Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Professor gläds över batterisatsning i Vasa: "Viktigt att få ungdomarna att förstå att kemiteknik är något att satsa på"

Porträttfotografi av man i medelåldern, mannen har kort brunt hår och glasögon.
Bildtext Johan Bobacka, professor vid Åbo Akademi, hoppas att ungdomar förstår att kemiteknik kan vara ett sätt att jobba för att motverka klimatförändringen.

På torsdagsmorgonen kom nyheten att norska Freyr Battery som det andra bolaget i ordningen vill bygga en fabrik på batterifabriksområdet i Vasa. Professor Johan Bobacka gläds över att ett batterikluster håller på att ta form i Vasa.

I våras kom nyheten om att brittiska Johnson Matthey skrivit under ett intentionsavtal med Vasa stad om att bygga en batterimaterialfabrik på batterifabriksområdet strax öster om Vasa flygplats. Nu kommer nästa etablering när norska Freyr Battery skrivit under intentionsavtal om att bygga en battericellfabrik på tomten intill Johnson Matthey.

Det är inga små etableringar, Johnson Matthey har reserverat en 50 hektar stor tomt och Freyr Battery en 90 hektar stor tomt.

Johan Bobacka, som är professor och forskare i analytisk kemi vid Åbo Akademi, säger att det är en mycket välkommen utveckling.

– Jag tycker själv att det här är en mycket glädjande nyhet att Vasa satsar på att utveckla ett batterikluster som inkluderar hela värdekedjan, från batterimaterial till battericeller.

"Det här är redan ganska bra"

Vasas stadsdirektör sade i en intervju för Yle Österbotten på torsdagsförmiddagen att målet att få hela värde- och logisitikkedjan koncentrerat till batterifabriksområdet, det är ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

Enligt Bobacka är det ingen omöjlighet.

– Vi har i Finland redan framställning av kobolt och nickel i industriell skala och litium är på gång i Karlebytrakten. Det finns mineraler på nära håll, det här inkluderar brytning av mineralerna innan det går till Johnson Matthey för vidare processering så att säga.

Johan Bobacka har svårt att säga vad som skulle kunna vara nästa företagsnyhet vad gäller etablering på fabriksområdet i Vasa.

– Det här är redan ganska bra, att man kommer så långt som till battericeller för då är man ganska nära slutprodukten.

Utbildning finns – behövs bara studerande

Samtidigt kommer det att behövas en hel del anställda, exakt hur många har inte avslöjats eftersom planerna är så i sin linda ännu. Men kompetensen att utbilda finns i regionen och i landet.

– Jag skulle säga att det här passar väldigt bra för Finland. Om jag tänker på Åbo Akademi där jag själv är verksam så har vi utbildat diplomingenjörer för kemi- och processindustrin i över hundra år och den utbildningen är relevant också för de som börjar jobba inom batteribranschen.

Bobacka nämner också utbildning i energiteknik och informationsteknik som finns vid Åbo Akademi i Vasa samt geologi i Åbo.

Han är inte orolig för att det skulle brista i kompetensen i utbildningen, att det skulle behövas extra satsningar. Det som skulle behövas är att fler får upp ögonen för de utbildningar som finns.

- Det som skulle vara viktigt nu är att få ungdomarna att inse att det här är något att satsa på, att folk skulle söka till kemiteknik. Vi har på senare tid inte haft något överskott på sökande till kemiteknik. Jag tror att om de unga ansvarstagande människorna inser att kemiteknik och processteknik är något som kan användas för att motverka klimatförändringen kunde det bli mer populärt igen. Det är kanske mer en fråga om hur vi marknadsför vår utbildning.

Den ena behöver den andra

Johnson Matthey vill alltså bygga en batterimaterialfabrik som ska tillverka material till katoden som i sin tur behövs för att tillverka en battericell. På så sätt kan man säga att Johnson Matthey och Freyr Battery kompletterar varandra, även om ingendera har gått ut och sagt att de kommer att använda varandras varor.

Men vad är då en battericell?

– En battericell är ett enskilt batteri som består av en katod, anod och elektrolyt. Det är alltså grundprincipen för ett batteri. Och de här battericellerna kan sedan kopplas ihop till många celler och bilda ett större batteri. Men battericellerna är grunden för batterierna. Man kan säga att det är ganska nära ett batteri, säger Johan Bobacka, som själv bland annat forskat i tekniker för tillverkning av batterier,

När Bobacka har läst och hört om Freyr, Johnson Matthey och gruvindustrin imponeras han och tycker att det är speciellt bra att man satsar på hållbarhet.

– Det är väldigt viktigt att batterierna tillverkas på ett hållbart sätt, till exempel genom att använda förnybara energikällor och att man inte tillverkar elektriciteten från fossila råvaror. Om man tänker på klimatförändringen blir kolavtrycket mycket mindre och nyttan med batterier blir mycket större. Att man kan tillverka så att säga gröna batterier ger en stor marknadsfördel.

Samtidigt sker det ständigt utveckling och det är en bransch där det händer mycket, finns det en risk att hamna på efterkälken här?

– Det sker massor av forskning kring batterier hela tiden. Litiumjonbatterier har etablerat sig starkt och jag skulle gissa att de kommer att hålla sig kvar på marknaden ännu en bra tid framöver. Det är omöjligt att spå framtiden, mitt i allt kommer man på något som är ännu bättre men i dagens läge är det ett bra alternativ.

Men visst finns det utmanare till litiumjonbatterier.

– Inom forskningen finns det olika koncept. Man har till exempel i stället för litium använt natrium. Det finns också utveckling gällande elektrolytmaterialet att man övergår från elektrolyt i vätskeform till en fast elektrolyt, vilket skulle göra batteriet bättre och det skulle förändra tillverkningsprocessen.

Diskussion om artikeln