Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Solskydd för husen och smartare kvartersplanering – så här anpassar vi byggandet till klimatförändringen och värmeböljorna

Min barndoms balkong nu senare. 2020.
Bildtext Gröna området skapar skugga i städerna, vilket är viktigt för att kyla ner städer på somrarna.

Det är dags att börja anpassa våra hus inte bara för de kalla vintrarna i Norden, utan också för de allt hetare somrarna. Det säger två arkitekter vi talat med.

Värmeböljorna har avlöst varandra hela sommaren i Finland och vi har sett både extrema temperaturer och stora skogsbränder härja på flera håll i Europa och världen.

Är våra hus byggda för den här värmen?

– Enkelt sagt: Nej, säger Ulla Nykter vid arkitektfirman Granlund. Våra gamla hus är inte på något sätt anpassade till det här.

Även arkitekten och riksdagsledamoten Anders Adlercreutz, håller med.

– Jag upplever nog inte att våra hus är byggda för att tåla sådana här värmeböljor, säger han.

Våra hus i Finland är inte anpassade för extrema värmeböljor – klimatförändringen gör situationen bara värre
Våra hus i Finland är inte anpassade för extrema värmeböljor – klimatförändringen gör situationen bara värre - Spela upp på Arenan

Vi har länge fokuserat på att värma upp våra hus, men med den vetskapen vi i dag har om att medeltemperaturen hela tiden ökar, så anser Adlercreutz att vi borde fokusera mera också på den andra delen, alltså hur vi håller våra hus och lägenheter nedkylda under sommaren.

Anders Adlercreutz ler.
Bildtext Visst går det att bygga annorlunda, men flera av de inslag som präglar den moderna arkitekturen i dag är direkt ut sagt dåliga om vi vill hindra en hög uppvärmning i våra byggnader, säger Adlercreutz.

Bättre att anpassa hus för värmen redan i byggnadsskedet än att fixa problemet efteråt

Både Nykter och Adlercreutz anser att det bästa vore om vi redan i byggnads- och planeringsskedet har klimatet och extrema värmeböljor i åtanke.

Just nu verkar vi nämligen tänka på det här först när huset är färdigbyggt, säger Adlercreutz.

– Vanligast är att man bygger ett hus och sedan inser att man har ett problem och funderar på vilken apparat man ska skaffa för att lösa det här problemet. Men det leder ju till kostnader, mer apparater att underhålla och högre energiförbrukning.

Arkitekturen har en betydelse, husets placering har en betydelse, skugga och taköverhäng har en betydelse och hur huset öppnar sig i olika väderstreck har en synnerligen stor betydelse.

― Anders Adlercreutz, arkitekt och riksdagsledamot

Och jämfört med att värma ett hus så är det betydligt mera kostsamt och komplicerat att kyla ner ett hus, påpekar Adlercreutz. Dessutom är lösningarna också oftast ineffektiva.

Men har man äldre hus kan man beakta klimatet vid till exempel fönsterrenoveringar, påpekar Ulla Nykter.

Vi behöver beakta klimatförändringen på alla nivåer, både när vi bygger, renoverar och underhåller våra hus.

― Ulla Nykter, gruppledare på en arkitektfirma med fokus på hållbara byggnadsfrågor
ett hus med röda solskydd ovanför både fönster och dörrar
Bildtext Vi borde bli mer bekväma med att använda solskydd på våra hus och också fundera mera på hur buskar och träd kan bidra med skugga under de varmaste timmarna på sommaren.

Bara för att man anpassar sitt hus till värmeböljor betyder det inte att man måste stänga ute ljuset under vintern, påpekar Adlercreutz.

– En grönvägg kan bidra med skugga på sommaren men tappa sina löv på hösten så solen kan komma in under vinterhalvåret.

Kanske våra hus i allt högre grad lever efter årstiderna i framtiden och tar olika skepnader på vintern och på sommaren?

― Anders Adlercreutz, arkitekt och riksdagsledamot

Ansvaret ligger på alla parter i byggnadsprocessen

Då det gäller husen och lägenheterna i städerna så kan stadsplaneringen göra mycket. Därför ligger ansvaret både hos arkitekterna och hos politikerna, säger Adlercreutz.

en stadsbild ovanifrån en gata i helsingfors men olika höghus till vänster om gatan
Bildtext Bland annat de gamla stenkvarteren i Helsingfors håller värmen borta om somrarna, eftersom husen är i liknande höjd och skuggar varandra, säger Adlercreutz. Likadant kan inte sägas om de nya kvarter som byggs i dag.

– De äldre slutna stenkvarteren i Helsingfors använder betydligt mindre primärenergi än man skulle kunna tro eftersom det är fråga om slutna kvartersstrukturer som skapar egna små klimat, där det också skapas en egen liten skugga på sommaren, säger Adlercreutz.

Men dagens moderna kvarter innehåller ofta enskilda höga höghus där solen kan lysa och värma huset från alla tänkbara håll och kanter, vilket potentiellt kan leda till en mycket hög värmebelastning.

– Så jag tror att alla inte riktigt förstår kvarterstrukturens betydelse, säger Adlercreutz.

Ulla Nykter påpekar också att alla kan delta och påverka för att få till en förändring inom byggbranschen.

– Vi har alla ett ansvar. Konsumenter kan ställa krav när de ska köpa ett hus, byggnadsbranschen kan fundera på nya lösningar och ta klimatet i beaktande, designare kan utforma mera gröna och skuggiga områden i städerna och finansiärer kan ställa hårdare krav. Alla kedjor i byggnadsprocessen kan påverka på sitt sätt.

en trappgång i ett hus helt gjort av trä och timmer
Bildtext Och samtidigt som värmeböljorna borde beaktas mera i planeringen så borde man också beakta hela byggnades klimatavtryck mera än vad det görs i dag, påpekar både Nykter och Adlercreutz. Allt hänger ihop.

Slutligen anser också Adlercreutz att kommunikationen behöver förbättras mellan alla parter i byggnadsprocessen.

– När vi bygger så har alla planerare sina separata uppgifter, men i dagens läge så är ett hus en så komplicerad helhet att det inte blir bra om inte samspelet mellan olika planerare fungerar. I synnerhet när vi tar med både klimathänsyn och energieffektivitet i sådana här frågor.

Vi måste arbeta tillsammans och förstå att alla delar inverkar på helheten. Det är nog bara så vi kan tackla det här problemet.

― Anders Adlercreutz, arkitekt och riksdagsledamot