Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ny barnbudgetering visar hur regeringen vill stödja barnfamiljer – expert efterlyser större satsningar på barnskyddet: "Summorna känns verkligen små i den här helheten"

Studerande abiturient på Brändö gymasium.
Bildtext Skol- och studenthälsovården får tilläggsanslag på 20 miljoner euro. "Men på nationell nivå är det mycket lite", säger Esa Iivonen, ledande sakkunnig på Mannerheims barnskyddsförbund.

Finansministeriet ser ut att ha lyckats med barnbudgeteringen i det förslag till statsbudget för nästa år som publiceras i dag. Tanken är att statsbudgeten för första gången ska beakta barn och unga i varje moment.

Barnbudgeteringen betyder inte att alla problem som berör barn och unga nu skulle vara ur världen, men den gör det lättare att se hur budgeten påverkar barn och unga.

– Jag var mycket nöjd över att barnbudgeteringen ska vara en del av statsbudgeteringen i år. Jag hittade många lugnande och bra förslag i finansministeriets förslag, säger Barnombudsman Elina Pekkarinen.

Hon räknar också upp den utvidgade läroplikten, att studierna på andra stadiet blir avgiftsfria och att familjeledigheterna förlängs och fördelas jämnare mellan båda föräldrarna.

– Ministeriet har också en del andra förslag som gjorde mig glad. Till exempel förslaget att stärka elevvården. Det är mycket viktigt med tanke på coronasitationen och Finlands exitprogram, fortsätter Elina Pekkarinen.

Barnskyddet får bara litet tilläggsstöd, men satsningar på andra håll kan hjälpa

Finansministeriet vill också satsa 12 miljoner euro extra på unga som varit kunder hos barnskyddet och dessutom tilläggsanslag på 4,8 miljoner euro till barnskyddet i sig.

Men Esa Iivonen som är ledande sakkunnig på Mannerheims barnskyddsförbund undrar om de här pengarna räcker för barnskyddet som i åratal kämpat med svår resursbrist.

– De summorna känns verkligen små i den här helheten. När vi ser hur överbelastat barnskyddet redan är, känns nästa års extrasumma på knappa 5 miljoner euro för mera personal i hela landet ärligt talat mycket liten.

Problemen inom barnskyddet beror inte bara på resursbrist inom den egna sektorn.

– De beror på att de social- och hälsovårdstjänster som borde stödja barn och barnfamiljer i ett tidigare skede inte fungerar tillräckligt bra. Då basvården inte fungerar leder det till att korrigerande tjänster som barnskydd och mentalvård belastas mycket, säger Esa IIvonen.

Elina Pekkarinen lyfter fram att regeringen redan planerar en barnskyddsreform och mer anslag nästa år. Men hon ser också att den reformen bara kan vara en del av lösningen.

– Vi kan inte lita på barnskyddet i alla problem som barn, unga och barnfamiljer har. Vi måste ha basnivån i vårt servicesystem i bra skick så att barn och familjer får hjälp innan de behöver barnskydd. Det är ingen lösning att hela tiden kasta mera pengar till barnskyddet.

Coronaepidemin orsakar extra kostnader

Regeringen satsar också extra på elever och studerande som har lidit under coronaepidemin.

Esa Iivonen påpekar att coronakrisen har påverkat barns och ungas mentala hälsa på många sätt.

– Ensamheten, ångesten och andra utmaningar med den mentala hälsan har ökat. Därför är det bra att skol- och studenthälsovården får tilläggsanslag på 20 miljoner euro. Men på nationell nivå är det mycket lite eftersom den här vården också har varit underresurserad redan tidigare.

– Det har naturligtvis lett till att psykvårdstjänsterna inom specialvården har varit överbelastade på samma sätt som barnskyddet redan före krisen.

Det här är ändå inte första gången regeringen anslår pengar för att mildra coronakrisens negativa effekter i skolorna.

Elina Pekkarinen hoppas att regeringen också i framtiden ska anslå mera medel för dem i sina tilläggsbudgeter.

Esa Iivonen säger att mycket hänger på hur väl pengarna används.

– Det har funnits stora regionala skillnader mellan skolorna. I huvudstadsregionen hade gymnasier och yrkeshögskolor distansundervisning nästan hela fjolåret. På andra håll i landet var distansundervisningens andel mycket mindre. Nu är det viktigt att rikta finansieringen så att den når dem som har det största behovet av den.

Diskussion om artikeln