Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Vita harar under snöfria vintrar och rävar som förflyttar sig norrut – så drabbas djur och växter av klimatförändringen

Fjällräv i snölandskap.
Bildtext Fjällräven, som är anpassad till kalla, snörika förhållanden, är på nedgång.

Den pågående klimatförändringen sker med sådan fart att många djur– och växtarter knappast hinner anpassa sig till de nya förhållandena. Då blir de tvungna att ta sitt pick och pack och flytta norrut. Men människan gör det nästintill omöjligt för många arter att hitta lämpliga livsmiljöer på annat håll.

FN:s klimatpanel fastslog i sin sjätte rapport att jordens medeltemperatur kommer att stiga med över 1,5 grader inom de närmaste 20 åren. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter som nu kommer uppvärmningen att stiga med över 2 grader under 2100-talet, alltså inom mindre än 80 år.

Temperaturerna kommer att stiga i alla Europas områden.

– Största delen av uppvärmningen sker på vintern i norra Europa. Det leder till att perioden då vi har snö blir kortare och snömängden minskar. Det har förstås en inverkan på alla arter som är direkt beroende av snö på vintern.

Det säger Maria Hällfors, som forskar i klimatförändringens påverkan på biodiversiteten vid Helsingfors universitet.

De kortare, varmare vintrarna påverkar bland annat djur som växlar till en vit vinterpäls, till exempel skogsharen. Under snöfattiga vintrar syns den vita skogsharen bättre och blir därmed ett lättare byte.

Metsäjänis tunturikoivikossa Kilpisjärvellä toukokuussa.
Bildtext Skogsharen blir vit oavsett om det finns snö eller inte.

– Men sen har det förstås andra effekter också som inte är så direkta. Till exempel då våren börjar tidigare, måste alla arter också vakna tidigare. Och alla klarar inte av att reagera på rätt sätt. Olika arter som är beroende av varandra kanske reagerar på olika sätt och då blir det problem med synkroniseringen mellan arter.

Till exempel har forskare vid Helsingfors universitet upptäckt att ängnätsfjärilens larver vaknar tidigare än vad dess värdväxt, svartkämpar, hinner växa. Det leder till att larverna dör i svält.

Tiden är knapp

Djuren och växterna har två alternativ för att överleva klimatförändringen: att anpassa sig till de nya förhållandena eller förflytta sig till andra områden med mer lämpliga förhållanden.

Anpassningen kan innebära förändrad tidpunkt för då till exempel en växt blommar eller en fågel migrerar. Men det kan också innebära en genetisk anpassning som sker under årtiondens gång.

Vitsippor
Bildtext Tidigare vårar kan leda till att växter blommar tidigare.

Men tiden räcker sannolikt inte till, konstaterar Hällfors.

– Evolutionen är en lång process som kräver många generationer. Det finns tecken på att vissa arter kan svara via evolution. Men man misstänker att tiden inte kommer att räcka till för alla arter. Nu sker förändringarna så jättesnabbt.

Människan förstör djurens habitat

Då återstår det andra alternativet: att förflytta sig. Arterna kommer framförallt att söka sig norrut mot svalare breddgrader.

Men också på den punkten har människan försatt arterna i en mycket svår situation. Det är nämligen inte bara klimatförändringen som hotar arternas överlevnad.

– Vi människor har redan tidigare förstört habitat och det här leder till att arter som vill flytta norrut inte kan det. För det finns varken habitatfläckar att flytta sig via eller nya, lämpliga habitat längre norrut, säger Hällfors.

Maria Hällfors.
Bildtext Maria Hällfors är forskare vid Helsingfors universitet.

Finns det någonting människan kan göra för att hjälpa arterna att överleva?

– Förstås ska vi förhindra klimatförändringen. IPCC:s rapport visar att vi har jättebråttom att ändra på den här trenden. Men samtidigt måste vi sluta förstöra habitat. Ju mer vi gör det, desto mindre chans har arterna att överleva. Nu gör vi det ganska omöjligt för dem att flytta sig och anpassa sig.

“Vår natur förändras”

Så kallade “generalister”, alltså arter som kan leva i olika miljöer, kommer att klara av klimatförändringen bättre. Rödräven är en generalist som troligtvis kommer att klara sig bra och sprida sig norrut.

En räv ligger ovanpå en hög med träflis. Den tittar ner mot kameran.
Bildtext Rödräven är ett anpassningsbart rovdjur.

Däremot kommer arter som är specifikt anpassade till vegetationstyper som det finns allt färre av, bland annat fjäll och myrar, att lida. Till exempel fjällräven, som är anpassad till kalla, snörika förhållanden, är på nedgång.

– Också de arter som redan har väldigt små populationer har mindre förutsättningar att anpassa sig eller flytta sig. Eftersom det finns mindre genetisk mångfald och färre individer som kan flytta sig norrut. För sådana arter kan det gå dåligt, berättar Hällfors.

Då klimatet blir varmare finns också förutsättningar för att nya arter etablerar sig i Finland. 

– Vår natur förändras, vår artsammansättning i Finland förändras. Redan nu ser vi att mängden nattfjärilsarter ökat. Nuförtiden finns fler olika slags nattfjärilar. Men samtidigt har individmängden av alla nattfjärilar tillsammans gått ner.

– Biodiversitet handlar inte bara om mängden arter, utan också om populationernas storlek. Det är avgörande för hur bra en art mår, hur bra den kan svara på olika tryck som vi sätter på miljön.