Den utvidgade läroplikten ställer krav på kommunerna – bristen på elevhandledare oroar

Från och med i höst ska alla få en utbildning på andra stadiet. Det innebär bland annat ett ökat behov av handledning i grundskolan. Enligt Larsmos chef för utbildningstjänser Carola Holm-Palonen är det här problematiskt, eftersom det råder brist på behöriga elevhandledare.

Den första augusti trädde den nya läropliktslagen i kraft. De elever som gick ut nian i våras omfattas nu av den utvidgade läroplikten, vilket innebär att de är skyldiga att studera tills de fyller 18 eller har en student- eller yrkesexamen.

Carola Holm-Palonen är chef för utbildningstjänster i Larsmo. Hon säger att reformen ställer nya krav på kommunerna, inte minst i fråga om elevhandledning.

– Det är en utmaning att få elevhandledningsresursen att räcka till, säger Holm-Palonen.

I och med läropliktsreformen har nu elever i årskurs 8 och 9 rätt till intensifierad personlig elevhandledning ifall elevhandledaren bedömer att de behöver extra stöd i att hitta en lämplig studieplats efter den grundläggande utbildningen.

Finns det elevhandledare att täcka det här behovet med?

– På finlandssvenskt håll finns det inte elevhandledare eller studiehandledare att få, så det är lite problematiskt. Visserligen så kommer det att startas upp elevhandledarutbildningar nu, men det är ju lite sent eftersom de här tjänsterna behövs nu, säger Holm-Palonen.

I våras meddelade Åbo Akademi att man startar upp en elev- och studiehandledarutbildning i Vasa i höst. Målet är att råda bot på bristen på behöriga elev- och studiehandledare.

Enligt en kartläggning som Finlands svenska lärarförbund gjorde hösten 2020 är bara 72 procent av de finlandssvenska elev- och studiehandledarna behöriga.

Åbo Akademi startar utbildning för studiehandledare i Vasa

Utbildningen ska motverka bristen på behöriga handledare.

Förändrad arbetsbild

Förutom att det kommer att finnas behov av fler elevhandledare kommer också arbetsbilden att förändras. Det tror Peter Kotkamaa som är elevhandledare på Sursik skola i Pedersöre.

– Jag tror att elevhandledarna kommer att ha lite olika uppgifter framöver. En del kanske fokuserar mer på undervisning och medan andra jobbar mer med vägledning och handledning, säger Kotkamaa.

Lagen gick igenom i ganska brådskande ordning och då brukar det vara så att man inte har tänkt på alla aspekter.

― Peter Kotkamaa, elevhandledare på Sursik skola

Enligt Kotkamaa är vissa saker i fråga om den utvidgade läroplikten fortfarande oklara, till exempel vilka kriterier som gäller för att en elev ska kunna ges intensifierad handledning.

– Man får ju hoppas att det klarnar under det närmaste året. Det finns en del saker som man inte har tänkt igenom. Lagen gick igenom i ganska brådskande ordning och då brukar det vara så att man inte har tänkt på alla aspekter.

Under hösten kommer Kotkamaa att sitta med i en arbetsgrupp som ska ta fram en regional modell för hur elevhandledningsarbetet ska genomföras i praktiken. Projektet drivs av Karleby stad.

Inte möjligt att börja arbeta genast

Carola Holm-Palonen säger att man särskilt i landsortskommuner kan ha elever som helst skulle börja arbeta genast efter grundskolan. Från och med i höst kommer det här inte längre att vara en möjlighet.

– Här i Jakobstadstrakten har vi av hävd många småföretag och många familjeföretag. Vi har också elever som bara väntar på att få sin grundskoleexamen så att de kan börja jobba.

Holm-Palonen säger att läroavtalsförfarande – där man genomför merparten av studierna på en arbetsplats – kan vara en möjlighet i vissa fall. Hon tror dock att modellen behöver utvecklas för att bättre passa in i läropliktsreformen.

När man frågar myndigheter om olika saker har de inte heller alla svar. Den känns inte riktigt bra att det här har trummats igenom med så här kort varsel.

― Carola Holm-Palonen, chef för utbildningstjänster i Larsmo

Även Holm-Palonen anser att reformen har genomförts i väldigt rask takt. Hon hade gärna sett att kommunerna hade fått mer information i ett tidigare skede.

– När man frågar myndigheter om olika saker har de inte heller alla svar. Den känns inte riktigt bra att det här har trummats igenom med så här kort varsel.

Nittionio procent har sökt

I och med läropliktsreformen är det kommunen som ska ta ansvar ifall en elev inte inleder en utbildning på andra stadiet. I sådana fall ska kommunen göra en utredning och hitta en lämplig studieplats för eleven inom två månader.

Att elever som går ut grundskolan blir utan studieplats på andra stadiet är ändå sällsynt. Det säger Kurt Torsell, som är direktör för den svenskspråkiga verksamheten på Utbildningsstyrelsen.

– Det nationella medeltalet är att 99 procent av ungdomarna har sökt via den gemensamma elevantagningen, så det är ju så gott som alla.

Torsell poängterar att det också finns de som inte syns i systemet, till exempel sådana som söker sig till en andra stadiets utbildning i Sverige eller på Åland.

– I regel har de svenskspråkiga ungdomarna lite bättre tillgång till platser, och de har placerat sig lite bättre efter nian än på finskspråkigt håll.

Kan behövas justeringar

I fråga om bristen på elevhandledare konstaterar Torsell att teori och praktik inte möts, i synnerhet på finlandssvenskt håll.

Förutom de resurser som har reserverats för den intensifierade handledningen i åttan och nian tror han att det också kommer att behövas mer studiehandledning på andra stadiet.

– Det har kommit signaler om att man ska ta sig en titt på det både på finskspråkigt och svenskspråkigt håll, men om man i dag kommer på att man ska utbilda fler elevhandledare så är de ju inte tillgängliga förrän på sikt.

Det är ett otroligt stort paket som har gjorts klart på relativt kort tid, så lite justeringar brukar alltid behövas.

― Kurt Torsell, direktör på Utbildningsstyrelsen

Torsell säger att mycket har beaktats redan när lagtexten skrevs hösten 2020, men att det trots det kan dyka upp saker man har missat när reformen nu genomförs i praktiken.

– Det är ett otroligt stort paket som har gjorts klart på relativt kort tid, så lite justeringar brukar alltid behövas.

– Tanken är ju god – att se till att var och en ska få en andra stadiets utbildning. Det är en av de största garantierna för att man inte ska marginaliseras utan har möjlighet att få jobb.