också utan några extra incitament, säger Markku Tervahauta.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Tervahauta tror att en belöning för att ta vaccin på lång sikt dessutom kan påverka viljan att ta vaccinet utan att få ersättning.

Vaccinbelöning passar enligt Tervahauta också allmänt dåligt in i mentaliteten i det finska samhället och folkhälsoarbetet, där tanken om frivillighet och om att alla bär ansvar har varit viktiga.

Ett gratis vaccin är i sig en slags belöning, menar han.

– Att dessutom betala för att någon får skydd för sig själv och sina närmaste passar ganska dåligt in i något som redan i sig självt är en positiv handräckning. Idén känns främmande i det finländska samhället.

Sommarlovet kan ligga bakom långsammare vaccinationstakt

Trots att vaccineringstakten i det stora hela har varit snabb har en del valt att flytta på den andra dosen i sommar.

Ungdomar har på vissa håll varit långsammare med att boka vaccineringstid än de äldre åldersgrupperna, och unga förhåller sig också något mer kritiskt till vaccin än äldre personer.

Tervahauta tror att sommarlovet är orsaken till att folk flyttat på sina vaccinationstider, och att situationen rättas till när människor återgår till vardagen.

Enligt Tervahauta beror den långsammare vaccineringstakten bland unga på att en betydande del av vaccineringarna i juli utgjordes av den andra dosen för äldre åldersgrupper. Därför fanns det inte lika mycket vaccin tillgängliga för ungdomar.

Tervahauta säger att det är viktigt att göra det lättare att få vaccinet, och att ge information om vaccinen och deras betydelse i coronakrisen.

På sikt kan belöning slå slint

Också inom forskningen i hälsoekonomi ser man att det finns risker med den här typen av ersättning.

Att belöna vaccinering kan gå fel om det till exempel minskar på viljan att ta vaccin utan någon belöning. Forskarna Lauri Sääksvuori och Liisa Laine betonar att man i synnerhet i ett land som Finland, där man traditionellt har vaccinerat sig utan belöning, måste överväga det här scenariot noga.

Ersättning av det här slaget kan också öka på misstron, eller upplevelsen om att vaccin kunde vara farliga. Det här är mer sannolikt i länder där tilliten till myndigheterna och samhälleliga institutioner är svag.

Laine betonar att en eventuell vaccinersättning ska utbetalas så att folk inte skjuter på vaccinationen medan de väntar på ersättningen. Till exempel i Grekland och West Virginia har man gjort så att också personer som fått vaccinet innan man lanserade belöningsprogrammet får ersättning.

Liksom Tervahauta understryker forskarna att det allra viktigaste är att göra det så enkelt som möjligt att ta vaccinet.

– Om man gjort det så smidigt och enkelt som möjligt, och ändå märker att vaccinationstäckningen verkar stanna under målet – då kan man överväga ekonomiska incitament, säger Liisa Laine.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Ulkomailla saa rahaa, kannabista ja olutta rokotusta vastaan – Yle kysyi tutkijoilta ja THL:ltä, miten rokotuspalkkio toimisi Suomessa av Petteri Lindholm. Artikeln är översatt av Sara Sundman.