Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Den västnyländska vården ska skötas med färre resurser när vårdreformen blir verklighet – "Jag är illa rädd för att det inte kommer att förbättra servicen"

Uppdaterad 16.08.2021 15:01.
Elisabeth Kajander med havet och sandstrand i bakgrunden.
Bildtext När tio kommuner blir ett välfärdsområde är det ekonomiska utgångsläget sämre än i nuläget. Välfärdsområdesfullmäktige avgör hur den minskade pengapotten ska fördelas inom området, säger Elisabeth Kajander.

470 000 invånare och landets nästfriskaste befolkning – Västra Nylands välfärdsområde tar över den västnyländska vården den 1 januari 2023. Välfärdsområdet kommer att ha färre vårdresurser, medan enskilda kommuner som Raseborg och Hangö står kvar med ett mindre underskott. Men vad betyder det här för vårdtjänsterna?

Meningen med den kommande social- och hälsovårdsreformen är att lätta på tyngden för kommuner vars budgetar till stor del består av vårdkostnader.

Vid första anblick är det just kommuner som Hangö eller Raseborg, som tampats med höga vårdkostnader, som vinner på en omfördelning av vårdresurserna.

Vårdreformen - hur blev det nu igen?

Finansministeriets senaste kalkyler visar att Ingå, Sjundeå och Lojo förlorar resurser jämfört med nuläget, medan Hangö och Raseborg får mer. Den kommunvisa skillnaden får på sikt inte bli större än +/- 60 euro per invånare, vilket betyder att den slutliga förändringen (efter en sjuårig övergångsperiod) blir störst i Raseborg (59 euro per invånare).

Hangö vinner näst mest med 27 euro per invånare. Ingå, Sjundeå och Lojo förlorar maximalt, det vill säga -61 euro per invånare.

yleiskuva
Bildtext De som nu har haft det bättre ställt och kanske får mindre pengar, som Esbo, har kritiserat den här finansieringsmodellen. Det är klart att de tycker det är dåligt, säger Elisabeth Kajander.

Men när det kommer till själva vården, som flyttas bort från kommunerna, kommer resurserna att krympa. Av alla 21 välfärdsområden förlorar västra Nyland näst mest av sin nuvarande finansiering (-179 euro per invånare), endast Helsingfors förlorar mer pengar jämfört med nuläget (-289 euro per invånare).

De här skillnaderna kommer ändå att jämnas ut under en sjuårsperiod så att den maximala förlusten blir 100, och den maximala vinsten 200 euro per invånare. På sikt förlorar Västra Nylands välfärdsområde alltså 100 euro per invånare på reformen. 

Men vad kommer det här att betyda för vårdtjänsterna i Västnyland?

Elisabeth Kajander, som dagligen jobbar med att förbereda kommunerna i västra Nyland för reformen, säger att det är omöjligt att bedöma helhetseffekten ännu. Allting beror på hur pengarna fördelas i det nya välfärdsområdets fullmäktige.

– När man kommunvis ser att Hangö är en vinnare - så betyder det sedan att när Västra Nylands välfärdsområde väl får sina pengar, att de pengarna faktiskt används så att det för med sig en hälsovinst för Hangö? undrar Kajander.

Staten fördelar pengarna främst baserat på servicebehov, men också faktorer som befolkningsmängd- och täthet, samt språkförhållanden. Centraliseringen av administrationen och integrationen av servicestrukturer väntas också ge besparingar.

– Det är ju inte Hangö som sedan bestämmer hur man prioriterar i kommunen, utan det är välfärdsområdets fullmäktige som bestämmer hur pengarna fördelas inom området, och vad betyder det? Det kan ju bli sämre, konstaterar hon.

Försöker trygga nuvarande vård

Frågan är alltså hur man ska kunna trygga den nuvarande servicenivån med mindre pengar.

– Det som kommunerna mest är rädda för, speciellt små kommuner som Ingå och Sjundeå, är att får vår hälsovårdscentral vara kvar? Eller kommer den att fusioneras ihop med en annan vårdcentral, till exempel Lojo eller Raseborg, säger Kajander.

Kajanders projekt utreder hur ett vettigt servicenätverk inom vården kunde se ut i västra Nyland.

– Tanken är ju inte att försämra servicen, men kanske ta mera i bruk alternativa metoder som till exempel mobila lösningar eller distansmottagningar och ha dem som ett komplement, säger Kajander.

Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist tror inte att reformen gör vården bättre i Västnyland.

– I absoluta pengar så förlorar vi ju. Det betyder att någonstans måste man spara, eller effektivera. Och var och hur man gör det är nog en stor utmaning, säger Lundqvist.

– Jag är illa rädd för att det inte kommer att förbättra servicen.

Kan det leda till nedskärningar?

– Nog är det en möjlighet det också. Om det fattas pengar så måste man se var man kan effektivera.

Mera pengar för skola och dagvård?

Men vad är det som blir kvar av kommunen när vården flyttas bort? Det blir en betydligt mindre organisation som huvudsakligen har hand om utbildning och småbarnspedagogik.

Skatteprocenten minskar drastiskt eftersom alla kommuners skattesats skärs ner med samma hyvel: -12,39 procent, vilket ger de västnyländska kommunerna nya skattesatser kring 8 och 9 procent.

Verohallinnon pääkonttori Helsingin Vallilassa.
Bildtext Landskapsskatten är en tvistefråga som utreds som bäst. Utgångsläget har varit att välfärdsområdena inleder sin verksamhet utan beskattningsrätt.

Kommunerna står ändå inte helt handfallna när det gäller att stävja vårdkostnaderna. Det hälsofrämjande arbetet ska få en större roll, ett uppdrag som ska formas med tiden.

– Det förebyggande arbetet är en sak som många inte har tänkt på ännu, vilken kommunens roll är där, säger Lundqvist.

I helheten ingår enligt honom kulturutbudet, rådgivningstjänster och idrottsverksamhet.

– Det blir på kommunens ansvar att se till att invånarna mår bra. 

Diskussion om artikeln