Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Medlemmarna i Pedersöre församling väljer kyrkoherde – den nya församlingen går för första gången till gemensamt val

Uppdaterad 10.08.2021 12:02.
Två präster bredvid varandra.
Bildtext På söndag avgör församlingsmedlemmarna vem som blir kyrkoherde i Pedersöre församling.

På söndag väljer medlemmarna i Pedersöre församling vem som blir deras nya kyrkoherde. Valet står mellan Mia Anderssén-Löf och Harry S. Backström.

Den här veckan pågår förhandsröstningen i kyrkoherdevalet i Pedersöre församling. På söndag infaller den egentliga valdagen och det är medlemmarna själva som väljer kyrkoherde genom direktval.

Pedersöre församling är en ung församling och en av de större i Borgå stift. År 2020 gick Pedersöre, Esse och Purmo församlingar samman. Då tog Kaj Granlund som tidigare var kyrkoherde i Esse församling över herdeskapet för den nya församlingen.

Nu går man första gången till ett gemensamt val. Valet lockade endast två sökande, och först när tjänsten lediganslogs för andra gången.

Kandidaterna presenterar sig

Yle Österbotten har bett de två kandidaterna presentera sig själva.

Mia Anderssén-Löf, 37, är teologiedoktor, kyrkoherde i Nykarleby församling och kontraktsprost i Pedersöre prosteri. Hon är också ett av två prästerliga ombud för Borgå stift i Kyrkomötet.

Harry S. Backström, 64, är teologiedoktor, ingenjör, agronomie- och forstkandidat, politices magister och kyrkoherde i Väståbolands svenska församling.

Vem är du?

Mia Anderssén-Löf: Jag är en präst och kyrkoherde som ursprungligen kommer från Bennäs. Jag tycker om att forska och fördjupa mig i teologi.

Jag är hustru till Janne och mamma till Johannes, 7 år. På fritiden tycker jag om att måla i olja och läser gärna. Det samlas boktravar omkring mig och ju äldre jag blir, desto mera njuter jag av skogen och naturen.

Harry S. Backström: Jag är i grunden en småbrukarpojke från Bäckby i Esse. Jag utbildade mig inom jord- och senare skogbruk. Sen tog Herren tag i mig och kallade mig till prästyrket.

Jag är gift med Leila och har fyra vuxna barn och ett bonusbarn. Jag tycker om att umgås med familjen och sysslar med forskning vid sidan om mitt arbete. Jag kopplar av genom och utevistelse med våra hundar och tycker om fysiskt arbete. När jag har möjlighet startar jag motorsågen.

Varför vill du bli herde i Pedersöre församling?

Mia Anderssén-Löf: Jag tror att jag kunde bidra i församlingen och det är också min barndomsförsamling. Det skulle vara fint att få ge något tillbaka. Jag har också jobbat i en motsvarande situation, i en nybildad församling, där man arbetar med att hitta sig själv som en nybildad församling.

Där tror jag att jag kan bidra med tankar och också konkreta strategier och rutiner för hur man får ett sådant arbete att löpa.

Det är ett både spännande och viktigt brytningsskede där man behöver finna sig till rätta för att få en konstruktiv start tillsammans.

Harry S. Backström: Det var ett beslut som mognade efter många bönesessioner. Jag var med i Väståboland när man slog ihop fem församlingar. Det var ett spännande arbete att utveckla församlingen tillsammans med personal och förtroendevalda.

Jag vet att det finns mycket efterarbete att göra också i Pedersöre. Jag vill bistå i det arbetet för att det är min hemkommun och jag känner mycket starkt för både människorna och församlingen. Jag är en visionär med en god organisationsförmåga som gärna delegerar upppgifter och jag vet att Pedersöre församling har en otroligt bra personal.

Jag vill också sprida evangeliet i min hemkommun där det finns en stark väckelsegrund. Jag känner mig mycket hemma där.

Mia Anderssén-Löf
Bildtext Mia Anderssén-Löf verkar som kyrkoherde i Nykarelby församling, en församling som också har en fusion bakom sig.

Vilka mera personliga egenskaper har du med dig om du blir ny kyrkoherde?

Mia Anderssén-Löf: Det är svårt att lyfta fram sina egna styrkor och samtidigt slå vakt om ödmjukheten, men jag tror att jag kan bidra med förtröstan och glädje. En ny församling behöver hopp, framåttänk och framåtlutning och det sägs att jag är en optimist; själv tycker jag förstås att jag är realist.

En nybildad församling i synnerhet, men också församlingar överlag, behöver stå med en fot i sin historia och den andra foten i morgondagen. Det gäller i synnerhet i dag när utvecklingen är snabb. Församlingarna behöver hålla jämna steg med tiden.

Man behöver kunna i dialog med människor i olika åldrar och olika livssituationer. Det är ett krävande arbete där man behöver nyfikenhet, vakenhet och en tillgänglighet som jag hoppas kunna bidra med.

Harry S. Backström: Jag vill vara trygg och jag tror att jag också uppfattas så eftersom att jag är tydlig och konsekvent. Jag vill också vara rättvis, inte minst gentemot personalen.

Jag inser också betydelsen av en god kommunikation med medarbetare och de som behöver mig. Det här är något som jag tidigt lärde mig i mitt arbete inom industrin. Om du exempelvis mejlar eller ringer mig så får du snabbt ett svar.

En omsorg om både personalen, förtroendevalda och lekmän är viktig för mig. Jag är ju en tjänare.

Kyrkoherde Harry Sanfrid Backström utanför prästgården i Pargas.
Bildtext Harry S. Backström är född och uppvuxen i Pedersöre och säger att han känner sig mycket hemma där.

Hur känner du inför valet där endast två kandidater, som enligt teologen Patrik Hagman symboliserar de två riktningarna som finns i kyrkan, och i olika åldrar och av olika kön, ställs mot varandra?

Mia Anderssén-Löf: Jag befinner mig i den lyckliga situationen att jag inte måste välja. Det är församlingsmedlemmarna som måste ta ställning till hur de vill prioritera. Både jag och Harry är betydligt mera nyanserade än de parametrarna och det vet väljarna och därför är det inte ett lätt val. Det är inte lätt att jämföra och väga inställningar, synvinklar och personlighetsdrag mot varandra.

För egen del har jag frid över det här valet, hur det än går. Jag litar på att Gud leder församlingen. Jag är nöjd med hur diskussionen utformat sig och hur valprovet utföll. Själv tänker jag inte på mig själv som varken kvinna eller ung, utan jag är präst och kyrkoherde, och jag är här för att tjäna.

I det tjänandet uppfattar jag inte att ålder eller kön är aspekter som påverkar mig. Tjänandet är något mycket större. Det här är frågeställningar som den som väljer måste överväga, men som kandidat får jag vara den jag är och stå till förfogande. Sen överlåter jag åt församlingen att jämföra och vikta de här aspekterna.

Harry S. Backström: Det här är församlingsmedlemmarnas val. De är de som behöver avgöra hur de ska rösta och har de hjälp av debatter så bra så. Själv är jag väldigt ointresserad av debatten eftersom den på sätt och vis är polariserad.

Det är medlemmarna som ska tänka och be över vad som är det bästa för församlingen. Det handlar egentligen inte om oss som är uppställda utan om församlingens väg framåt. Det finns också ett liv efter valet och det bör man tänka på i debatten.

Jag hoppas på ett högt valdeltagande vilket också är förmodat. Slutligen tänker jag som så att må herrens vilja ske och jag har frid i mitt hjärta. Jag har ställt mig till förfogande i valet och församlingsmedlemmarna gör som de finner gott.

Diskussion om artikeln