Tiotusentals civila flyr undan strider och talibanvälde i norra Afghanistan

Tiotusentals afghanska civila är på flykt undan de framryckande talibanrebellerna i norra Afghanistan. Under de senaste dagarna har talibanerna kopplat ett allt hårdare grepp om området, och verkar nu ha siktet inställt på den sista regeringskontrollerade provinshuvudstaden i norr – Mazar-i-Sharif.

Mazar-i-Sharif, där också finländska styrkor varit stationerade, är den största staden i norra Afghanistan. Om staden faller förlorar regeringen slutgiltigt kontrollen över regionen som traditionellt varit ett anti-talibanskt fäste.

Förlusten av norra Afghanistan skulle vara ett förödande bakslag för regeringen som i allt högre grad skuffats tillbaka till regionerna kring huvudstaden Kabul.

Läget i Mazar-i-Sharif är så svårt att Indien beslutat att evakuera sitt konsulat och alla sina medborgare med ett specialflyg i morgon.

Läget förvärras av att talibanerna intagit staden Aibak, som ligger på huvudvägen mellan Kabul och Mazar-i-Sharif. Enligt invånare i Aibak verkar militären har flytt från staden.

Civilbefolkningen gömmer sig i sina hem.

– De enda möjligheterna är självvald husarrest eller att hitta ett sätt att fly till Kabul. Men inte ens Kabul är ett tryggt alternativ längre, säger skattetjänstemannen Sher Mohammed Abbas i Aibak.

Landsvägarna fylls av flyktingar

Talibanernas snabba framryckning har drivit tiotusentals afghaner på flykt. Flyktingar vittnar om att talibanstyrkor genomfört massavrättningar och att unga kvinnor tvingas gifta sig med talibankrigare.

– Talibanerna plundrar och misshandlar. Om det finns en ung kvinna eller änka i familjen så för de bort dem med våld. Vi flydde för att skydda vår ära, säger Rahima som flytt från provinsen Sheberghan.

Rahima och hennes familj befinner sig nu i ett läger i en park i huvudstaden Kabul tillsammans hundratals flyktingfamiljer.

Rädsla i Kunduz

I Kunduz som erövrades av talibanerna under helgen uppger invånare att butikerna börjat öppna upp igen samtidigt som striderna fortsätter kring stadens flygplats, som fortfarande kontrolleras av regeringsstyrkor.

– Folk öppnar sina butiker och företag, men man kan fortfarande se rädslan i deras ögon, säger butiksägaren Habibullah.

Striderna i och kring Kunduz var hårda.

– Torg, butiker och hus förstördes under de tunga striderna och de ständiga flygräderna. En del sjukhus är fortfarande öppna men de är översvämmade av skadade, Mehrabuddin Hakimi till DW.

Internationella Rödakorskommittén uppger att 4 000 civila skadats i strider i Kunduz, Lashkar Gah och andra städer i Afghanistan sedan den 1 augusti.

Enligt en högt uppsatt EU-tjänsteman har 400 000 afghaner flytt sina hem under de senaste månaderna. Enligt tjänstemannen kontrollerar talibanerna 65 procent av Afghanistan.

Svag stridsmoral

Afghanistans svaga regering har hittills inte lyckats stoppa talibanernas framryckning, trots att regeringsstyrkorna i alla fall på papper är numerärt överlägsna och välutrustade.

Men i flera områden har armén har visat sig vara ovilliga att strida för regeringen. Soldaterna känner att de lämnats i en hopplös situation. Att flera städer inte fått förstärkningar trots upprepade larm om talibanframryckningar ökar inte heller stridsviljan.

Den afghanska regeringen kan inte heller räkna med stöd från omvärlden. USA håller fast vid tidtabellen för sin reträtt från landet – och det är osäkert om amerikanska stridsplan kommer att fortsätta sina flygräder till stöd för regeringsstyrkorna efter att tillbakadragandet är slutfört.

Inget stöd att vänta

Senast i början av veckan upprepade det amerikanska försvarsministeriet Pentagons talesman John Kirby att afghanerna nu får klara sig själva.

– Det är deras land att försvara nu. Det är deras kamp, sa Kirby på måndagen.

Michael Kugelman vid Woodrow Wilson-centret för internationella forskare säger till nyhetsbyrån AFP att USA:s möjligheter att påverka utgången i Afghanistan är begränsade.

– Jag befarar att talibanerna blivit så starka och att den afghanska militären är så trängd att det kommer att bli svårt för USA att hitta något som kan ändra krigets momentum, sa han.

Vädjar till krigsherrarna

Det katastrofala läget har tvingat regeringen att ändra sin inställning till Afghanistans krigsherrar och deras privata styrkor. Regeringen försökte tidigare minska de lokala stormännens makt och siktade på att införliva deras styrkor i den afghanska militären.

Nu vädjar man i stället till samma krigsherrar om stöd i kriget.

På kort sikt kan lokala krigsherrar och deras milisstyrkor hjälpa i kriget mot talibanerna, men på längre sikt skapar det nya problem. Milisstyrkorna är självständiga och tar inte order från regeringen.

Krigsherrarna och deras styrkor har också begått grova krigsförbrytelser under den årtionden långa konflikten i Afghanistan. Deras intressen är också i huvudsak lokala.

I takt med att regeringen försvagas kommer det att leda till att konflikten fragmenteras ytterligare. Afghanistan riskerar därmed att störtas in ett kaotiskt inbördeskrig likt det som slutade med talibanernas maktövertagande 1996.

Det betyder också problem för omvärlden i form av växande flyktingströmmar ut ur landet och ökat drogproduktion.

Källor: AFP, Reuters, DW, FP